atifont.pages.dev









Hur lång är en kalendermånad

Månad

Månad existerar ett indelning från året inom vanligtvis tolv delar. Namnet syftar vid för att ett kalendermånad ungefär motsvarar en månvarv kring jorden, mot modell intervallet mellan numeriskt värde fullmånar.

Ta reda på uppsägningstid

Antalet dagar inom ett kalendermånad varierar mellan 28, 30 samt 31 dagar inom land. enstaka juridisk tidsperiod bör i enlighet med svenskt rättsväsende räknas vilket 30 dagar ifall inget annat existerar angivet[1].

Månvarvet

[redigera | redigera wikitext]

I astronomiska kontext existerar kalendermånad inget entydigt alternativt ens helt konstant term.

Längden blir bestämt från vilken referenspunkt såsom man väljer samt nära sidan angående intervallet mellan numeriskt värde månfaser till den synodiska månaden, såsom existerar 29, dygn utdragen, finns även

Månadernas namn

[redigera | redigera wikitext]

Många indoeuropeiska tungomål äger övergått mot för att nyttja former från dem latinska namnen vid månaderna.

Hur lång är månaden? Det kan variera lite veroende på hur man mäter men det vi kallar för månad är 29, dygn

Dock förekommer detta inom flera slaviska tungomål för att man ännu använder andra namn, tillsammans slaviskt ursprung, till månaderna.

Nummer SvenskaÄldre svenskt namnLatinBetydelse
01 Januari torsmånad Januãrius helgad åt guden Janus
02 Februari göjemånad Februãrius etruskiska guden Februus
03 Mars vårmånad, ugglemånad Martius helgad åt guden Mars
04 April gräsmånad Aprîlis av aperire, "öppna"
05 Maj blomstermånad Maius helgad åt guden Jupiter
06 Juni sommarmånad, midsommarmånad Iunius helgad åt gudinnan Juno
07 Juli hömånad Iulius, Quintilis diktatorn Julius Caesar
08 Augusti skördemånad, rötmånad Augustus, Sextilis kejsaren Augustus
09 September höstmånad September den sjunde månaden
10 Oktober slaktmånad October den åttonde månaden
11 November vintermånad November den nionde månaden
12 December julmånad, kristmånad December den tionde månaden

Månadernas namn skiljer sig avsevärt inom finskan.

SvenskaFinskaFinsk innebörd
Januari Tammikuu Axelmånad, tammi = axel / mittpunkt / mitten / kärn / hjärta (av vinter)
Februari Helmikuu Pärlmånad, helmi = pärl: ispärlor börjar bildas vid grenarna från träd samt buskar då snön smälter inom solen, dock fryser genast igen.

Mars Maaliskuu Jordmånad, maallinen = jordisk; inom mars börjar jorden synas beneath den smältande snön.
April Huhtikuu Svedjemånad
Maj Toukokuu Såmånad, touko = såtid
Juni Kesäkuu Sommarmånad
Juli Heinäkuu Hömånad
Augusti Elokuu Skördemånad
September Syyskuu Höstmånad
Oktober Lokakuu Slaskmånad
November Marraskuu Dödmånad
December Joulukuu Julmånad

Månaderna inom olika kalendrar

[redigera | redigera wikitext]

I flera samhällen äger detta varit viktigt för att behärska förutsäga månens gång inom tiden samt månkalendrar existerar baserade vid den principen.

Begreppet betyder "första dagen till sista dagen på en månad", det vill säga alla dagar som faller in under en januari månad, februari månad, mars månad, etc

Genom för att månvarvet ej existerar jämnt delbart inom en solår äger en oräknelig olika kalendrar tagits fram beneath årens gång. var månen tillmätts små innebörd saknas begreppet kalendermånad helt, likt mot modell inom dem mesoamerikanskamayakalendern samt aztekkalendern.

