Olika sätt att påverka i samhället

Ojämlikhet inom hälsa skapas från för att olika grupper inom samhället, mot modell kvinnor samt män alternativt olika socioekonomiska grupper, besitter systematiskt olika livsvillkor, levnadsförhållanden samt levnadsvanor. dock skillnader inom hälsa förmå förebyggas, samt regeringens mål inom folkhälsoområdet är för att producera samhälleliga förutsättningar för ett god hälsa på lika villkor samt avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom enstaka generation.

Det här avsnittet är från Folkhälsan inom landet - Årsrapport

Förutsättningar för hälsa, hälsans bestämningsfaktorer

Hälsan inom enstaka befolkning beror på många olika faktorer samt kunna ses liksom resultatet från en samspel mellan individ samt samhälle.

Dessa faktorer kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer alternativt förutsättningar för hälsa. För för att uppnå ett god samt jämlik hälsa behöver varenda äga identisk möjligheter mot ett god hälsa.

Förutsättningarna för hälsa förmå grupperas på olika sätt.

Dahlgren samt Whitehead besitter tagit fram enstaka modell såsom visar på bredden från faktorer liksom påverkar vår hälsa (figur 1). Den illustrerar hälsans bestämningsfaktorer likt olika lager, från faktorer likt individen själv bär på likt ålder, kön samt arv, mot samhälleliga, strukturella faktorer vilket socioekonomiska, kulturella samt miljömässiga förhållanden.

Genom att rösta är vi med och väljer vilka partier som får förtroendet

detta är också vanligt för att gruppera hälsans bestämningsfaktorer inom ett förenklad utgåva från detta, inom livsvillkor, levnadsförhållanden samt levnadsvanor.

Figur 1. Regnbågsmodellen över hälsans bestämningsfaktorer. Dahlgren & Whitehead /

Det folkhälsopolitiska ramverket delar in förutsättningarna för hälsa inom åtta målområden, sju utifrån centrala livsområden där resursbrister samt sårbarheter är särskilt avgörande för jämlik hälsa, samt en åttonde såsom belyser hälso- samt sjukvården (figur 2).

Indelningen inom målområdena utgår från en livsloppsperspektiv samt följer därför ej helt dem lager likt beskrivs inom figur 1. dem åtta målområdena tydliggör för att arbetet mot enstaka god samt jämlik hälsa måste inriktas på hälsans förutsättningar samt dem strukturella faktorerna såsom påverkar hälsan.

Figur 2.

Hälsans förutsättningar indelade inom åtta målområden utifrån detta folkhälsopolitiska ramverket.

Våra levnadsvanor påverkar risken för många från dem sjukdomar likt bidrar maximalt mot sjukdomsbördan inom land idag, samt livsvillkoren samt levnadsförhållandena påverkar möjligheten mot hälsosamma levnadsvanor.

Olika politiska beslut påverkar vidare befolkningens livsvillkor samt levnadsförhållanden. Sambanden är komplexa samt identisk bestämningsfaktorer är kapabel ligga ner mot bas för flera olika hälsoutfall. Vissa sjukdomar äger en relativt snabbt förlopp, likt mot modell många smittsamma sjukdomar.

Det finns olika sätt att påverka i en demokrati

andra sjukdomar besitter en långsammare förlopp samt detta kunna även gå lång tidsperiod från exponering för ett riskfaktor, likt rökning, mot för att personen insjuknar. För för att behärska främja hälsa samt förebygga ohälsa är detta därför viktigt för att, utöver hälsoutfall, följa även förutsättningarna för hälsa eftersom detta ger ett foto från hur hälsan inom befolkningen kunna anlända för att utvecklas över tid.

Vad är ojämlikhet inom hälsa?

Ojämlikhet inom hälsa skapas från för att olika grupper inom samhället, mot modell kvinnor samt män alternativt olika socioekonomiska grupper, äger systematiskt olika livsvillkor, levnadsförhållanden samt levnadsvanor.

Detta påverkar risken för både smittsamma samt icke smittsamma sjukdomar.

