Hur gammal är mitt hus

Några råd ifall hur man söker resultat angående landsbygdens byggnader inom arkiven från Göran Ulväng.

Många liksom äger enstaka fastighet vid ruralt område brukar även äga en stort nyfikenhet till fastighetens saga. inom synnerhet dem liksom någon gång renoverat sitt byggnad samt sett spåren från om- samt tillbyggnader förmå ej äga undgått för att fråga sig: hur gammalt existerar huset, samt hur äger detta sett ut tidigare?

9

mot viss sektion är kapabel man erhålla svar vid sådana ämnen genom litteraturstudier, undersökningar från husets konstruktion samt utseende, samt genom jämförelser tillsammans andra byggnader. på grund av den såsom önskar känna till mer är kapabel detta dock artikel koncept för att även försöka utnyttja äldre arkivmaterial.

Hur går man då tillväga ifall man önskar känna till mer ifall torpet, bondgården alternativt herrgården?

ett start kunna artikel för att titta efter vilket liksom finns inom museernas samling. Både Nordiska museet samt länsmuseerna äger gjort grundlig bebyggelseinventeringar samt äger ej sällan både uppmätningar samt fotografier inom sina samling. ett fördel tillsammans museiarkiven existerar för att dem ofta existerar välordnade samt därför lätta för att hitta inom.

nära sidan från dessa förmå man äga turen för att hitta ämne även inom andra museer.

Fastighetshistoria

Den stora utmaningen existerar emellertid för att tränga in inom detta äldre arkivmaterialet ifrån , samt talen. enstaka förutsättning på grund av för att man skall hitta arkivalier angående sitt byggnad existerar för att man känner mot fastighetens saga.

Ta därför redan ifrån start reda vid vilken typ från gård alternativt torp ni bebor samt vilka likt ägt alternativt brukat den.

dem flesta samling saknar nämligen ortsregister, varför sökningen måste ske efter händelser inom fastighetens bakgrund (t. ex. skatteköp alternativt jordskiften) alternativt hos dess innehavare (t. ex. konkurs alternativt dödsfall).

Första steget bör artikel för att besöka lantmäteriet, liksom besitter kartor ovan nästan samtliga byar samt gårdar inom landet, till för att vid således sätt ett fåtal reda vid fastighetens äldre namn samt beteckning.

inom kartmaterialet är kapabel man känna igen sin fastighet samt möjligen mot samt tillsammans med sitt byggnad. inom synnerhet talskartorna existerar många detaljerade. då man känner mot fastighetsbeteckningen är kapabel man genom husförhörslängder, mantalslängder samt jordeböcker, liksom varenda förvaras vid landsarkiven, ett fåtal grepp angående ägare samt brukare från fastigheten.
Efter kartläggningen från fastighetens bakgrund kunna man vandra vidare tillsammans sökningen inom arkiven.

Här kan du kanske hitta gamla foton på ditt hus till exempel

Jag besitter gjort enstaka sammanställning från dem vanligaste källmaterialen samt arkiven (se översikten s. 14). allmänt sett gäller för att ju större gården varit, desto mer ämne kommer man för att hitta. dock kvantiteten arkivalier styrs även från fastighetens bakgrund. Statliga boställen existerar dem maximalt väldokumenterade &#; dem synades regelbundet &#; medan dem egendomar såsom äger varit inom privat ägo förmå artikel svårare för att spåra.

Sämst dokumenterade existerar torpen.

Syneprotokoll

Den vanligaste formen från källmaterial existerar dem s. k.

När man så har en lista med namn på tidigare ägare, så kanske man blir nyfiken på personerna, vilka de var, hur de levde

syneprotokollen. Dessa upprättades inom samband tillsammans med ekonomiska transaktioner: nära övertagande från arrende, nära upprättande från enstaka brandförsäkring, alternativt nära flyttning från byggnad inom samband tillsammans med jordskifte. dem innehåller vanligen enstaka redogörelse från fastighetens byggnader, deras längd, bredd samt höjd, vägg- samt takmaterial, samt ibland även husens byggnadsår, deras fasta inredning, byggnadernas lägen inom förhållande mot varandra samt deras värde.
Hur omfattande beskrivningen existerar varierar emellertid beroende vid inom vilket avsikt handlingen besitter upprättats.

Syneprotokollen ifrån boställen existerar många detaljerade medan exempelvis brandförsäkringar bara besitter tillsammans detta väsentligaste.

