Hur ser sjukvården ut i japan

Om rapportserien

Rapportserien ”Ålderskris – Internationella modell på hur privat finansiering kunna avlasta den offentliga välfärden” är framtagen inom samarbete mellan tanke- smedjorna Timbro samt europeisk Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR).

följd ger internationella modell på hur en ökat inslag från privat finansiering förmå bidra mot för att avhjälpa dem bekymmer liksom uppstår inom den offentliga välfärden när andelen äldre växer. Rapporten angående Japan är den första från tre rapporter.

Sammanfattning

Den svenska välfärdssektorn står inför en hållbart finansieringsproblem.

Kostnaderna till primär välfärdstjänster såsom vård samt vård stiger snabbare än den offentliga sektorns inkomster, vilket utför för att den ekonomiska situationen snart kommer för att bli ohållbar.

Forskning visar för att finansieringsproblemet besitter numeriskt värde grundorsaker: 1) modifierad demografi, var ett allt större andel från befolkningen blir äldre samt därmed inom behov från vård samt vård samt 2) för att arbetsproduktiviteten inom offentligt finansierad välfärd ej ökar inom identisk utsträckning liksom inom övriga delar från ekonomin.

I rapporten Spelregler på grund av hållbart hållbar välfärd (Timbro) liksom utkom våren presenterade oss enstaka sammanfattande kunskapsöversikt ovan en stort antal studier vilket behandlar frågan angående välfärdens finansieringsproblem.

Utifrån denna publicerade oss sedan lösningsförslag vid strukturella förändringar inom välfärdssektorn likt skulle utveckla produktivitetsutvecklingen .^[1]

Den denna plats studien tar fasta vid detta andra elementet inom välfärdens långsiktiga finansieringsproblem, nämligen enstaka åldrande befolkning. detta existerar väl etablerat för att enstaka ökande andel äldre inom samhället – samt detta faktum för att dessa äldre människor lever allt längre samt därmed ökar vårdbehovet – utgör enstaka avgörande tryck på grund av dem offentliga finanserna.

Rapporten tar avstamp inom dem erfarenheter vilket gjorts inom en nation liksom redan lever inom den verklighet vilket inom princip varenda svenska välfärdsprognoser varnar för: Japan.

Trots enstaka många problematisk demografi äger landet ändå lyckats klara från för att upprätthålla enstaka operativ samt jämlik välfärd.

Till massiv sektion beror detta vid för att den japanska vården inom vissa avseenden ter sig något som är viktigt eller nödvändigt mer produktiv än den svenska. Trots för att andelen äldre existerar betydligt högre inom Japan än inom landet existerar kostnaderna på grund av vård samt vård vid identisk nivå inom dem numeriskt värde länderna.

Samtidigt levererar den japanska modellen mer vård på grund av pengarna: exempelvis behandlar japanska medicinsk expert inom snitt långt fler patienter än svenska doktor. Ingenting tyder samtidigt vid för att hälsoutfallen allmänt existerar sämre alternativt mindre jämlika inom Japan än inom Sverige.

Samtidigt existerar Japans offentliga åtaganden vad gäller finansieringen från vården betydligt mindre än Sveriges.

Medan 84 andel från den svenska vården finansierades offentligt kalenderår plats motsvarande siffra inom Japan 42 andel. Enskilda privata utgifter existerar ungefär lika låga inom båda systemen – skillnaden består inom stället från för att Japan äger ett välutvecklad obligatorisk sjukförsäkringsmodell.

Inom ramen till systemet existerar samtliga anställda i enlighet med lagen skyldiga för att äga enstaka sjukvårdsförsäkring via sin arbetsgivare.

dem flesta japaner betalar därför försäkringspremier via sin jobb. Japaner såsom saknar jobb är kapabel inom stället delta inom en offentligt schema, vilket administreras från kommunsektorn. Samtidigt finns detta lagar likt hindrar vårdgivare för att ej tillhandahålla vård mot exempelvis låginkomsttagare. vid således sätt når Japan alltså lika utmärkt hälsoutfall, samt inom mångt samt många förbättrad passage mot vård, än landet – trots för att landets offentliga vårdkostnader existerar hälften sålunda stora.

Den japanska vården utmärks även från kraftfull konkurrens mellan olika tjänsteleverantör.

kalenderår fanns endast 28 andel från sjukhussängarna inom offentligt ägda sjukhus; enstaka massiv majoritet från vården drevs alltså privat. dem privata sjukhusen ägs från olika slags företag samt organisationer, även ifall just sjukhusen ej får drivas tillsammans med vinstsyfte. Samtidigt existerar detta konkurrensen – ej driftformen bland sjukhusen – liksom lyfts fram inom forskningen kring vilket likt karaktäriserar detta japanska sjukvårdssystemet.

Sedan försäkringsprogrammet infördes inom äldrevården kalenderår besitter konkurrensen ökat markant även var samt både vinstdrivande samt icke-vinstdrivande organisationer erbjuder tjänster inom hemmet.

Faktum existerar för att all 40 andel från organisationerna liksom erbjöd vård för äldre inom hemmet plats vinstdrivande organisationer redan kalenderår

Överlag äger sjukförsäkringsmodellen inom Japan alltså en grundlig element från konkurrens bland ett företag eller person som tillhandahåller försäkring, vilket saknas inom landet.

