Du pratar som du har förstånd till

FÖRNUFT förnuf4t l. f&#x;r-, n. (GR 2: 37() osv.) ((&#x;) f. OPetri MenFall C 3 a(), Stiernhielm Herc. (, )); best. -et (ss. f. -en GlTer. 6(c. )); pl. (i bet.: olika stöt från förnuft, föga br.) = (Dalin vred. 2: 60, 67(, )) l. -er (Geijer inom. 1: 7(), Rein Psyk.

1: ()).

1) inom allm., angående sammanfattningen från dem högre själsförmögenheter varigm människan anses höja sig ovan djuren; omdömes- o. slutledningsförmåga, tankeförmåga, förnuft, vett; stundom mer l. mindre starkt närmande sig bet.: själ; inom sht förr icke sällan inom mer l.

mindre tautologisk förb. tillsammans med förstånd; inom dagligt anförande numera vanl. liktydigt med: förnuft. Bruka sitt förnuft, numera vanl. (ngt vard.): bemöda sig för att värdera en förhållande riktigt o. förnuftigt (o. handla därefter), visa omdöme o. besinning. existera (l. strida) emot förnuftet, artikel orimlig, otänkbar, omöjlig. Detta går ovan mitt förnuft.

Werldhen samt menniskligh förnuft förståår icke ath otrogenheet existerar synd. GlossaJoh. 9(NT ). Vskälige creatwr, the okänt huarcken skäl alternativt fornufft haffue. GR (). Jagh troor at Gudh haffuer .. giffuit migh lekamen samt själ, öghon, öron samt varenda lemmar, förnufft samt all sinne. katt. , s. B 1 b. Skälen alternativt thet Mennisklige Förnuftet.

Stiernhielm Virt. 5(, ). Förnuft samt förnuft måste styra användningen af våra dygde-egenskaper. Tessin Bref 1: (). Ej vårt förnuft samt vett / Guds vishets djup insett. Ps. , 3.(Människans) odödliga förnuft. Beskow inom SAH (). Oscar II 2: (, ). &#x; jfr MÄNNISKO-,SNUS-FÖRNUFTm. fl. &#x; särsk.

a) inom numera obr. uttr. Wij .. haffuom oss windtlagt epther woorth ytthersthe fornwfft samt forstondt för att wettha alles edhers gangn.

GR 2: 37(). Then ogudhachtighe achtar ingen förnufft. Ordspr. 7(Bib. ; Bib. förstår intet). Emot förbättrad vett samt förnufft. Ehrenadler Tel. ().

b) inom uttr. taga sitt förnuft mot fånga (under trons lydnad) o. d., titta FÅNGE 1 c.

c) inom uttr. vilket beteckna för att ngn existerar (l. icke är) nära sina sinnens att vara berusad eller övermättad bruk, besitter (l.

icke har) sitt förnuft inom behåll; särsk. inom uttr. sundt förnuft o. d. (jfr 2 a); äv. mer l. mindre oeg. existera nära fullt l. sundt (förr äv. fullkomligt o. d.) förnuft l. sitt sunda förnuft o. d., förr äv. nära skäl samt förnuft o. d. Berövad förnuftets bruk. Förnuftets ljus existerar släckt hos honom. varenda the, såsom widh skiäll samt förnufft ähro inom hospitalet (dvs.

sjukstugan). Rudbeckius Kyrkiost. 60(c. ). (Den förut sinnessjuka) plats beneath sin (sista) sjukdom nära helt fullkomligt förnuft samt förnuft. Kurck Lefn. (). Hvad &#x; karl .. existerar ni ifrån förnuftet? Almqvist AmH 1: ().

d) ifall förnuftet ss. kunskapskälla l. rättesnöre inom religiösa l. sedliga domstol o. d.; ofta motsatt dels fördomar l.

vidskepelse o. d., dels uppenbarelse l. tro o. d.; inom senare fallet äv. inom uttr. naturligt förnuft o. d. okänt (dvs. inom fråga angående tron) moste man .. icke fölia förnufftenne. OPetri 2: (). angående .. (människan) tänker fritt samt efter sit blotta naturliga förnuft. Nohrborg (c. ). Hvarken förnuft alternativt uppenbarelse tillåter oss antaga någon förändring hos Gud nära vårt slägtes affall.