I synnerhet de som någon gång renoverat sitt hus och sett spåren av om- och tillbyggnader kan inte ha undgått att fråga sig: hur gammalt är huset, och hur har det sett ut tidigare? Till viss del kan man få svar på sådana frågor genom litteraturstudier, undersökningar av husets konstruktion och utseende, och genom jämförelser med

enstaka ytterligare källa liksom existerar användbar existerar bouppteckningarna likt tar upp husets åtgärda inredning.

Arkivpussel

Genom för att systematiskt vandra igenom olika samling samt lägga pussel tillsammans den kunskap man förmå erhålla genom för att undersöka huset vilket detta står idag, litteraturstudier m. m. förmå man förhoppningsvis skaffa sig enstaka god foto från fastighetens samt byggnadens historia.

Det existerar en ganska mödosamt sysselsättning för att forska inom arkivmaterial.

Förutom själva letandet kunna detta artikel svårt för att studera handstilarna samt detta är kapabel uppstå bekymmer tillsammans med för att tolka vilket såsom står. Protokollförarna använde sig ofta från lokala benämningar vid företeelser samt dem fanns ibland väldigt slarviga vilket kunna innebära felaktiga väderstreck samt mått.

Sammantaget existerar dock källvärdet inom detta äldre källmaterialet många högt, samt detta ger stora möjligheter för att komma åt kunskap ifall vår äldre byggnadskultur, vilket ej står för att hitta vid något annat sätt.

Börja med det enklaste: Fråga tidigare ägare, grannar, bybor eller andra som kan veta något om ditt hus

inom min personlig undersökning besitter jag tillsammans hjälp från arkivalier ej bara lyckats datera byggnader mer precist, utan även fått grundlig uppfattning ifall husens utseende, rumsdisposition, konstruktion, fasta inredning, färgsättning samt då om- samt tillbyggnader skett. Ja, man förmå mot samt tillsammans inom vissa detaljerade rapport ett fåtal enstaka perception angående hur människorna själva uppfattade sina byggnader!

Att ta sig period för att forska inom äldre arkivmaterial kunna därför ej bara bidra tillsammans färsk förståelse angående den egna fastigheten, detta kunna även öka förståelsen till &#; samt uppväcka nya ämnen angående &#; vårt byggda kulturarv.

LITTERATURTIPS

Om undersökning, arkivmaterial samt terminologi
Andersson, K.

& Clemensson, P. Hembygdsforska! Steg till steg.
Aurelius, T. Gårdens samt hembygdens saga. Praktisk vägledning på grund av självstudier samt personlig forskning.
Bedoire, F. & Stavenow Hidemark, E. »Arkivguide på grund av byggnadsforskare.« inom årsboken Fataburen
Bringéus, N.-A.

Vad vet du om ditt hus? Hur gammalt är det och vem har bott där? Här är en lathund för dig som vill komma i gång och bli en husforskare

Bouppteckningar såsom etnologisk källa.
Dravnieks, G. Byggandets mening. Byggförlaget.
Franzén, A. »Laga skifteshandlingarna likt källa till byggnadsforskning.« inom Bebyggelsehistorisk tidskrift .
Klingnéus, S. »Att forska angående byggnader inom detta historiska källmaterialet.« inom årsboken ifrån Bergslag mot Bondebygd
Ulväng, G.

»Syneprotokoll, mantalslängd samt brandförsäkringar.« inom årsboken svensk region
Anderö, Henrik. skollitteratur på grund av släktforskare.

Ica bokförlag. (Om handstilsläsning samt gamla ord.)

Landsarkivet inom Uppsala äger även ett utmärkt hemsida tillsammans tips:

Forskning var man använt sig från syneprotokoll:
Arvastson, G. Skånska prästgårdar. ett etnologisk undersökning från byggnadsskickets förändring
Minnhagen, M. Bondens bostad. ett forskning rörande boningslängans struktur, funktion samt förändring inom sydöstra Skåne.
Raihle, J.

»Fähuset före landsbygdsmejerierna. ett etnologisk lärande från byggnadsskickets förändring samt kvinnans kontor inom Jämtland samt Härjedalen ca I: Bebyggelsehistorisk tidskrift
Ulväng, G. Böndernas byggnad.

Här kan du få uppgifter om ägare, hemmansklyvningar och om storskiftet och laga skiften på och talen

Den agrara bebyggelsen inom sydvästra svensk region beneath samt talen. Licentiatuppsats inom finansiell bakgrund, Uppsala universitet.
Ulväng, G. »Majorsbostället Gryta. en militärhistoriskt byggnadsminne sett genom syneprotokollen « inom årsboken svensk region

Göran Ulväng

Fil. lic. samt doktorand nära ekonomisk-historiska avdelningen, Uppsala högskola, var denne forskar ifall landsbygdens byggnadskultur beneath samt talen.

1/