Detta, inom kombination tillsammans massiv flexibilitet bland tjänsteleverantör samt kostnadspress genom den nationella ersättningsmodellen, besitter skapat enstaka produktiv modell på grund av vård samt vård var detta offentliga åtagandet vad gäller finansiering existerar något som är viktigt eller nödvändigt många lägre än inom Sverige.

Vår poäng existerar ej för att land bör kopiera Japan.

dock till för att säkra välfärden inom framtiden behövs enstaka fräsch svensk modell, såsom avlastar åtminstone ett sektion från finansieringsbördan vid privata aktörer utan för att detta går ut ovan vårdens standard alternativt likhet. Vår forskning visar för att oss inom utvecklingsarbetet på grund av för att ta fram denna modell åtminstone inom viss utsträckning förmå lära oss från Japans erfarenheter.

Åldrande befolkning pressar välfärdens ekonomi

En från dem numeriskt värde huvudanledningarna mot för att Sveriges välfärdsmodell står inför långsiktiga finansieringsproblem existerar den ökande andelen äldre inom samhället.

Kopplingen mellan ökningen inom andelen äldre samt svårigheterna för att ett fåtal välfärdens finansiering för att vandra ihop äger lyfts fram inom en flertal studier. en relativt tidigt modell existerar den redovisning vilket dåvarande Svenska sammanslutning av kommuner publicerade tid angående finansieringsproblemet. var förklarades:

Det äger knappast undgått någon för att den offentliga sektorn inom allmänhet samt kommunerna inom synnerhet står inför stora ekonomiska utmaningar inom framtiden.

detta överskuggande problemet existerar den förskjutning liksom sker inom befolkningens åldersstruktur mot enstaka ökad andel äldre. Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar tillsammans med för att detta beneath dem närmaste 30 år sker ett fördubbling från antalet invånare inom åldern 85 kalenderår samt äldre. Samtidigt beräknas befolkningen inom yrkesverksam ålder förbli inom stort sett oförändrad.^[2]

I kombination tillsammans bristen vid effektivitetsförbättringar inom offentlig zon förväntades den demografiska förändringen leda mot för att allt större andel från detta värde vilket skapas från dem såsom arbetar behöver vandra mot välfärdens finansiering.

Utgångspunkten till beräkningarna inom rapporten plats för att den offentliga konsumtionen skulle växa inom identisk takt såsom övriga ekonomin. ifall sålunda skedde skulle kommunalskatten behöva höjas mot 50 andel inom start vid talet till för att klara välfärdens finansiering. nära nästa sekels start skulle den kommunala skatten behöva uppgå mot kurera 70 procent.^[3] Dessa nivåer existerar inom praktiken orimliga – ej minimalt sett mot för att även andra skatter likt arbetsgivaravgift, konsumtionsskatter samt statliga inkomstskatter belastar inkomsttagarna.

Långtidsutredningen tar även fasta vid svårigheterna för att klara den svenska välfärdsmodellens finansiering inom enstaka takt tillsammans med ett åldrande befolkning.

en betydelsefull mått existerar äldrekvoten, detta önskar yttra andelen från den totala befolkningen såsom existerar 65 kalenderår samt äldre. Denna andel förväntas i enlighet med utredningen stiga ifrån 17 andel från befolkningen kalenderår mot 23 andel kalenderår i enlighet med utredningen kommer landet stå inför ett tillväxt var fler äldre inom samhället driver vid ökade kostnader inom välfärden, samtidigt vilket utgifterna på grund av den offentliga välfärden behöver begränsas.

ett tredjeplats faktor existerar för att högre levnadsstandard bland befolkningen kommer för att leda mot ökade förväntningar vid välfärdstjänsternas omfattning samt kvalitet.

Resultatet blir således högre kostnader vid bas från modifierad demografi samt minskat utrymme på grund av för att hantera dessa kostnader. Långtidsutredningen föreslår därför en skifte mot ökad privat finansiering på grund av för att åtgärda denna situation; enstaka från Långtidsutredningens fyra primära slutsatser existerar för att tillsätta ett analys kring hur ökade inslag från privat finansiering skulle behärska införas inom praktiken:

Utreda formerna på grund av enstaka ökad privat finansiering från välfärdstjänsterna.

En ökad efterfrågan vid höjd standard inom välfärdstjänsterna kommer ej behärska mötas inom ramen på grund av nuvarande struktur. enstaka brett sammansatt analys bör tillsättas på grund av för att lämna förslag ifall en hållbart stabilt finansieringssystem på grund av välfärdstjänsterna.^[4]

År publicerades ett ytterligare längre analys kring ämnet, från Expertgruppen på grund av Studier inom Offentlig finans.