Julianska samt gregorianska kalendrarna

[redigera | redigera wikitext]

Den gregorianska kalendern, likt den föregående julianska kalendern, besitter tolv månader:

  1. Januari, 31 dagar
  2. Februari, 28 dagar, 29 nära skottår (se även 30 februari)
  3. Mars, 31 dagar
  4. April, 30 dagar
  5. Maj, 31 dagar
  6. Juni, 30 dagar
  7. Juli, 31 dagar
  8. Augusti, 31 dagar
  9. September, 30 dagar
  10. Oktober, 31 dagar
  11. November, 30 dagar
  12. December, 31 dagar

Franska revolutionskalendern

[redigera | redigera wikitext]

Franska revolutionskalendern föreslogs beneath den franska revolutionen, samt användes från den franska regeringen beneath nästan 12 tid ifrån sena Kalendern omfattade tolv månader tillsammans 30 dagar vardera, organiserad mot tre tiodagarsveckor kallade décades.

dem fem alternativt sex ytterligare dagarna likt behövdes på grund av för att beräkna detta tropiska året, placerades efter månaderna inom slutet från varenda kalenderår. Kalendern började vid hösten:

  1. Vendémiaire
  2. Brumaire
  3. Frimaire
  1. Nivôse
  2. Pluviôse
  3. Ventôse
  1. Germinal
  2. Floréal
  3. Prairial
  1. Messidor
  2. Thermidor
  3. Fructidor

Muslimska kalendern

[redigera | redigera wikitext]

Det finns tolv månader inom den muslimska kalendern, vilket existerar ett strikt månkalender.


  • hur  utdragen  existerar  enstaka kalendermånad

  • Året existerar 11 dagar mindre än en solår samt omfattar dygn.

    1. Muharram ul Haram (eller kortat Muharram) محرّم
    2. Safar صفر
    3. Rabi' al-Awwal (Rabi' I) ربيع الأول
    4. Rabi' al-Akhir (eller Rabi' al-Thaany) (Rabi' II) ربيع الآخر أو ربيع الثاني
    5. Jumada-l-Awwal (Jumaada I) جمادى الأول
    6. Jumada-l-Akhirah (eller Jumaada al-Thaany) (Jumaada II) جمادى الآخر أو جمادى الثاني
    7. Rajab رجب
    8. Sha'ban شعبان
    9. Ramadan رمضان
    10. Shawwal شوّال
    11. Dhu-l-Qa'dah (eller Thw al-Qi'dah) ذو القعدة
    12. Dhu-l-Hijjah (eller Thw al-Hijjah) ذو الحجة

    Judiska kalendern

    [redigera | redigera wikitext]

    Den judiska kalendern äger 12 alternativt 13 månader.

    1. Nisan, 30 dagar ניסן
    2. Iyyar, 29 dagar אייר
    3. Sivan, 30 dagar סיון
    4. Tammuz, 29 dagar תמוז
    5. Ab, 30 dagar אב
    6. Elul, 29 dagar אלול
    7. Tishri, 30 dagar תשרי
    8. Heshvan, 29/30 dagar חשון
    9. Kislev, 29/30 dagar כסלו
    10. Tevet, 29 dagar טבת
    11. Shevat, 30 dagar שבת
    12. Adar 1, 30 dagar, extramånad אדר א
    13. Adar 2, 29 dagar

    Adar 1 finns endast 7 gånger beneath 19 kalenderår.

    inom övriga tid kallas Adar 2 endast på grund av Adar.

    Hur lång uppsägningstid du har beror på om du säger upp dig själv eller om du blir uppsagd

    Hinduistiska kalendern

    [redigera | redigera wikitext]

    Den hinduistiska kalendern äger olika struktur på grund av namngivning från månaderna. Månaderna inom månkalendern är:

    1. Chaitra
    2. Vaishaakha
    3. Jyaishtha
    4. Aashaadha
    5. Shraavana
    6. Bhaadrapada
    7. Aashvayuja
    8. Kaartika
    9. Maargashiirsha
    10. Pausha
    11. Maagha
    12. Phaalguna

    Dessa existerar även namnen såsom används inom den från indien nationalkalendern på grund av dem nyligen omdefinierade månaderna.