Ödmann StrFörs. III. 1: 9(). Förnuft samt Tro för tillfället vandra / försonta grabb inom grabb. Tegnér (WB) 3: 38().

2) inom pregnant anv.: förnuftigt l. sundt omdöme, urskillning, klokhet; besinning; reson. Bringa ngn mot förnuft, föra ngn mot besinning, förmå ngn för att taga reson. Thz haffuer waret helga lärares fras ath man theres scriffuilse studera skulle mz fornufft(,) tagha okänt aff thz riktig existerar samt lata thz andra fara.

OPetri PEliæ c 1 a(). Rödning, då den sker medh förnufft .., existerar icke mot för att förbiuda. RARP 3: (). Hwar wällust stiger in, okänt går förnuftet vth. Spegel ÅPar. 26(). Gustaf .. sökte ursprunglig tillsammans med goda mening bringa .. (de revolterande dalkarlarna) mot förnuft. Odhner Lb. (). &#x; jfr BOND-FÖRNUFT.&#x; särsk.

a) [eg.

ett försvagad anv. från den bet. liksom uttr. äger inom 1 c] inom uttr. sundt förnuft (resp. (det) sunda förnuftet o. d.), ifall den klara, oförvillade, fördomsfria omdömesförmågan; klokhet, omdömesgillhet; ofta ifall detta enkla, naturliga förståndet (i motsats mot lärdom o. d.), sens commun , bondförstånd . Detta säger ju (själva) sunda förnuftet. artikel tvärtemot allt sundt förnuft.

Kempe Krigzpersp. A 4 a(). detta strider mot sunda förnuftet. Nordberg C12 1: (). Man skiljer emellan sundt förnuft samt lärdom alternativt vetenskap. Geijer inom. 5: 77(). EkonS 1: 34().

b) (i sht ngt vard.) konkretare, övergående inom bet.: vad vilket överensstämmer tillsammans med l. gillas från sunda förnuftet; ngt förnuftigt l. rimligt l. resonligt; klok fras, förnuftig(t) yttrande l.

papper o. d. inom den sagan existerar intet förnuft. Dalin Hist. 1: (). ni pratar ständigt persilja, då ni skall prata förnuft. Carlén Skjutsg. (). existerar detta förnuft för att fem hundra man utbildningsinstitution slåss mot tjugu alternativt trettio tusen? Heidenstam Karol. 2: 98().

3) filos. &#x; jfr ALL-,VÄRLDS-FÖRNUFT.

a) angående kunskapsförmåga hos människan, bestämd dels ss.

kunskapsteoretisk förmåga inom allm. l. logisk förmåga, dels (efter Kant) särsk. ss. förmågan från slutledning o. bildning från mot slutledningsformerna svarande förnuftsbegrepp l. idéer, dels slutligen (inom den idealistiska, särskilt den boströmska filosofien) ss. den teoretiska förmågan, försåvidt dess innehåll utgöres från den översinnliga (absoluta) värkligheten (medvetandet från detta översinnliga l.

gudomliga, stundom fattat ss. religiöst o. moraliskt medvetande); inom dem båda sistnämnda bet. motsatt: förstånd; inom den ifrån Hegel utgående filosofiska riktningen äv. angående den intuitiva l. syntetiska helhetsuppfattningen från tankeinnehållets diversitet, motsatt detta diskursiva l. analytiska tänkandet. Höijer 1: 16().

Förnuft existerar den förmågan, at af detta allmänna avsluta til detta enskilda. VStyckUplKantPhilos. 27(). Förståndet fattar term, förnuftet åskådar idéer. Atterbom() inom SoS , s. Förnimmande alternativt en förnuft inom vidsträckt bemärkelse (mens, percipiens). Boström 2: (). inom anseende mot .. innehållet af sina functioner samt sin aktivitet existerar menniskan a) sinnlig alternativt, såsom förmåga betraktad, sinnlighet; b) klok alternativt, såsom förmåga betraktad, förnuft.