Liksom inom dem tidigare studierna ligger fokus vid hur finansieringen från välfärden bör klaras, självklart nedsänkt produktivitetsutveckling inom sektorn samt den ökande andelen äldre inom samhället. inom utredningen inkluderades en räkneexempel tillsammans antagandet för att konsumtionen från välfärdstjänster ökar åtminstone inom identisk takt vilket ekonomin växer.

på grund av för att skattefinansiera ett sådan tillväxt skulle kommunalskatten fram mot behöva höjas tillsammans med cirka 11 procentenheter, mot drygt 42 andel. på grund av för att klara denna tillväxt föreslås enstaka kombination från omprioriteringar inom offentlig zon samt för att privat finansiering utnyttjas inom högre utsträckning:

Ett par slutsatser är kapabel därmed redan skönjas.

Den en existerar för att detta ej finns någon enskild åtgärd såsom förmå säkerställa för att medborgarnas framtida efterfrågan vid välfärdstjänster är kapabel tillgodoses. detta handlar ifall flera åtgärder ovan en brett fält samt dem måste implementeras tillsammans med massiv kraft. ett ytterligare slutsats, liksom är kapabel anas, existerar för att detta kommer för att krävas ökat medborgaransvar, detta önskar yttra privat finansiering, på grund av för att nå den nämnda konsumtionsökningen.^[5]

Senare studier pekar inom identisk riktning.

en modell existerar den undersökning liksom Konjunkturrådet nära Studieförbundet Näringsliv Samhälle (SNS) publicerade tid till för att klara utmaningen tillsammans med välfärdens finansiering behövs ökade inslag från privat finansiering, slog forskargruppen fast.^[6]

Långtidsutredningen ifrån – vilket existerar publicerad beneath enstaka socialdemokratiskt ledd statsmakt mot skillnad ifrån utredningen , vilket publicerades från enstaka borgerlig statsmakt – når intressant nog liknande slutsatser angående nödvändigheten från privat finansiering.

inom utredningen står detta att: ”Sverige [står] inför ett situation var dem offentliga finanserna från huvudsakligen demografiska skäl sätts beneath hård press åtminstone fram mot talet.”^[7] Resultatet blir grundlig underskott inom offentliga finanser. Lösningen förmå ej inom huvudsak existera höjda skatter, då ytterligare höjningar från dem redan höga skatterna underminerar Sveriges finans.

detta existerar tydlig för att författarna från utredningen upplever privat finansiering liksom ett problematisk, dock vital, sektion från lösningen:

Ett alternativ mot för att möta enstaka efterfrågan vid förbättrade välfärdstjänster inom ramen på grund av en offentligt finansierat struktur existerar för att ett fortsatt tillväxt från tjänsterna inom huvudsak finansieras privat.

detta förmå även bli nödvändigt ifall efterfrågan vid välfärdstjänster blir högre än vad såsom förmå hanteras tillsammans offentligt finansiering ens tillsammans enstaka många kraftig ökning från arbetsutbudet. eftersom hushållens inkomster kommer för att öka framöver skulle dem inom princip äga chans för att finansiera detta.

enstaka ökad privat finansiering existerar dock ej oproblematisk samt skulle bl.a. erhålla avgörande fördelningseffekter. Även på denna plats kommer detta för att bli frågan angående för att prioritera.

Prioriteringarna mellan olika alternativ kommer ej för att artikel enkla samt kommer ej för att behärska ske utan målkonflikter. Valen samt prioriteringarna kommer för att existera flera samt effekterna från olika beslut ofta komplexa.

detta förmå handla ifall omröstning mellan välfärdstjänster samt transfereringar, mellan vård samt träning, mellan pensioner samt andra socialförsäkringar, mellan utgiftsminskningar samt skatteökningar alternativt mellan sysselsättning samt fritid.^[8]

I ett ekonomirapport kalkylerar SKL för att kostnaderna inom kommuner samt landsting existerar ”väsentligt snabbare än detta reala skatteunderlaget ifrån samt tillsammans med ”.

Redan tid kommer detta för att uppstå en gap vid all 59 miljarder kronor mellan inkomster samt kostnader inom kommuner samt landsting.

Antalet dödsfall till följd av bröstcancer ligger på 8,6 per , vilket är långt under genomsnittet i världen, som ligger på 21,5

tillsammans med nuvarande tillväxt kommer alltså Sveriges välfärd för att ett fåtal enstaka ohållbar finansiell situation. SKL förklarar: ”Det kommer bland annat för att krävas grundlig effektiviseringar till för att klara såväl ekonomin såsom standard inom verksamheterna.” på grund av för att klara ekonomin beräknas kommunalskatten för att höjas tillsammans 2,35 procentenheter mellan samt ^[9]

Ovanstående existerar en urval från dem flertal studier vilket beneath enstaka längre tidsperiod besitter pekat vid välfärdens långsiktiga finansiering.

Problemformuleringen inom studierna existerar inom grunden densamma, samt tar samtliga fäste vid den demografiska utvecklingen. Flertal från studierna pekar även ut ökad privat finansiering likt en sätt för att åtgärda välfärdens finans. Något vilket hittills ej äger diskuterats inom välfärdsdebatten inom landet existerar chansen för att lära ifrån en nation såsom redan äger betydligt större äldre inom samhället än landet – nämligen Japan.

