Hur man bedöma av studiebesöket i kapellet

Sedan tidigare finns studier från Lars Näslund vilket just redovisar samt samtalar om elevers träff tillsammans trosrepresentanter inom klassrumsundervisning. Ämnesdidaktiska klassrumsstudier existerar dock ej särskilt vanliga.

Syftet med studien är att presentera en nytolkning av Michelangelos målning Yttersta domen () i Sixtinska kapellet

Thérèse Halvarson Brittons forskning tillsammans med titeln Studiebesök inom religionskunskapsundervisningen. Elevers anförande angående islam, före, beneath samt efter en moskébesök () existerar därför en välkommet bidrag. Hennes studie visar vid komplexiteten inom hur studiebesök tas emot från eleverna.

Intresse, engagemang samt nyfikenhet

Halvarson Britton äger inom sin forskning följt enstaka undervisningssekvens hos en pedagog och en samling studenter liksom arbetar tillsammans islam såsom tro samt tradition samt var klassen beneath detta arbetsområde förbereder, genomför samt efterarbetar en studiebesök inom enstaka moské.

Halvarson Britton följer således utbildning inom religionskunskapsämnet inom enstaka gymnasieklass kalenderår 2 inom samhällsvetarprogrammet samt studien förmå beskrivas liksom enstaka fallstudie var syftet existerar för att undersöka en studiebesöks religionsdidaktiska möjligheter samt utmaningar genom elevers yttranden.

Gymnasieklassen beskrivs liksom intresserad samt engagerad inom religionskunskapsundervisning; eleverna besitter flera åsikter angående tro samt tradition.

dem existerar även nyfikna vid varandras erfarenheter samt synsätt.

Elevernas egna erfarenheter agerar massiv roll

Inledningsvis diskuteras den informella gruppindelning såsom finns inom klassen tillsammans olika egna positioneringar mot tro samt livsåskådning, likt kommer för att äga innebörd inom dem tolkningar ungdomarna fullfölja beneath moskébesöket.

Formatet är närmast kolossalt och saknar dessutom ramverk eller tydlig rumslighet

Elevernas egna erfarenheter agerar ett central roll till undersökningens konsekvens, vilket möjligen ej existerar förvånande, dock vilket framträda inom uppsatsen vid en intressant samt klart sätt.

Det teoretiska ramverk liksom Halvarson Britton använder sig från hämtar denna ifrån Robert Jackson samt hans förklarande ansats (”interpretive approach”, ) samt Michael Bachtins dialogteori ().

Båda teorierna förmå placeras beneath en större socialkonstruktionistisk ”paraply” (se t ex Berger & Luckmann, ) var varenda yttrande förstås liksom innehållande genklanger ifrån enstaka omgivande kontext. Därför blir term såsom representation, tolkning samt reflexivitet viktiga analysverktyg inom Halvarson Brittons studie.

Mediabilden dominerar elevernas uppfattningar

Det empiriska ämne såsom ligger mot bas på grund av analyser inom uppsatsen existerar loggböcker vilket eleverna till beneath undervisningssekvensen, fältanteckningar ifrån deltagande observationer samt intervjuutskrifter.

detta existerar således en rikt empiriskt ämne Halvarson Britton går igenom samt utvärderar till sin artikel resultat.

Före moskébesöket ger eleverna huvudsakligen ett foto från islam liksom en relativt slutet samt homogent struktur tillsammans stränga regler samt lagar, ej minimalt till kvinnor. en fåtal studenter ger modell vid synsätt var islam även rymmer ett inre variation.

Sedan leds Akademiska kapellet av Stefan Karpe

Halvarson Britton konstaterar för att den foto vilket framträder från islam sannolikt existerar präglad från ledande mediabilder samt omgivande samhällsdiskurser.

Uppfattning både förstärks samt förändras

Under besöket inom moskén möter eleverna enstaka trosrepresentant såsom tar emot samt samtalar om tro samt tradition inom islam tillsammans med eleverna.

Studien visar hur olika studenter förstår samt relaterar mot detta kontext vilket dem befinner sig inom utifrån olika tidigare erfarenheter från tro samt tradition samt för att en studiebesök således ej är kapabel sammanfattas vid en enkelt samt entydigt sätt. på denna plats framträda vid en fascinerande sätt hur komplext samt varierande utbildning är; studenter förstår, tolkar samt förhåller sig mot vilket vilket sägs relativt olika (lärande existerar emellertid en term liksom Halvarson Britton ej använder inom sin studie).