Därs. Förnuftet, d. ä. den tänkande andens allmänna fordran af objekt samt öfverensstämmelse. Borelius Log. 56(). i enlighet med den filosofiska empirismen skiljes förnuftet endast mot formen alternativt graden ifrån dem lägre själsförmögenheterna samt saknas då vanligen såsom identiskt tillsammans förståndet. 2NF(). &#x; särsk. inom fråga angående Kants filosofiska struktur, inom uttr.

detta rena o. detta praktiska förnuftet, angående människans förmåga från teoretiska resp. praktiska idéer. Boström 2: 95().

b) (inom den idealistiska, särsk. den boströmska filosofien) inom objektiv fras, angående själva den osinnliga värkligheten (det absoluta); ofta betraktat ss. den yttersta grunden till allt varande o. mer l. mindre personligt fattat liktydigt med: Gud; inom sistnämnda bet.

äv. inom förb. detta högsta l. absoluta l. oändliga förnuftet. Atterbom() inom SoS , s. Den skapande kraften, urväsendet alternativt detta absoluta förnuftet. Boström 1: (c. ). (Enligt rationalismen fattas) den gifna verkligheten .. såsom ägande sin princip inom ett inom sig bestämd objekt (förnuftet). Hägerström MoralKänsl. 1().

Anm. mot 3. 1:o inom ett modifierad bet.

användes termen från Hans Larsson, likt därmed inom subjektiv fras speciellt förbinder begreppet från ideell ändamålsvärdering (närmande sig bet.: idékänsla) o. inom objektiv fras därmed betecknar dem vid enstaka dylik ändamålsvärdering grundade normerna på grund av människans handlande. Begreppet förnuft innesluter begreppet angående en ändamål samt ett värdering af ändamålen såsom högre samt lägre.

Larsson Psyk. 39(). Dens. Id. 57(). 2:o inom skildring från äldre filosofiska uppfattningar förekommer termen inom växlande, ifrån dem ovan nämnda mer l. mindre avvikande betydelser; därför särsk. inom fråga ifall den gamla grekiska filosofien, var detta bl. a. återgiver dem grek. orden νοῦς o. λόγος inom dessas skiftande subjektiva l.

objektiva bet. Ex.: Ideernas grupp samt allhet existerar (enligt Platon) detta gudomliga förnuftet = νοῦς, ideen κατ' ἐξοχήν. Boström 2: 22(). detta eviga, substantiela inom universum existerar (enligt Zeno) enheten af materien samt Gud, af den passiva, qvalitetslösa substansen (οὐσία) samt detta activa, qvalificerade förnuftet (λόγος).

Därs. enstaka afgjord trend (till för att skilja mellan själ o. kropp) .. framträder .. inom .. (Anaxagoras') urskiljande af förnuftet, νοῦς, såsom enstaka själfständig princip. Schéele Själsl. 23().

Sammansättningar (i allm. mot 1): A (&#x;): FÖRNUFT-BEGREPP, -BEGÅVAD, -BEHOV, -BEVIS, -BUD, -ENHET, -ENLIG, -FORDRAN, -FORDRING, -FORSKNING, -FÖRMÅGA, -GRUND, -IDÉ, -INSTINKT, -KRITIK, -KUNSKAP, -KÄNSLA, -LAG, -LÄRA, -LÖS(HET), -NÖDVÄNDIGHET, -SATS, -SJÄL, titta B.

&#x;

(3) -SKÅDNING. förnuftsåskådning. Atterbom PhilH 26(). Dens. Siare 1: 61(). &#x;

-SKÄL, -SLUT, -STRIDIG, -TRO, -VARELSE, titta B. &#x;

(3) -VARSEBLIVNING. = angående inom SvLittFT , s. Dens. PhilH (). &#x;

-VIDRIG, -VÄRDIG, -VÄSEN(DE), -ÅSKÅDNING, titta B.

B: (3) FÖRNUFTS-BEGREPP. (förnuft- &#x; förnufts- osv.)

1) (&#x;) inom allm.: term (ss.

vara från förståndets värksamhet, motsatt yttringar från andra själsförmögenheter). Rydelius Förn. (, ). Kallt speculerande personer, försedde endast tillsammans förnuftsbegrepp samt minneskunskaper. FörslSkolordn. , s.

2) enl. den idealistiska filosofien: term angående ngt obetingat l.

Kålsupare, du ska inte tro att du är bättre än någon! Ordet idiot har en ganska rolig historia också

översinnligt; transcendent begrepp; jfr -IDE.Nödvändiga förnufts-begrep ifall detta absoluta samt ovilkorliga. Lutteman Schulze (). Hvart samt en förnuftbegrepp yppar sig tillsammans estetisk (religiös) emotion inom ett själ, likt detta genomglödgar. Atterbom inom Phosph. , s. Kindblad(). &#x;

-BEGÅVAD, p. adj. (förnuft- c. &#x; förnufts- osv.) Wallin 1Pred. 3: (c. ).

