Svenska för invandrare kurs c och d

Kommunal vuxenutbildning inom svenska för invandrare är enstaka kvalificerad språkutbildning liksom syftar mot för att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper inom svenska språket. Inom ramen för utbildningen bör enstaka student tillsammans en annat modersmål än svenska få lära sig samt förbättra en funktionellt andraspråk.

Utbildningen bör ge språkliga redskap för för att kommunicera samt delta aktivt inom vardags-, samhälls- samt arbetsliv samt fortsatta studier.

Eleven bör även ges möjlighet för att förbättra olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för för att stödja den egna kommunikationen. Utbildningen syftar också mot för att ge vuxna invandrare vilket saknar grundläggande läs- samt skrivfärdigheter möjlighet för att förvärva sådana färdigheter.

enstaka student såsom ej är funktionellt litterat alternativt äger en annat skriftsystem än detta latinska alfabetet bör få grundläggande läs- samt skrivundervisning inom ramen för utbildningen.

Utbildningen bör rikta sig mot personer vilket äger olika erfarenheter, livssituation, kunskaper samt studiemål.

Undervisningen bör planeras samt utformas tillsammans tillsammans eleven samt anpassas mot elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper samt långsiktiga mål.

Utbildningen bör, tillsammans utgångspunkt från individens behov, behärska kombineras tillsammans med förvärvsarbete alternativt andra aktiviteter, mot modell arbetslivs- samt samhällsorientering, validering, erfarenhet alternativt ytterligare kurs.

Undervisningen måste därför utformas så flexibelt liksom möjligt när detta gäller period, ställe, innehåll samt arbetsformer.

Utbildningens mål samt karaktär

Genom undervisningen inom kommunal vuxenutbildning inom svenska för invandrare bör eleven ges förutsättningar för att utveckla

- sin förmåga för att läsa samt nedteckna svenska,

- sin förmåga för att prata, lyssna samt samtala på svenska,

- sin förmåga för att förstå talad samt skriven svenska,

- sin förmåga för att justera språket mot olika syften, mottagare samt situationer,

- en gott uttal,

- insikter inom hur man lär sig språk,

- inlärnings-, läs- samt kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,

- sin förmåga för att använda digital teknik samt relevanta verktyg för lärande samt informationsutbyte, samt

- sin förmåga för att förhålla sig mot kunskap från olika källor.

Kommunal vuxenutbildning inom svenska för invandrare karaktäriseras från för att eleven utvecklar ett kommunikativ språkförmåga.

Detta innebär för att eleven är kapabel kommunicera, såväl muntligt såsom på papper eller digitalt, utifrån sina behov. Den kommunikativa språkförmågan innefattar olika kompetenser likt samverkar samt kompletterar varandra. ett kommunikativ språkförmåga förutsätter därför både tillgång mot en språkligt struktur samt kunskaper angående hur detta struktur används.

Undervisningen bör ge eleven möjligheter för att förbättra kunskaper samt färdigheter från olika stöt samt använda strategier för för att behärska göra relevanta språkliga omröstning inom förhållande mot den aktuella kommunikativa situationen.

Kunskaper ifall detta språkliga systemet innefattar mening, fraser, uttal samt grammatiska strukturer. Kunskaper angående språkanvändning handlar ifall hur man bygger upp enstaka skrivelse samt gör funktionella språkliga omröstning samt anpassningar inom förhållande mot mottagare samt syfte.

I undervisningen bör eleven möta olika slags texter där mening, foto samt ljud samspelar såväl tillsammans med såsom utan digitala verktyg.

Undervisningen bör bidra mot för att eleven utvecklar enstaka medvetenhet angående hur språkinlärning går mot samt ett förståelse inom detta egna lärandet. Eleven bör också ges möjlighet för att förbättra sin interkulturella kompetens genom för att tänka över egna kulturella erfarenheter samt jämföra dem tillsammans företeelser inom vardags-, samhälls-, studie- samt arbetsliv inom Sverige.

Undervisningen bör även bidra mot för att eleven utvecklar sin kompetens för att använda digital teknik, relevanta verktyg samt medier för resultat, överföring samt lärande.

Utbildningens uppbyggnad

Den kommunala vuxenutbildningen inom svenska för invandrare består från tre olika studievägar, 1, 2 samt 3 samt fyra olika kurser, A, B, C samt D.

Studieväg 1 utgörs från kurserna A, B, C samt D, studieväg 2 från kurserna B, C samt D samt studieväg 3 från kurserna C samt D. dem olika studievägarna riktar sig mot personer tillsammans olika bakgrund, förutsättningar samt mål. Studievägarna visar på vilken ingångskurs samt progressionstakt likt är lämplig.

enstaka skola påbörjar sina studier inom den studieväg samt på den klass inom studievägen vilket bäst passar hans alternativt hennes individuella förutsättningar.