Halvarson Brittons forskning visar för att detta blir olika reaktioner samt gensvar ifrån olika grupper från studenter vid studiebesöket.

enstaka inledande samling studenter inom klassen existerar redan före besöket positiva mot islam samt denna lag förstärks inom sin positiva inställning. ett andra assemblage studenter existerar kritiska mot islam före besöket samt förstärks även inom denna ögonkontakt beneath besöket.

Bland annat ifrågasätts trosrepresentanten vilket dem möter samt liksom på grund av diskussion tillsammans med eleverna, eftersom denna mer kritiska lag ej upplever honom likt ett pålitlig representant på grund av islam.

Målningen har flera särdrag som blivit till föremål för skilda tolkningar

ett tredjeplats samling studenter existerar kritiska före besöket, dock mer positiva mot islam vilket tro samt tradition direkt efter besöket. Denna uppskattande inställning mot islam avtar emellertid efter ett period samt eleverna blir återigen mer kritiska.

Svårt för att fjärma sig ifrån ”rätt samt fel”

I en avslutande avsnitt samtalar om Halvarson Britton dem religionsdidaktiska möjligheter samt utmaningar studien resulterar inom.

Bland annat problematiseras problem att diskutera angående hur islam förmå representeras inom undervisning: bör läraren lägga enstaka tyngdpunkt vid tänkesätt samt lära samt inom således fall vilken tänkesätt samt lära, alternativt bör tyngdpunkten läggas vid ”levd islam” samt vilket är kapabel detta inom därför fall vara?

Eleverna samtalar om återkommande tankefiguren ”rätt islam” vilket blir problematiskt eftersom uppfattningar varierar samt skiftar.

Vem är kapabel uppfattas omfatta ett tolkning från ”rätt islam”?

existerar trosrepresentantens tolkning ”rätt islam”? Uppsatsen väcker således ämnen ifall hur trosrepresentanter bör betraktas såsom källa, vilket ej existerar enstaka lätt, dock intressant fråga.

Denna leder inom sin tur vidare mot enstaka mer omfattande angelägenhet inom utbildningssammanhang: vilka bilder från omvärlden konstrueras inom undervisning? Utifrån vilka ståndpunkter samt ifrån vilka perspektiv?

denna plats finns inga enkla samt raka svar, dock diskussionen bör ständigt föras. detta existerar tydligen även, inom varenda fall inom undervisningssammanhang, svårt på grund av studenter för att fjärma sig ifrån en tänkande från riktig samt fel.

Thérèse Halvarson Brittons lärande rekommenderas liksom läsning på grund av pedagog inom religionskunskap, dock även inom vidare didaktiska samt pedagogiska kontext.

Varför ej strukturera ett studiecirkel tillsammans licentiatuppsatsen såsom grund?

En första grupp elever i klassen är redan före besöket positiva till islam och denna grupp förstärks i sin positiva inställning

på denna plats uppkommer ämnen ifall utbildning, utbildning samt ämnesperspektiv vid en tankeväckande sätt samt visar ej minimalt vid undervisningens komplexitet tillsammans ämnet religionskunskap inom fokus. dock studien existerar även nödvändig till konstruktioner från andra, framför allt samhällsvetenskapliga ämnesfält.

Text: Kerstin von Brömssen

Källor:

Licentiatuppsatsen Studiebesök inom religionskunskapsundervisningen.

Elevers anförande angående islam före, beneath samt efter en moskébesök Länk mot ytterligare webbplats.

Bachtin, Michael () Svar vid ett fråga ifrån Novyj mir 1: detta dialogiska ordet. 3:e uppl.(). Gråbo. Anthropos.

Berger, Peter & Luckmann, Thomas (). The social construction of reality.

Varför ska studiebesöket genomföras? Vad ska de lära sig? För yrkesverksamma sfi-elever och för elever med ett tydligt mål på arbetsmarknaden finns både branschnätverk och företagarnätverk att besöka

A treatise in the sociology of knowledge. London: Penguin Books.

Jackson, Robert () Religious Education. An Interpretive Approach. London: Hodder & Stoughton.

Naeslund, Lars (a) Faces of Faith: Reflections on Examples of Plurality in a Swedish RE Classroom.

Kungliga Akademiska kapellet är en av Europas äldsta symfoniorkestrar, grundad av Gustav II Adolf, och är idag större och mer dynamisk än någonsin

British Journal of Religious Education, 31, No 3, s.

Naeslund, Lars (b) When the task fryst vatten to ask- Students’ Voices on Putting Questions to Invited Visitors in the Classroom. Stockholm: Department of Didactic Science and Early Childhood Education, Stockholms Universitet.