Förnuftsbegåfvade varelser. Framtiden , s. &#x;

(3) -BEGÄR. enl. den idealistiska filosofien: förnuftigt begär (motsatt: sinnligt begär). Lidbeck Anm. (). jfr Ribbing Anthr. 32(). &#x;

-BEHOV. (förnuft- förnufts- osv.) filos. genom förnuftet självklart o. inom dess väsen grundat behov. Fremling KantGrund. 39(). Driften mot estetik existerar enstaka naturdrift, vari en förnuftsbehov nedsänkt inom plantdel.

Larsson Id. ().

Du kan rösta på så många bidrag du vill

&#x;

-BEVIS. (förnuft- förnufts- osv.) filos. bevis såsom grundar sig uteslutande vid förnuftet o. dess logiska krav; spekulativt bevis. Rydelius Förn. (, ).

När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på

Claëson 2: (). &#x;

-BRUK. (&#x;) användning från förnuftet; tänkande; tanke. Jag tror, at Ordning, Redlighet samt Förnufts-bruk äro oumgängeliga inom andeligt samt verldsligt stånd. Dalin vred. 2: 65(, ). Lysander faust 33(). &#x;

-BUD. (förnuft- förnufts- osv.) inom sht filos. (moralisk) princip likt föreskrives från förnuftet l.

härledes ur förnuftets krav. LittT , s. för att detta moraliska förnuftsbudet existerar allmänt gällande samt af samtliga kändt, detta tillåter ett hvar. Geijer inom. 5: 26(). Claëson 1: 37(). &#x;

-DYRKAN. Wallin Rel. 3: (). detta adertonde seklets upplysningsfilosofi samt förnuftsdyrkan. Vasenius Harm. 60(). &#x;

(3) -ENHET~02 l. ~ (förnuft- förnufts- &#x;) (numera knappast br.) filos.

angående den gm slutledningsförmågan skeende sammanfattningen från mångfalden från term osv. mot ett enhet; äv. ifall sammanfattningen från förståndets o. emotionell värksamhet. Lutteman Schulze 89(). All tro innefattar tvenne Elementer: en mystiskt på grund av känslan, samt en intellectuelt till förståndet, vilket begge böra förenas inom enstaka högre ideel alternativt förnuftsenhet.

Tegnér (WB) 6: (). Nyblæus Forskn. III. 2: 31(). &#x;

-ENLIG. (förnuft- &#x; förnufts- c. osv.) inom sht filos. likt överensstämmer tillsammans med förnuftets (logiska l. moraliska) krav; stundom allmännare: klok (se d. o. 2), klok. ett mera förnuftsenlig stavningslära än den man hittills följt. Leopold 5: (c. ). (Straffen) måste .. artikel förnuftsenliga. Oscar inom Straff 2().

Pufendorf .. härledde sin naturrätt endast ifrån ett förnuftsenlig betraktelse af menniskans väsen. Carlson Hist. 5: (). &#x;

-ENLIGHET&#x;00~2 l. ~ inom sht filos. Leopold 3: 19(, ). &#x;

-FORDRAN. (förnuft- förnufts- c. osv.) inom sht filos. fordran såsom förnuftet uppställer (i logiskt l. moraliskt hänseende), inom förnuftet grundad fordran; äv. konkretare: ngt likt fordras från förnuftet.

Boëthius Naturr. (). domstol inom sig sjelfva existerar enstaka nödvändigt förnufts fordran. Dens. Sedel. (). för att .. ej handla utan af klok bas existerar .. enstaka ovillkorlig förnuftsfordran. Tegnér FilosEstetSkr. (). Wirsén inom 3SAH 2: (). &#x;

-FORDRING. (förnuft- förnufts- osv.) inom sht filos. = -FORDRAN;i sht inom pl. LBÄ 14&#x; 35(). dem förnuftsfordringar, likt uti Mosaiska Författningen blifvit inflätade.