Generellt råder ojämlikhet inom hälsa när detta finns systematiska hälsoskillnader mellan olika samhällsgrupper tillsammans olika social position. Dessa skillnader visar sig både såsom enstaka gradient inom hälsa samt liksom enstaka ansamling från hälsoproblem inom vissa grupper såsom är särskilt utsatta socialt samt ekonomiskt, jämfört tillsammans med övriga befolkningen.

detta är därför viktigt för att illuminera den sociala gradienten inom hälsa, utan för att tappa fokus på grupper såsom är kapabel betraktas likt särskilt utsatta. Den sociala gradienten inom hälsa innebär för att varenda steg inom den sociala hierarkin inom enstaka befolkning, mot modell nivå på träning, lön alternativt arbete, medför förändrad hälsa.

Att hälsoproblem dessutom förmå ansamlas inom vissa utsatta grupper förklaras bland annat från för att skillnader inom tillgångar ej bara leder mot skillnader inom fara för ohälsa mellan olika sociala grupper, utan också mot skillnader inom mottaglighet samt motståndskraft.

ett enskild bestämningsfaktor, vilket finansiell utsatthet alternativt rökning, kunna öka risken för ohälsa, dock hur kraftfull effekten är beror på angående enstaka individ också är exponerad för andra faktorer såsom förmå existera skadliga för hälsan.

Snarare är val där möjligheterna börjar

Personer tillsammans med lägre social position utsätts oftare för många olika faktorer liksom är kapabel inverka negativt på hälsan – såväl sociala samt fysiska livsvillkor likt levnadsvanor – vilket gör för att effekten från ytterligare enstaka faktor ofta blir starkare.

Grupper inom särskilt utsatta situationer förmå mot modell artikel hbtqi-personer, personer tillsammans med vissa funktionsnedsättningar, migranter, nationella minoriteter, ensamstående föräldrar samt personer liksom står utanför arbetsmarknaden.

Ibland sammanträffar dessutom dessa tillstånd, vilket kunna innebära ökad fara för ohälsa, alternativt sämre tillgång mot samhällets vård- samt stödutbud.

Ojämlikheten inom hälsa förmå också ses ur en livsloppsperspektiv. detta innebär för att hälsan samt ojämlikheten inom hälsa är en konsekvens från processer likt pågått beneath läka existensen, där faktorer liksom uppväxt, släkt, utbildning, jobb samt boende formar förutsättningarna för en hälsosamt liv.

Hälsan nära ett tidpunkt är kopplad mot den position man äger nära den tidpunkten, dock också mot den position man äger haft liksom små människor samt genom existensen, samt därmed den exponering från olika riskfaktorer för hälsan likt detta innebär.

Utbildning såsom mått på socioekonomisk position

Socioekonomiska grupper är kapabel definieras på flera sätt, mot modell såsom yrkesgrupper, inkomstgrupper alternativt utbildningsgrupper.

kurs, likt är en vanligt mått på socioekonomisk position används även inom denna redovisning likt markör på socioekonomisk lag. mot skillnad från lön påverkas ej utbildningsnivå från mot modell arbetslöshet alternativt sjukdom efter avklarad kurs samt är därför en mer stabilt mått på individnivå.

Olika mått på ojämlikhet

Ojämlikhet kunna ses samt mätas på flera sätt.

angående syftet är för att jämföra hälsan inom enstaka bestämd samling tillsammans enstaka ytterligare, exempelvis bland dem tillsammans med betalkort respektive lång träning kunna så kallade enkla mått användas. För för att att värdera eller beskatta ojämlikheten sammantaget inom all befolkningen krävs mer komplexa mått.

Följande steg är delaktighet

tillsammans med komplexa mått kunna även hänsyn tas mot hur massiv respektive team är inom befolkningen samt hur storleken förändras över tid.
Ojämlikhet är kapabel också uttryckas likt helt alternativt relativ. helt ojämlikhet handlar ifall skillnader inom faktiskt antal mellan grupper samt ger enstaka foto från omfattningen från ohälsa inom olika grupper.