Demografins tillväxt inom landet samt Japan

I takt tillsammans med för att andelen äldre ökar inom samhället förändras försörjningskvoten.

en sätt för att fånga denna tillväxt existerar för att titta vid äldreförsörjningskvoten, vilket existerar förhållandet mellan andelen äldre (65 tid samt över) samt personer inom arbetsför ålder (20 mot 64 år) inom samhället. tid utgjorde dem äldre drygt 10 andel från befolkningen inom landet medan dem inom arbetsför ålder plats 61 andel från befolkningen.

Äldreförsörjningskvoten plats därmed 10,2/60,5 = 0, alternativt cirka 0, beneath dem kommande 50 år minskade andelen inom arbetsför ålder marginellt, mot 59 andel från befolkningen kalenderår Samtidigt ökade andelen äldre mot 17 andel från befolkningen. Äldreförsörjningskvoten ökade därmed mot 0, UN DESA, den myndighet nära FN likt sammanställer statistik angående befolkningens tillväxt, tar även fram projektioner kring den framtida utvecklingen.

Myndigheten beräknar tillsammans med för att landet kalenderår kommer för att artikel inom en läge då personer inom arbetsför ålder utgör 57 andel från befolkningen medan dem äldre utgör 20 andel. Äldreförsörjningskvoten förändras då mot 0, såsom framträda inom figur 1 förväntas denna tillväxt pågå, tills kvoten kalenderår blir 0,^[10]

Sverige går alltså ifrån ett situation var detta på grund av varenda äldre finns cirka 6 personer inom arbetsför ålder liksom bidrar mot försörjningen, mot en läge var detta på grund av varenda äldre finns cirka 2 personer inom arbetsför ålder kalenderår Man bör äga inom åtanke för att allmänhetens hälsoläge även förändras inom takt tillsammans för att livslängden ökar.

detta existerar nämligen ej bara fler levnadsår, utan även fler friska levnadsår, likt adderas mot den genomsnittliga personens livslängd inom takt tillsammans utvecklingen. Därmed är kapabel personer inom ökad utsträckning ta grabb ifall sig själva samt förvärvsarbeta nära högre åldrar. ett sektion från den samhällsekonomiska svårigheten för att finansiera ett åldrande befolknings behov löses därför från sig egen genom förändringen från befolkningens hälsoläge nära högre åldrar.

Å andra sidan innebär utvecklingen tillsammans med fler levnadsår för att enstaka högre andel äldre når upp mot riktigt höga åldrar, var nödvändigheten från vård även blir många grundlig. Dessa effekter existerar svåra för att fullt ut fånga inom dessa beräkningar, dock överlag råder detta ingen tvekan ifall för att den drastiska ökningen från äldreförsörjningskvoten sätter press vid offentlig vård samt omsorg.

I Japan existerar förväntad livslängd nära födseln på grund av närvarande 84,0 tid jämfört tillsammans med 82,7 tid inom Sverige.^[11] Försörjningskvoten inom Japan äger historiskt dessutom förändrats snabbt vid bas från låga födelsetal.

Landets befolkning besitter därmed börjat krympa samtidigt såsom andelen äldre ökar. Detta skiljer sig avsevärt tillsammans med situationen inom land, var födelsetalen bland dem infödda ligger vid enstaka stadig nivå. Sveriges befolkning äger dessutom ökat inom takt tillsammans relativt upphöjd invandring, medan Japan besitter tagit emot väldigt ett fåtal migranter.

Resultatet existerar för att Japan ligger långt före land sett mot förändringen från försörjningskvoten.

Utvecklingen inom Japan illustreras inom figur 2.

Tittar vi på Japans sjukdomsstatistik ser det också positivt ut

mot skillnad mot land upplevde Japan ursprunglig enstaka ökning från andelen från befolkningen inom förvärvsaktiv ålder, inom takt tillsammans ett snabb befolkningsökning beneath efterkrigstiden. då denna generation baby-boomers började vandra inom pension uppstod dock grundlig finansieringsproblem vilket en konsekvens från minskat barnafödande. nära millennieskiftet ägde Japan därför enstaka äldreförsörjningskvot vid 0,27, detta önskar yttra enstaka något lägre nivå än land.

Den demografiska förändringen inom befolkningen mot fler äldre accelererade dock många snabbare inom Japan beneath kommande kalenderår. nära ägde Japan ett äldreförsörjningskvot vid 0,38 – vilket fanns högre än inom land var den fanns 0,31 nära identisk situation. kalenderår förväntas kvoten artikel bota 0,52 inom Japan, betydligt högre än 0,36 inom Sverige.

Befolkningsförändringen inom Japan äger haft grundlig konsekvens vid landets samhällsekonomi.

Den generella nivån från finansiell produktion äger minskat, vilket beror vid för att landet upplever enstaka avgörande minskning från antalet inom arbetsför ålder. inom landet besitter sålunda kallade ”gråa orter” vuxit fram – orter liksom dränerats vid yngre samt medelålders personer. dem liksom bor kvar existerar inom massiv utsträckning äldre samt personer liksom jobbar inom äldreomsorgen.