Ödmann StrFörs. II. 2: 12(). &#x;

(3) -FORSKNING. (förnuft- &#x; förnufts- &#x;) (numera knappast br.) filos. spekulativ undersökning (motsatt: empirisk forskning). Brinkman inom SAH (). en mödosamt uppstigande ifrån sinnenas kunskap mot rena förnufts-forskningar. Atterbom Siare 1: 91(). Rein Psyk. II. 1: (). &#x;

-FÖRMÅGA. (förnuft- &#x; förnufts- &#x;c.

) (&#x;) = FÖRNUFT 1. Boëthius Kant (). Grubbe FilosOrdl.(c. ). &#x;

-GILTIG. (i sht filos.; mindre br.) liksom håller stånd inför förnuftets prövning, förnuftsenlig. Atterbom Minnest. 2: (). Förnuftsgiltiga mänskliga intressen. Nyblæus Forskn. III. 2: (). &#x;

-GRUND. (förnuft- &#x; förnufts- osv.) inom sht filos.

inom förnuftet given l. tillsammans förnuftet överensstämmande bas l. orsak; jfr d 3: 97(, ). (J. Duns Scotus) bekämpar dem förnuftsgrunder, genom hvilka man velat bevisa dogmerna. Rein Psyk. 1: (). &#x;

-GÅVA. (&#x;)

1) förståndsgåva. (Konung August) ägde stora Förnufts gåfvor. Nordberg C12 1: (). Lagerbring HistLit. 2().

2) = FÖRNUFT 1. Leopold 6: (). Grubbe FilosOrdl.(c.

). &#x;

(3) -IDÉ. (förnuft- &#x; förnufts- osv.) [efter t. vernunftsidée (Kant)] filos. term vars objekt icke existerar självklart gm erfarenheten o. mot vilket människan når genom slutledningsförmågan (förnuftet inom inskränkt bemärkelse); inom enlighet tillsammans Kants anv. från termen särsk. ifall dylika term vilka utgöra regulativa principer på grund av tänkandet.

Boëthius Kant (). Stat blir .. inom sig sjelf såsom förnufts-idé otänkbar utan frihet. Biberg 1: 26(c. ). Förnuftsidén fullfölja (enl. Kant) sedligheten mot princip på grund av bedömandet af gestalten. Ljunggren Est. 1: 29(). &#x;

(3) -INSTINKT~02 l. ~ (förnuft- förnufts- osv.) enl. den idealistiska filosofien: instinkt såsom existerar inriktad vid detta översinnliga, klok instinkt l.

drift. Boström 2: (). Den moraliska känslan .. kallas äfven förnuftsinstinkt. Nyblæus Forskn. IV. 2: 33(). Göransson UndersRel. II. 1: (). &#x;

-KONST. (förnuft- förnufts- &#x;c. ) (&#x;) konst(en) för att bruka förnuftet; logisk l. dialektisk förmåga, tankeförmåga; logik, dialektik. Logica alternativt förnufftz konsten. L. Paulinus Gothus MonPac. (). Leopold 4: (c.

). &#x;

-KRAV. inom sht filos. = oafvisligt förnuftskraf. Norström NMän. 20(). Larsson Världskris. 33(). &#x;

(1, 3) -KRITIK. (förnuft- förnufts- osv.) filos. granskning från förnuftets väsen o. lagar; särsk. angående l. tillsammans syftning vid Kants arbeten Kritik der reinen Vernunft o. Kritik der praktischen Vernunft . Försöken för att vid Förnuftkritikens grundläggande principer eller fundament bygga den (dvs.

Translations in context of "har förstånd" in Swedish-English from Reverso Context: Bara de som har förstånd ägnar detta eftertanke, Translation Context Grammar Check Synonyms Conjugation Conjugation Vocabulary Documents Dictionary Collaborative Dictionary Grammar Expressio Reverso Corporate

pedagogiken) såsom fulländad vettenskap. Broocman TyUnd. 2: (). Leopold 3: (; inom fråga angående Kant). Grubbe FilosOrdl.(c. ). &#x;

-KUNSKAP~02 l. ~ (förnuft- förnufts- osv.) filos. insikt vilket existerar given genom l. härledes ur förnuftet självt, rationell l. apriorisk insikt (motsatt: erfarenhetskunskap). Hvad värde både erfarenheten samt våra förnuftskunnskaper äga.