Relativ ojämlikhet beskriver hur många gånger större exempelvis risken för ett sjukdom är för ett assemblage jämfört tillsammans ett ytterligare samt ger enstaka foto från ojämlikheten mellan grupper utan hänsyn mot detta faktiska antalet. När den totala sjukdomsbördan reducerar inom samhället, reducerar ofta även den absoluta ojämlikheten medan den relativa ojämlikheten ofta ökar.

Valet från mått grundar sig inom vad man önskar mäta, mot modell absoluta alternativt relativa skillnader.

dock även förutsättningarna inom struktur från information påverkar vilka mått såsom är lämpliga. För för att få enstaka så fullständig foto likt möjligt från ifall ojämlikheten ökar alternativt reducerar bör flera mått användas.

Demografiska förändringar samt folkhälsa

Hälsan inom befolkningen hänger på olika sätt ihop tillsammans demografiska processer liksom nativitet (barnafödande), migration samt dödlighet.

ett huvud aspekt är befolkningens åldersstruktur, liksom bland annat beror på faktorer likt hur länge oss lever, hur många unge vilket föds samt invandring. landet besitter liksom många andra länder enstaka åldrande befolkning samt den åldersgrupp såsom förväntas öka maximalt framöver är den äldsta.

Ökad medellivslängd samt minskat barnafödande är faktorer liksom leder mot för att den genomsnittliga åldern inom befolkningen ökar.

Medellivslängden besitter ökat mer alternativt mindre linjärt för både kvinnor samt män mellan samt Barnafödandet äger varierat beneath identisk period, dock antalet födda unge inom relation mot antalet kvinnor inom barnafödande åldrar (det så kallade summerade fruktsamhetstalet) besitter varit lägre än vilket liksom behövs för för att upprätthålla enstaka stadig befolkningsnivå.

Många organisationer är beroende av att människor engagerar sig ideellt för att skapa förändring

År uppgick detta mot 1,67 små människor per kvinna.

Att antalet samt andelen äldre inom befolkningen ökar får effekter på folkhälsan inom stort. Även angående detta är positivt för att oss får möjlighet för att leva fler år, finns detta många vilket tyder på för att antalet friska år ej ökar inom identisk utsträckning.

detta innebär bland annat för att fler personer lever tillsammans med demens samt andra kroniska sjukdomar liksom är vanliga bland äldre. Psykisk ohälsa är också vanligt bland äldre. Även angående oss håller oss friska allt högre upp inom åldrarna, är detta fler såsom lever tillsammans sjukdom samt funktionsnedsättningar ifall detta finns många äldre inom befolkningen.

Risken för svårare samt mer komplexa sjukdomstillstånd ökar också. Dessutom kunna ett äldre befolkning innebära ett högre sårbarhet nära vissa hälsokriser, både för individen samt samhället, vilket mot modell beneath covidpandemin.

Migration mot landet bidrar mot för att motarbeta ett åldrande befolkning eftersom personer likt migrerar ofta är relativt unga.

Migration – för att människor ändrar bostadsort mot en annat nation från olika skäl – är kapabel påverka folkhälsan även på andra sätt. Migranter är enstaka väldigt heterogen samling. Samtidigt liksom migranter äger längre medellivslängd finns ett ökad fara för bland annat psykisk ohälsa för vissa grupper från migranter jämfört tillsammans personer födda inom landet.

Faktorer likt uppstår efter migrationen äger också innebörd, eftersom utrikes födda allmänt äger sämre livsvillkor än personer likt är födda inom land.

Det kan vara allt från att jobba med läxhjälp, samla in signaturer till upprop till att sitta i styrelsen för din

mot modell är arbetslösheten högre samt den disponibla inkomsten lägre bland utrikes födda, vilket på sikt är kapabel bidra mot sämre hälsa.

Vi behöver också ta hänsyn mot sociodemografiska förändringar när oss beskriver ojämlikhet inom hälsa. en modell är för att både andelen från befolkningen inom olika utbildningsgrupper samt dessa gruppers sammansättning äger förändrats över period.

Detta påverkar såväl ohälsa såsom olika negativa levnadsvanor samt livsvillkor. Exempelvis utgör gruppen tillsammans högst förgymnasial utbildningsnivå idag cirka 20 andel från befolkningen jämfört tillsammans cirka 40 andel för några decennier sedan.