Men trots dessa bekymmer besitter Japan ändå lyckats klara från för att äga ett operativ välfärd inom struktur från medicinsk hjälp samt äldreomsorg.

inom vilken utsträckning lyckas då Japan klara från välfärdens finansiering tillsammans med bibehållen kvalitet? Svaret vid denna fråga existerar betydelsefull på grund av landet, självklart för att Japan redan idag befinner sig nära den punkt vilket välfärdsprognoser inom land varnar för.

Japan ligger inom höjdpunkt sett mot läkarbesök, land inom botten

Det råder ingen tvekan angående för att den japanska ekonomin lider från strukturella bekymmer, kopplade mot ett krympande, yrkesför, befolkning samt ett rad kostsamma stimulansåtgärder.

beneath uppgick statens skuldsättning mot 50 andel från Sveriges BNP jämfört tillsammans med andel från Japans BNP.^[12] Japan existerar den moderna vetenskapen om resurserhandel och finans vilket äger inom särklass högst statlig skuldsättning inom relation mot landets ekonomiska produktion. Skuldsättningen besitter byggts upp beneath enstaka längre tidsperiod, redan innan den demografiska krisen inom landet plats en faktum.

landet besitter inom större utsträckning förlitat sig vid strukturella ekonomiska åtgärder (till modell liberaliseringar samt privatiseringar) på grund av för att erhålla hastighet vid den ekonomiska utvecklingen.

Men sett mot vård samt vård klarar sig Japan relativt väl. Trots för att andelen äldre existerar betydligt högre inom Japan än inom landet existerar kostnaderna på grund av vård samt vård vid identisk nivå inom dem numeriskt värde länderna.

inom Japan kombineras denna kostnadskontroll dessutom tillsammans upphöjd standard inom dem vårdtjänster likt levereras.

I tabell 1 framträda utgifterna vid vård samt vård inom olika utvecklade länder, likt andel från BNP. såsom är kapabel ses besitter USA dem uppenbart högsta utgifterna, då 17 andel från landets totala ekonomiska produktion spenderas vid vård samt vård.

inom land uppgår utgifterna mot 11 andel samt inom Japan mot 10,9 andel från den ekonomiska produktionen. tillsammans med andra mening lägger landet samt Japan inom princip lika många valuta vid vård samt vård totalt sett.

En möjlig förklaring mot för att utgifterna existerar sålunda lika skulle behärska existera för att Japan trots enstaka betydligt äldre demografi än land når lägre standard vid den vård samt vård vilket levereras, alternativt för att systemet ej existerar tillgängligt till varenda landets medborgare inom identisk utsträckning.

likt OECD noterar inom ett översyn från Japans hälsoutfall, publicerad , äger landet dock många goda påverkan samt enstaka inkluderande modell..

Det speglar också hur tillgången till specialistläkare i allmänmedicin ser ut

Detta reflekterar enstaka hälsovård vilket håller upphöjd standard vilket dock även ökar dem samhällsekonomiska kostnaderna, då andelen från befolkningen likt utvecklar olika ålderssjukdomar såsom demens existerar upphöjd samt något som ökar i storlek eller antal. Fetma samt alkoholmissbruk existerar dock begränsade inom Japan, medan rökning existerar vanligare.

Liksom inom land bidrar således befolkningens hälsosamma livsstil mot goda hälsoutfall. Hälsovårdssystemet inom Japan erbjuder i enlighet med OECD:s studie allomfattande täckning, tillsammans relativt låga kostnader på grund av brukaren. Primärvården existerar allmänt från upphöjd standard samt överlevnadsgraden nära cancer existerar upphöjd.

Japan äger även ett upphöjd andel sjukbäddar per invånare, vilka inom massiv utsträckning används till långsiktig vård från äldre.^[13]

Japan existerar således en nation liksom besitter högre förväntad livslängd än land samt betydligt fler äldre inom samhället – dock vilket samtidigt lyckas hålla kostnaderna på grund av medicinsk hjälp samt vård från äldre vid identisk nivå likt inom landet.

Hur lyckas landet tillsammans detta? dem sjukvårdssystem liksom existerar inom olika delar från världen existerar komplexa, vilket fullfölja detta svårt för att jämföra dem rakt från. Samtidigt finns detta primär mått liksom är kapabel användas på grund av för att mäta olika vårdsystems effektivitet. en från dessa mått existerar antalet läkarbesök per genomsnittlig invånare.

Tabell 2 visar för att land hamnar inom den absoluta botten bland dem utvecklade länder till vilka OECD redovisar uppgifter inom detta avseende.

Japansk sjukvård är av hög standard med vissa tydliga kännetecken: höga egenavgifter, extremt många sjukhus, universell tillgång till vård och service utan grindvakts­mekanismer (nödvändighet att patient går via primär­vård)

inom landet fullfölja den genomsnittliga personen 2,8 läkarbesök per tid, vilket existerar knappt lägre än 2,9 läkarbesök inom Mexiko samt uppenbart lägre än samtliga andra länder. Japan befinner sig samtidigt näst efter Sydkorea högst inom jämförelsen, då den genomsnittliga japanen besitter 12,8 läkarbesök per kalenderår. på grund av identisk utgift är kapabel alltså enstaka genomsnittlig Japan träffa sin medicinsk expert tio extra gånger jämfört tillsammans ett genomsnittlig svensk.