Betygskriterierna för enstaka utbildning är desamma oavsett studieväg.

Studieväg 1 vänder sig inom första grabb mot personer tillsammans många kreditkort studiebakgrund samt studieväg 3 mot dem likt är vana för att studera.

Bedömningen från vilken studieväg likt är lämplig för enstaka skola samt vilken klass inom studievägen eleven bör börja på bör utgå från enstaka kartläggning från hans alternativt hennes kunskaper, förutsättningar samt vad liksom inom övrigt kunna äga innebörd för möjligheterna för att uppfylla kraven.

Kurserna på dem tre studievägarna får olika utformning beroende på elevens studievana, utbildningsbakgrund samt kunskaper inom svenska nära kursstarten.

En student förmå slutföra den kommunala vuxenutbildningen inom svenska för invandrare efter respektive klass.

samtliga studenter bör dock ges möjlighet för att analysera mot samt tillsammans med lektion D inom sin studieväg, tillsammans den anpassning vilket krävs för för att eleverna bör uppfylla betygskriterierna.

Grundläggande läs- samt skrivinlärning

Undervisningen inom grundläggande läs- samt skrivinlärning vänder sig mot personer utan tidigare kurs samt mot personer såsom äger begränsad träning samt likt ej är funktionellt litterata.

Genom undervisningen inom kommunal vuxenutbildning inom svenska för invandrare, inom huvudsak på studieväg 1 bör eleven få möjlighet för att förvärva grundläggande läs- samt skrivfärdigheter, vilket inbegriper för att fördjupa samt automatisera sina kunskaper. för att bli funktionellt litterat inom grundläggande bemärkelse är kapabel ta lång tid.

Undervisning inom grundläggande läs- samt skrivinlärning är kapabel även behövas på studieväg 2 samt 3 för studenter likt är litterata angående eleven ej behärskar detta latinska alfabetet.

inom detta fall ser lärprocessen annorlunda ut.

Undervisningen avseende grundläggande läs- samt skrivinlärning knyts ej mot någon från kurserna A-D, utan utgör enstaka personlig sektion såsom kombineras tillsammans med dessa kurser. detta är alltså enstaka process såsom förmå pågå beneath bota den tidsperiod vilket eleven deltar inom kommunal vuxenutbildning inom svenska för invandrare, för för att färdigheterna bör hinna automatiseras.

Undervisning inom grundläggande läs- samt skrivinlärning förmå ske på elevens modersmål alternativt en annat språk såsom eleven behärskar.

Genom undervisningen inom grundläggande läs- samt skrivinlärning bör eleven ges möjlighet att

- förbättra sin förståelse för hur text förmedlar budskap samt hur språket är uppbyggt,

- förbättra sin förmåga för att använda språket inom olika sammanhang,

- tillämpa dem vanligaste reglerna för skriftspråket,

- använda läsning samt skrivning för för att lära, förstå samt uttrycka sig,

- bli medveten angående hur man lär sig språk,

- förbättra några enkla strategier för läsning samt skrivning tillsammans olika syften, samt

- använda digital teknik samt relevanta hjälpmedel för läs- samt skrivinlärning.

Bedömning

Utgångspunkten för bedömningen bör artikel elevens förmåga för att använda detta svenska språket på en begripligt sätt för olika syften inom vardags-, samhälls- samt arbetsliv samt fortsatta studier.

Bedömningen bör omfatta elevens kunskaper inom enlighet tillsammans betygskriterierna för betyget Godkänt. Betygskriterierna är formulerade utifrån fem kunskapsområden: hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion samt skriftlig färdighet.

Kunskapsområdena bör ej bedömas fristående från varandra utan läraren måste göra enstaka helhetsbedömning från elevens språkliga förmåga samt utgå från vilket eleven faktiskt klarar från språkligt. Den språkliga noggrannhet bör relateras mot den innehållsliga samt språkliga komplexiteten.

Enligt 20 kap.

35 § skollagen () bör bedömning sättas på varenda avslutad utbildning. Inom den sektion från utbildningen såsom gäller grundläggande läs- samt skrivinlärning sätts ej betyg.

Betygskriterier för betyget Godkänt

Hörförståelse

Läsförståelse

Muntlig interaktion

Muntlig produktion

Skriftlig färdighet

Betygskriterier för betyget Godkänt

Hörförståelse

Läsförståelse

Muntlig interaktion

Muntlig produktion

Skriftlig färdighet

Betygskriterier för betyget Godkänt

Hörförståelse

Läsförståelse

Muntlig interaktion

Muntlig produktion

Skriftlig färdighet

Betygskriterier för betyget Godkänt

Hörförståelse

Läsförståelse

Muntlig interaktion

Muntlig produktion

Skriftlig färdighet