LittT , s. NF 6: (). &#x;

(3) -KÄNSLA. (förnuft- förnufts- osv.) i enlighet med den idealistiska filosofien: emotion vars objekt existerar detta översinnliga (absoluta), klok emotion. Boström 3: 18(). Jesus .. vädjar mot människans förnuftiga väsen inom dess totalitet, således äfven mot förnuftkänslan. Rydberg FilosFörel. 4: (). &#x;

-LAG, r. l. m. (förnuft- förnufts- osv.) filos.

genom förnuftet given l. från förnuftet fordrad team l. regel l. princip (för tänkande l. handlande). Leopold 3: 51(, ). Boëthius Sedel. (). Kant samt Fichte .. erkände rätten såsom ett förnuftslag. Nyblæus Forskn. inom. 1: (, ). Vårt eget subjekt existerar bundet .. af förnuftslagar inom viljans samt handlingens region.

Hjärne Nutidspol. 6(). &#x;

-LEK. (&#x;) snillelek ; kvickhet . Förnufts-Lekar samt roliga Vitterheter äro icke egenteligen vårt Lands Nöijen. Dalin vred. 2: 8(, ). Kling Spect. T 4 b(). &#x;

-LÄRA, r. l. f. (förnuft- &#x; förnufts- osv.)

1) (numera knappast br.) lära(n) ifall detta mänskliga tänkandets lagar, logik. (En advokat) bör .. förstå samt känna till then rätta förnuft-läran.

Nehrman PrCiv. (). Dalin(; tillsammans hänv.

Översättning Context Stavningskontroll Synonymer Böjning

mot logik). Östergren().

2) (religiös) lära såsom grundar sig (bl.) vid förnuftet, rationalistisk lära, rationalism (ofta motsatt: lära såsom grundar sig vid uppenbarelse). KyrkohÅ , s. (). Den chinesiska Kongfu-tse's förnufts-lära. Palmblad LbGeogr. (). &#x;

-LÖS. (förnuft- c. &#x; förnufts- osv.)

1) (i sht inom fackspr.) vilket saknar förnuft, stundom (om människa): berövad förnuftets (fulla) bruk; särsk.

angående djur: oskälig; äv.: vilket innebär l. röjer avsaknad från förnuft alternativt från förnuftets bruk. The dumma förnuftlösa diur. Isogæus Segersk. (c. ). då man sjelf försatt sig inom en .. förnuftlöst tillåtelse. Biberg 3: (c. ). Den förnuftslösa naturen. Wallin 1Pred. 3: (). Ahnfelt o. Bergqvist 60().

2) vilket saknar l.

röjer bristande vid sundt förnuft, oförnuftig, oklok, dåraktig; ifall yttrande l. papper l. status o. d. äv.: vilket icke innebär ngn klok tanke l. fras, förnuftsstridig, meningslös. Förnuftslöst prat. At oss äga således månge förnuftslöse Läs-Vurmar inom Landet. Dalin vred. 2: 31(, ). Förnufts-lösa skrivna verk. Tessin Bref 2: (). Den förnuftslösaste vantro.

Ridderstad Samv. 2: (). &#x;

-LÖSHET&#x;0~2 l. ~ (förnuft- c. förnufts- osv.)

1) (i sht inom fackspr.) mot -LÖS 1. Wikforss 2: (). Grubbe FilosOrdl.(c. ).

2) mot -LÖS 2. LBÄ 42&#x; 19(). &#x;

-MORAL. vid förnuftet o. dess sedliga krav grundad moral(lära). Leopold 3: (, ). ( Upplysningens ) förnuftsmoral, tolerans samt fordran af individuell frihet.

Stavenow Frihetst. 8(). HLarsson inom Athena (). &#x;

-NÖDVÄNDIG~ inom sht filos. liksom fordras från förnuftet ss. vital. Leopold 3: (, ). detta grekiska dramat samt dess oförändrade, förnuftsnödvändiga lagar. BEMalmström 3: (c. ). &#x;

-NÖDVÄNDIGHET~ l. &#x;~2. (förnuft- förnufts- osv.) inom sht. filos. vilket vilket fordras från förnuftet ss.

nödvändigt, essentiell fordran vilket ställes från förnuftet, gm förnuftet given nödvändighet. Leopold 3: 90(, ). enstaka .. af förnufts-nödvändighet genomträngd frihet, existerar .. (statens) slutpunkt samt uppgift. Biberg 1: 26(c. ). Rydberg Magi 21(). &#x;

-ODLING. (numera mindre br.) uppodling från förnuftet o. dess krafter, förståndsodling, information (stundom inom motsats mot uppodlandet från andra själens krafter än förståndet).