Självklart existerar detta ej en direkt kausalt samband mellan antalet läkarbesök per tid samt sjukvårdens standard, bland annat eftersom läkarbesökens standard är kapabel skilja sig åt.

ej heller finns detta en egenvärde inom en stort antal läkarbesök per tid samt individ. dock mot bakgrund från Sveriges stora bekymmer tillsammans med köer inom vården existerar detta faktum för att tillgängligheten existerar därför god inom Japan iögonfallande, inom synnerhet mot bakgrund från för att kostnadsnivån existerar inom paritet mellan länderna.

Japanska medicinsk expert behandlar långt fler patienter

Hur kommer detta sig för att Japan – såsom äger enstaka högre andel äldre inom samhället samt 4,6 gånger fler läkarbesök per invånare – lyckas klara kostnaden till medicinsk vård samt äldreomsorg vid identisk andel från BNP likt Sverige?

Måttet vid behandlingar såsom utförs ger enstaka intressant fingervisning: produktionen från vårdtjänster per medicinsk expert skiljer sig betydligt mellan dem numeriskt värde länderna. inom tabell 3 framträda antal patienter likt varenda genomsnittlig doktor tar emot. detta visar sig för att Japan återigen näst efter Sydkorea hamnar inom toppen, tillsammans läka 5 patientbesök per medicinsk expert inom medelvärde.

land hamnar återigen inom botten, tillsammans enbart patienter vid mottagning per medicinsk expert. varenda genomsnittlig medicinsk expert inom Japan tar alltså emot 7,8 gånger därför flera patienter liksom inom landet. en olik sätt för att formulera detta vid existerar för att räkna tillsammans arbetsdagar per tid. Detta grova mått indikerar för att varenda medicinsk expert inom landet beneath ett genomsnittlig arbetsdag tar emot 2,7 patienter.

detta förmå jämföras tillsammans 20,7 inom Japan.

I figur 3 framträda sambandet mellan antalet läkarbesök per genomsnittlig invånare samt antalet patientbesök per genomsnittlig doktor. Den internationella jämförelsen visar för att dessa numeriskt värde värden samvarierar kraftigt: förklaringsvärdet existerar 80 andel. för att landet hamnar inom botten sett mot dem båda måtten existerar ett tydlig tecken vid för att vårdens tillgångar ej tas tillvara vid en utmärkt sätt.

Medan antalet läkarbesök självklart ej bör ses liksom detta enda såsom agerar roll vad gäller vårdens standard, existerar detta inom varenda fall ett betydelsefull parameter inom sammanhanget. Trots allt existerar den välfärd vilket medborgarna förväntar sig för att erhålla chansen för att träffa medicinsk expert nära behov; problemet tillsammans med långa köer inom vården inom land liksom skapas vid bas från kapacitetsbrist existerar välkända.

Lika klart existerar detta för att dem långa köerna leder mot för att vårdens tillgångar ransoneras, vid därför vis för att även personer inom behov – ej sällan äldre – ofta behöver vänta länge vid för att ett fåtal den vård dem behöver.

Hälsoutfallen existerar jämförbara inom Japan samt Sverige

Totalt sett verkar Japan alltså artikel mer effektivt då detta gäller för att utnyttja resurserna liksom går mot vården, inom varenda fall då detta gäller läkar- samt patientbesök.

Frågan existerar angående hälsoutfallen existerar jämbördiga inom dem båda länderna. Trots svårigheter besitter vetenskapsman inom enstaka nyligen tillverkad jämförelse rankat vårdsystemen inom länder efter effekt kring diagnoser vilket bör behärska åtgärdas tillsammans vårdinsatser, exempelvis olika cancerformer, hjärtinfarkter samt tuberkulos.

tid nådde landet samt Japan inom princip precist identisk omfattande poäng inom denna ranking: 95 respektive Mellan kalenderår samt , då Japans befolkning alltså åldrades viktigt, ökade landets standard tillsammans 7,2 poäng. Detta kunna jämföras tillsammans den svenska vilket ökade tillsammans 3,1 poäng. tillsammans med andra mening råder detta ingen tvekan angående för att hälsoutfallen totalt sett existerar jämförbara inom landet samt Japan.

Intressant nog besitter Japan även väldigt jämna hälsoutfall ovan läka landet.

inom studien analyserades skillnaderna inom påverkan mellan olika regioner inom sju länder – samt Japan visade sig äga mer jämlika resultat än både USA samt England. Skillnaderna inom landet studerades ej, dock då.^[14] nivån existerar således resehandling jämnt fördelad mellan olika regioner inom Japan är kapabel land per definition helt enkelt ej nå markant högre jämlikhet.

Totalt sett verkar detta därför stå uppenbart för att den högre effektiviteten liksom Japan äger uppnått vad gäller exempelvis andelen patientbesök per medicinsk expert ej innebär sämre hälsoutfall alternativt mindre jämlika konsekvens regionalt sett.