    Namnet inom solkalendern existerar namnen vid dem stjärntecken liksom finns:

    1. Mesha (väduren)
    2. Vrishabha (oxen)
    3. Mithuna (tvillingarna)
    4. Kataka (kräftan)
    5. Simha (lejonet)
    1. Kanyaa (jungfrun)
    2. Tulaa (vågen)
    3. Vrishcika (skorpionen)
    4. Dhanus (skytten)
    5. Makara (stenbocken)
    6. Kumbha (vattumannen)
    7. Miina (fiskarna)

    Persiska kalendern

    [redigera | redigera wikitext]

    Den persiska kalendern, används till närvarande inom Iran, samt Afghanistan besitter sin personlig kalender.

    Den existerar även indelad inom 12 månader. dem persiska namnen återfinns inom parentesen.

    1. Farvardin (فروردین), 31 dagar
    2. Ordibehesht (اردیبهشت), 31 dagar
    3. Khordad (خرداد), 31 dagar
    4. Tir (تیر), 31 dagar
    5. Mordad (مرداد), 31 dagar
    6. Shahrivar (شهریور), 31 dagar
    7. Mehr (مهر), 30 dagar
    8. Aban (آبان), 30 dagar
    9. Azar (آذر), 30 dagar
    10. Dey (دی), 30 dagar
    11. Bahman (بهمن), 30 dagar
    12. Esfand (اسفند), 29 dagar, 30 angående skottår

    Den Afghanska Kalendern.

    Begreppet "kalendermånad" är ett ord som vanligtvis förekommer i juridiska texter såsom exempelvis hyresavtal

    1. Hamal (حمل),
    2. Savr (ثور),
    3. Jawzā (جوزا),
    4. Saratān(سرطان),
    5. Asad (اسد),
    6. Sombola (سنبله),
    7. Mizān (میزان),
    8. `Aqrab (عقرب),
    9. Qavs (قوس),
    10. Jaddi (جدی),
    11. Dalva (دلوا),
    12. Hut (حوت),

    Isländska/fornnordiska kalendern

    [redigera | redigera wikitext]

    Den gamla isländska kaledern existerar ej längre officiellt använd, dock vissa helgdagar existerar ännu beräknade efter detta vid Island.

    Den äger tolv månader, vilket grupperas in inom numeriskt värde grupper tillsammans sex ofta kallade "vintermånader" samt "sommarmånader". Kalendern existerar speciell då månaderna ständigt börjar vid identisk veckodag istället till en särskilt datum. Þorri startar vid enstaka fredag någon gång mellan 19 januari samt 25 januari, samt Góa börjar ständigt ett vilodag mellan 18 månad samt 24 månad.

    • Skammdegi ("korta dagar")
    1. Gormánuður (mitten från oktober–mitten från november, "slaktmånaden", alternativt "Górs månad")
    2. Ýlir (mitten från november–mitten från månad, "Julmånad")
    3. Mörsugur (mitten från december–mitten från januari, "Fettismånad")
    4. Þorri (mitten från januari–mitten från månad, "frusna snömånaden")
    5. Góa (mitten från februari–mitten från mars, "Góas månad")
    6. Einmánuður (mitten från mars–mitten från april, "ensamma" alternativt "singelmånad")
    • Náttleysi ("nattlösa dagar")
    1. Harpa (mitten från april–mitten från femte månaden i året, Harpa existerar en kvinnonamn, troligtvis ifrån ett glömd gud, inledande dagen firas liksom Sumardagurinn fyrsti - inledande sommardagen)
    2. Skerpla (mitten från maj–mitten från juni, enstaka ytterligare glömd gud)
    3. Sólmánuður (mitten från juni–mitten från juli, "Solmånad")
    4. Heyannir (mitten från juli–mitten från augusti, "hömånad")
    5. Tvímánuður (mitten från augusti–mitten från september, "andra månaden")
    6. Haustmánuður (mitten från september–mitten från oktober, "höstmånad")

    Övriga kalendrar

    [redigera | redigera wikitext]

    Minnesramsa

    [redigera | redigera wikitext]

    Minnesramsa på grund av för att anlända minnas antalet dagar per kalendermånad (allen existerar en ålderdomligt mening, liksom betyder ensam, jämför tillsammans med engelskans alone):

    Trettio dagar äger november,

    april, juni samt september,

    februari tjuguåtta allen,

    alla dem andra trettioen.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]