At Förnufts-odlingen inte någonsin inom något seculum fått den hastighet til fullkomlighet, liksom inom detta. LBÄ 1: 42(). Den äldre tyska nyromantiken .. bildar vid varenda områden den maximalt afgjorda motsats mot talets förnuftsodling. 2NF (). &#x;

-PARTI. (mindre br.) resonnemangsparti. SD(L) , nr 6, s. 5. &#x;

-PRINCIP. inom sht filos.

gm förnuftet given princip; jfr , s. Professor Steinhäuser (vill) .. ur enstaka enda förnufts-princip ..

Här kan du rösta på bidrag från andra användare

förklara kropparnes allmänna attribut. Ehrenheim Phys. 1: (). Bolin Statsl. 2: (). &#x;

-RELIGION. tro såsom stöder sig uteslutande vid förnuftet, naturlig tro (motsatt: uppenbarelsereligion). Wulf Köppen 1: 98(). Den klassiska kinesiska moralismen samt förnuftsreligionen. Söderblom Gudstr. (). &#x;

-RÄTT, r. l. m. inom sht filos. vid förnuftet grundad riktig l.

ordning i rättssystemet, naturlig riktig (motsatt: vid auktoritet l. auktoritet grundad positiv korrekt l. lagstiftning). Leopold 3: (, ). Stats-rätten såsom allmän förnufts-rätt.

Biberg 1: (c. ). strindberg (o. Sjögren) SvNat. 8(). &#x;

-SANNING. inom sht filos. gm förnuftet given l. ur förnuftet härledd sanning; jfr s kallade .. Philosophien enstaka vetenskap angående dem förnufts-sanningar, hvars objekt beständigt artikel. VStyckUplKantPhilos. 7(). 2NF (). &#x;

-SATS. (förnuft- förnufts- osv.) filos. gm förnuftet given l. ur förnuftet härledd sats; jfr , s.

NF 6: (). &#x;

-SJÄL.

Google's service, offered free of charge, instantly translates words, phrases, and pages between English and over other languages

(förnuft- &#x; förnufts- &#x;) filos. tillsammans förnuft begåvad själ, förnuft, intelligens; särsk. [efter grek. ψυχή νοητική] ss. benämning vid ett från dem tre delar inom vilka Aristoteles indelade människans själ. Atterbom Siare 1: 88(; efter Swedenborg). Den Aristoteliska indelningen af menniskosjälen inom ett livsprocess, ett animalisk samt enstaka förnuftssjäl.

Claëson 1: (). &#x;

-SKÄL. (förnuft- &#x; förnufts- osv.) gm förnuftet självklart l. ur dess lagar härledt skäl; jfr -GRUND;allmännare: skäl vilket stöder sig vid l. vädjar mot (sunda) förnuftet (motsatt: känsloskäl o. d.). (I trossaker) inträffa hemligheter, likt af andelig kunskap kännas, dock ingalunda tillsammans förnufts skäl bevisas.

Bælter Christen (, ). tillsammans med förnufts-skäl besegrar dock ej enstaka fördom, likt besitter fåfängan mot bundsförvandt. Rydqvist SSL 2: (). &#x;

-SLUT. (förnuft- c. &#x; förnufts- osv.) (numera knappast br.) log. medelbart slutande, slutledning, syllogism. Rydelius Förn. 16(, ). detta gifves 3:ne stöt af förnuftsslut: Cathegoriska, Hypothetiska samt Disjunctiva.

VStyckUplKantPhilos. 39(). Östergren(). &#x;

-STRIDIG. (förnuft- c. &#x; förnufts- osv.) vilket strider mot förnuftets krav; jfr -VIDRIG.Förnuftsstridiga påståenden, satser, läror. Nohrborg (c. ). ett Philosoph .. förkastar detta likt denne finner existera förnuft-stridigt. SP , s. &#x;

-STRIDIGHET&#x;00~2 l. ~ Leopold 3: 32(, ). &#x;

(1, 3) -SYSTEM.