Japan äger mer privat finansiering än landet – samt även enstaka massiv portion privat drift

Den japanska finansieringsmodellen från vården äger likheter tillsammans med den svenska, dock detta finns även uppenbara skillnader.

dem numeriskt värde systemen jämförs inom tabell 4. dem totala resurserna vilket spenderas vid vård samt vård vilket andel från BNP existerar såsom redan noterats väldigt lika inom dem numeriskt värde länderna (11,0 andel inom land jämfört tillsammans 10,9 andel inom Japan). Enskilda privata utgifter existerar även väldigt låga inom båda systemen: 0,1 andel från BNP inom land jämfört tillsammans 0,2 andel inom Japan.

dem är kapabel därför båda anses artikel universella modeller tillsammans begränsat inslag från privat finansiering såsom bekostas direkt från brukaren.

Den stora skillnaden existerar inom stället för att Japan finansierar hälften från detta offentliga åtagandet direkt via den offentliga sektorn, samt den andra hälften genom ett modell var samtliga anställda i enlighet med lagen existerar skyldiga för att äga ett sjukvårdsförsäkring via sin arbetsgivare.

dem flesta japaner betalar därför försäkringspremier via sin jobb. tid finansierades därför 49 % från vården tillsammans försäkringspremier – likt inom praktiken delas mellan företagen samt anställda – medan offentliga utgifter stod på grund av 37 % samt 14 % tillsammans avgifter såsom blir betald från patienterna.^[15] Japaner såsom saknar jobb förmå inom stället delta inom en offentligt schema, vilket administreras från kommunsektorn.

Samtidigt finns detta lagar såsom hindrar vårdgivare för att ej tillhandahålla vård mot modell låginkomsttagare. Patienter besitter även frihet för att söka sig mot olika doktor samt vårdinrättning. Stora privata företag stängs ute ifrån konkurrensen, dock bland enskilda medicinsk expert finns grundlig konkurrens. Prisnivåer regleras inom stort centralt, samtidigt liksom tjänsteleverantör besitter massiv flexibilitet då detta kommer mot vilka vårdtjänster vilket erbjuds.^[16]

Vården produceras tillsammans andra mening inom en struktur vilket utmärks från konkurrens samt enstaka upphöjd grad från privat drift.

fanns endast 28 andel från sjukhussängarna inom offentligt ägda sjukhus; enstaka massiv majoritet från vården drevs alltså privat. dem privata sjukhusen ägs från olika slags företag samt organisationer, dock får ej drivas tillsammans vinstsyfte.

Japanernas risk för att utveckla cancer ligger långt under genomsnittet

Just konkurrensen – snarare än driftform – existerar en inslag såsom besitter lyfts fram inom forskningen kring vilket såsom karaktäriserar detta japanska sjukvårdssystemet.^[17]

Även ifall vårdinrättning ej får drivas tillsammans vinstsyfte erbjuder vinstdrivande bolag äldreomsorg samt andra vårdtjänster.

Företaget Nichii Gakkan vilket grundades redan samt äger drygt 16 anställda erbjuder mot modell vård från äldre, medicinsk ledning, service från sjukvårds faciliteter samt kurs från vårdgivare. Medical Care Service Company existerar enstaka ytterligare aktör grundad , tillsammans ovan 3 anställda likt erbjuder äldreboenden inom landet. dem japanska företag likt erbjuder äldreomsorg besitter enstaka finansiell situation såsom möjliggör på grund av dem för att rikta in sig vid internationell expansion, framför allt inom grannlandet Kina såsom besitter ett något som ökar i storlek eller antal åldrande befolkning.^[18]

Man skulle behärska tänka sig för att enstaka högre andel äldre inom Japan får vård vilket bekostas från släktingar.

Hur kommer det sig att Japan – som har en högre andel äldre i samhället och 4,6 gånger fler läkarbesök per invånare – lyckas klara kostnaden för sjukvård och äldreomsorg på samma andel av BNP som Sverige?

dock dem uppgifter såsom redovisas inom tabell 4 inkluderar kostnader likt hushåll betalar på grund av äldreomsorgen. Faktum existerar för att Japan numera besitter en välutvecklat obligatoriskt försäkringssystem även på grund av äldreomsorgen, tillsammans med ett väldigt små andel direkt finansiering från brukarna. kalenderår instiftade nämligen Japan en försäkringsprogram till vård för äldre såsom liknar detta inom Nederländerna samt Tyskland – samt endast 10 andel från kostnaderna inom ramen till detta schema finansieras från brukarna.

detta existerar därför ej konstigt för att andelen äldre likt får vård inom hemmet existerar ungefär lika massiv inom Japan liksom inom landet. inom land fick cirka 11 andel från befolkningen ovan 65 vård inom hemmet något decennium in vid talet, medan cirka 10 andel från japaner ovan 65 fick sådan vård nära den tidpunkten. Sedan försäkringsprogrammet infördes besitter konkurrensen inom äldrevården ökat markant samt både vinstdrivande samt icke-vinstdrivande organisationer erbjuder tjänster inom hemmet.^[19] Faktum existerar för att bota 40 andel från organisationerna vilket erbjöd vård för äldre inom hemmet fanns vinstdrivande organisationer redan kalenderår ^[20]

Överlag besitter sjukförsäkringsmodellen inom Japan alltså en grundlig element från konkurrens bland landets flera ett företag eller person som tillhandahåller försäkring, vilket saknas inom landet.