Eftersom andelen likt besitter gymnasieutbildning äger ökat markant sedan talets första hälft finns detta ett större andel äldre inom gruppen tillsammans endast förgymnasial träning jämfört tillsammans övriga utbildningsgrupper.

detta påverkar sambandet mellan utbildningsnivå samt många andra faktorer, eftersom ålder ökar risken för enstaka massiv mängd sjukdomar, samt påverkar flera från hälsans bestämningsfaktorer. detta är därför viktigt för att redovisa utfall där hänsyn tagits mot ålder, så kallade åldersstandardiserade konsekvens, där detta är möjligt.

Påverkbara hälsoklyftor

I detta folkhälsopolitiska målet ingår för att avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom ett generation.

ett huvud följdfråga är då vilket likt egentligen är påverkbart, samt hur massiv sektion från den ojämlika hälsan vilket detta berör. Här finns inget entydigt svar. Kommissionen för jämlik hälsa framhöll för att systematiska skillnader inom hälsa mellan samhällsgrupper inom princip är påverkbara.

Bakgrunden mot denna utgångspunkt är för att hälsa, både allmänt samt särskilt för många från våra vanligaste sjukdomar, påverkas från dem förhållanden, villkor samt miljöer vilket människor lever inom.

detta handlar angående förhållanden såsom går för att påverka genom bland annat politiska insatser, mot modell inom välfärdsområdet vilket socialförsäkringens utformande. Samtidigt kunna enstaka sektion omröstning tillsammans innebörd för hälsan uppfattas ligga ner närmare individen, mot modell när detta gäller vissa hälsobeteenden.

Även här förmå samhället påverka, exempelvis genom lagstiftning ifall rökfria miljöer, hastighetsbegränsningar inom trafiken samt åldersgränser samt enstaka energisk prispolitik för alkohol samt tobak. Levnadsvanor är också socialt skiktade, orsakskedjorna är komplexa samt många politikområden besitter innebörd.

Sätt att påverka miljön och samhället

för att ange den påverkbara delen från hälsoklyftorna är därför ej möjligt. Samtidigt är enstaka sektion från detta påverkbara sådant liksom är möjligt för att åtgärda alternativt undvika på en mer konkret sätt. en modell är dödsfall såsom förmå undvikas genom vård samt behandling.

Folkhälsan samt dess förutsättningar är ett angelägenhet för aktörer inom olika sektorer på nationell, regional samt kommunal nivå.

Regionerna ansvarar bland annat för hälso- samt sjukvården liksom besitter ett nödvändig hälsofrämjande roll. dem är kapabel bidra mot för att förbättra folkhälsan samt minska hälsoklyftorna, mot modell genom ett primärvård tillsammans med fokus på förebyggande insatser såsom når samtliga grupper inom samhället.

många från arbetet sker också inom kommunerna, där utformningen från exempelvis socialtjänst, utbildning samt förskola, samt boende- samt fritidsmiljöer, besitter innebörd för hälsan samt dess förutsättningar. Insatser för för att förbättra folkhälsan behöver också ta hänsyn mot för att personer äger olika förutsättningar.

Demografiska förändringar och folkhälsa

Begreppet proportionell universalism nämns ofta inom dem här sammanhangen samt innebär generella åtgärder liksom kunna öka inom intensitet där behoven är större.

Om vår folkhälsorapportering

Folkhälsans tillväxt är enstaka sektion inom Folkhälsomyndighetens samlade uppföljningssystem för enstaka god samt jämlik hälsa baserad på dem åtta målområdena samt olika aspekter från hälsa.

Sammantaget bör uppföljningen visa utvecklingen mot detta övergripande folkhälsopolitiska målet angående för att "skapa samhälleliga förutsättningar för ett god samt jämlik hälsa inom kurera befolkningen samt avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom ett generation". Resultaten presenteras på separata webbsidor tillsammans interaktiva kartor samt diagram, samt sammanfattas inom ett Årsrapport tillsammans med särskilt fokus på jämlik hälsa.

Tillsammans bildar dem en gemensamt rapporteringssystem.