(läro)system vilket grundar sig vid förnuftet; särsk. (&#x;) filos. struktur såsom grundar sig vid enstaka idé (motsatt: förståndssystem, vilket grundar sig vid begrepp). Biberg 1: (c. ). Erkännande christendomens sanning samt varenda förnuftssystemers grundlöshet. Schlyter JurAfh. 1: (). en förnuftssystem .. brukar (enligt Biberg) förståndet blott såsom kroppsdel.

Nyblæus Forskn. III. 2: 33(). &#x;

-TRO, r. l. f. (förnuft- &#x; förnufts- osv.) religiös tro vilket grundar sig uteslutande vid förnuftet, rationalism (motsatt: uppenbarelsetro). LittT , s. Denna skilnad emellan den historiska uppenbarelsetron samt den rena förnuftstron. Nyblæus Forskn. inom. 2: 85(). LfF , s. &#x;

-VARELSE. (förnuft- &#x; förnufts- osv.) inom sht filos.

tillsammans förnuft begåvad varelse, klok varelse. Leopold 3: 58(, ). dem kraf, vilket äro dem vigtigaste på grund av menniskan inom egenskap af handlande alternativt sedlig förnuftvarelse. Atterbom PhilH 50(). &#x;

-VETENSKAP. (&#x;) angående filosofien ss. grundad vid ur förnuftet avledda, aprioriska satser. Geijer inom. 5: (). Filosofien existerar ..

den rationella (vetenskapen) alternativt förnuftsvetenskapen. UpsP , nr 24, s. 4. &#x;

-VIDRIG. (förnuft- &#x; förnufts- osv.) förnuftsstridig; oförnuftig. ett sedolära såsom en Guddomligt sändebud fullfölja vän, kunna .. icke innehålla något förnuftvidrigt. EAAlmqvist inom LittT , s. en .. förnuftsvidrigt levnadssätt. Söderberg Skönhetsv. 16(). &#x;

-VIDRIGHET&#x;00~2 l.

~ Rydqvist tidsperiod. 2: () &#x;

-VÄRDIG. (förnuft- förnufts- c. &#x;c. ) (numera knappast br.) likt anstår förnuftet (o. överensstämmer tillsammans med dess fordringar); förnuftsenlig. Biberg 1: 76(c. ). (Religionen framvisar) långt förnuftvärdigare föreställningar, än hans (dvs. Lucretius') ifall gudomligheten. Atterbom PoesH 3: 56().

&#x;

-VÄRDIGHET&#x;00~2 l. ~ (numera knappast br.) Leopold 3: (, ). Grubbe FilosOrdl.(c. ). &#x;

-VÄRKSAMHET&#x;00~2 l. ~ Aristoteles besitter .. konstaterat detta faktum, för att förnuftsverksamheten relativt existerar afhängig af detta sinliga. Rein Psyk. 1: 84(). Sylwan SvLit. 18(). &#x;

-VÄSEN l. -VÄSENDE. (förnuft- &#x; förnufts- c.

osv.) inom sht filos. = existerar oädelt, för att behandla förnuftväsenden vilket machiner. Atterbom inom Phosph. , s. Rein Log. 91(). &#x;

(3) -ÅSKÅDNING~ (förnuft- förnufts- osv.) [efter t. vernunftsanschauung (Jacobi)] inom den idealistiska filosofien: omedelbar (intuitiv) perception från detta översinnliga; äv. angående förmågan från dylik uppfattning: förnuft (i inskränkt bem.; jfr FÖRNUFT 3).

Phosph. , s. Organet till inhemtandet af religiös förståelse existerar .. (för Emerson) icke reflexionen utan intuitionen, förnuftsåskådningen. NF 4: (). &#x;

-ÖVNING. (numera föga br.) övning vilket avser för att tydlighet förståndet, förståndsövning, tankeövning, logisk övning; förr. äv. konkretare: logik, filosofi; förr äv. övergående dels inom bet.: studium, vetenskap, dels inom bet.: förståndsodling, bildning.

enstaka grundlära, likt ett begynnare inom förnufts-öfningen icke .. är kapabel alldeles existera förvtan. Rydelius Förn. 76(, ). Förundran samt häpnad äro mäktiga hos människor af ringa förnufts öfning. Dalin Hist. 1: (). Tankegåfvan måste ställas inom skick genom enstaka sund förnuftsöfning. Bergklint Vitt. (). Törneros skrivelse 2: 60(; uppl.

). Östergren().