Detta, inom kombination tillsammans massiv flexibilitet bland tjänsteleverantör samt kostnadspress genom den nationella ersättningsmodellen, besitter skapat enstaka produktiv modell till vård liksom vård var detta offentliga åtagandet vad gäller finansiering existerar viktigt många lägre än inom Sverige.

Slutsats

Den svenska välfärden står inför en hållbart finansieringsproblem.

Kostnaderna till elementär välfärdstjänster liksom vård samt vård stiger snabbare än den offentliga sektorns inkomster, vilket fullfölja för att den ekonomiska situationen snart riskerar för att bli ohållbar. till för att säkerställa enstaka hållbart hållbar välfärd kommer en visst mått från privat finansiering för att bli nödvändig.

I den denna plats studien besitter oss samtalat om hur land inom viss mån kunna lära från en nation såsom sällan figurerar inom välfärdsdebatten: Japan.

vid bas från enstaka åldrande befolkning besitter Japan redan för tillfället hamnat inom enstaka situation såsom land står inför. dock trots detta besitter landet klarat från för att behålla enstaka operativ samt jämlik välfärd såsom står sig väl tillsammans med den svenska.

Vad vilket existerar speciellt intressant existerar för att Japans offentliga åtaganden vad gäller finansieringen från vården existerar många mindre än Sveriges.

Medan 84 andel från den svenska vården finansierades offentligt tid fanns motsvarande siffra inom Japan 42 andel. Enskilda privata utgifter existerar ungefär lika låga inom båda systemen – samt skillnaden består inom stället från för att Japan äger enstaka välutvecklad obligatorisk sjukförsäkringsmodell. dem flesta japaner betalar därför försäkringspremier via sin anställning.

Överlag besitter sjukförsäkringsmodellen inom Japan även en grundlig element från konkurrens bland olika tjänsteleverantör.

Detta, inom kombination tillsammans med massiv flexibilitet bland tjänsteleverantör samt kostnadspress genom den nationella ersättningsmodellen, äger skapat enstaka produktiv modell på grund av vård liksom vård var detta offentliga åtagandet vilket gäller finansiering existerar viktigt många lägre än inom Sverige.

Vår poäng existerar ej för att land bör kopiera Japan.

dock till för att säkra välfärden inom framtiden behövs ett färsk svensk modell, likt avlastar åtminstone ett sektion från finansieringsbördan vid privata aktörer utan för att detta går ut ovan vårdens standard alternativt likhet. Vår forskning visar för att oss inom utvecklingsarbetet till för att ta fram denna modell åtminstone inom viss utsträckning bör lära oss från Japans erfarenheter.

Noter

Referenser

Financial Times ().

”Japan’s care providers see business opportunities in the region”,

GBD Healthcare tillgång and Quality Collaborators (). ”Measuring performance on the Healthcare tillgång and Quality Index for countries and territories and selected subnational locations: a systematic analysis from the Global Burden of Disease Study ”. Lancet ():

Haruko, Noguchi samt Shimizutani ().

I denna rapport jämförs den svenska sjukvårdens prestationer med andra länders, med 12 länder inom EU, plus Kanada, Norge och USA

”Nonprofit and For- Profit Providers in Japan’s At-Home Care Industry: bevis on Quality of Service and Household Choice”. Economics Bulletin 9(3):

Jones, Randall S (). ”Health-Care Reform in Japan: Controlling Costs, Improving Quality, and Ensuring Equity”. OECD Economics Department Working Papers, No. , OECD Publishing, Paris.

OECDs databas a, Dataset: Public finance and fiscal policy, General government gross financial liabilities.

(Gathered latest )

OECDs databas b. Dataset: Revenues of health care financing schemes. (Gathered latest )

OECDs databas c. Dataset: Doctors&#; consultationsTotal, Per capita, or latest available. (Gathered latest )

OECD ().

”A Good Life in Old Age? Monitoring and Improving Quality in Long-Term Care”, Report, OECD Publishing. titta samt

OECD (). ”OECD Reviews of Health Care Quality: Japan Raising Standards”.

OECD (). ”Health at a Glance OECD Indicators How does Japan compare?”.

Sanandaji, N. samt G. Heller Sahlgren (). ”Spelregler till hållbart hållbar välfärd”, Timbro.

SKL ().

”Ekonomirapporten, oktober &#; angående kommunernas samt landstingens ekonomi”.

SNS (). ”Konjunkturrådets redovisning ”.

SOU , ”Långtidsutredningen Huvudbetänkande”, Regeringen

SOU ”Långtidsutredningen Huvudbetänkande”, Regeringen

Svenska sammanslutning av kommuner (). ”Kommunala framtider: enstaka långtidsutredning ifall behov samt tillgångar mot tid ”.

Thiessen, James H samt Ken Kato ().

”Japanese healthcare: Fostering competition and controlling costs”, Healthcare Management Forum 30(4):

UN DESA (United Nations, Department of Economic and Social Affairs) (). Population Division, World Population Prospects: The Revision, specialdata inhämtad samt analyserad ifrån myndigheten. (Data hämtades )

#Rapportserie: Ålderskris#Sjukvård