Vad är primära skillnaden mellan skelettmuskulatur och glatt muskulatur
Olika typer från muskler
I människokroppen finns detta tre typer från muskler, liksom besitter olika funktion samt finns vid olika ställen inom kroppen. dem skiljer sig åt vid flera sätt, angående dem förmå kontraheras volontärt alternativt ej, dess form/utseende, samt dess lokalisation ( inom extremiteter, kroppsdel alternativt kärl).
De tre muskeltyperna är:
- Skelettmuskulatur
- Hjärtmuskulatur
- Glatt muskulatur
Skelettmuskulatur
Skelettmuskulaturen existerar detta liksom brukar menas tillsammans med begreppet ”muskler”.
Har st vita senstråk som går tvärs över muskeln och det är det som gör 6-packet på magendem utgör majoriteten från den muskulatur såsom finns inom kroppen samt förmå kontrolleras viljemässigt.
De flesta skelettmusklerna fäster vid ben, ligament, brosk alternativt enstaka kombination från detta. Vissa muskler är kapabel även fästa mot kroppsdel likt ögat alternativt huden.
Musklerna finns på grund av för att producera den omfattande rörelsen från kroppen, till för att producera ett statisk stabilitet, skapa kroppen samt bidra tillsammans värme.
Musklerna förmå kontraheras snabbt samt tillsammans med enorma krafter, dock dem tröttas även ut samt behöver då vila till för att återhämta sig.
Skelettmusklerna får ofta sitt namn efter sin struktur ( rhomboideus minor), funktion (m. flexor carpi ulnaris), fäste (m. coccygeus), position (m. palmaris longus) alternativt muskelfiberriktning (m. obliquus externus abdominis).
Hjärtmuskulatur
Hjärtmuskulaturen finns inom hjärtat var den utgör hjärtats väggar, samt inom vissa flaska intill hjärtat.
Mmot skillnad mot skelettmuskulaturen kunna ej hjärtmuskulaturen kontrolleras viljemässigt. Hjärtmuskulaturen existerar ej lika mäktig likt skelettmuskulaturen, dock existerar å andra sidan mer uthållig då hjärtat konstant behöver artikel aktivt.
Glatt muskulatur
Den glatta muskulaturen finns främst inom områden vilket väggarna inom hålorganen samt inom delar från väggarna inom blodkärlen samt luftvägarna.
noggrann vilket tillsammans hjärtmuskulaturen kunna ej den glatta muskulaturen direkt kontrolleras viljemässigt. Den glatta muskulaturen möjliggör bland annat för att innehåll är kapabel pressas genom hålorganen.
Muskelns kraftutveckling
För för att muskeln kunna behärska bidra tillsammans med rörelse måste detta ske en kraftutveckling inom muskeln.
Denna kraftutveckling uppstår genom för att muskler kontraheras. nära enstaka kontraktion förmå muskeln förkortas, vilket bidrar mot enstaka rörelse, detta kallas på grund av ett koncentrisk muskelkontraktion. detta finns även statisk muskelkontraktion samt då spänns muskeln inom en samt identisk läge.
Bindväven fortsätter ut i muskelns sena (2)enstaka tredjeplats typ från kontraktion existerar den excentriska kontraktionen, vilket innebär för att detta sker en muskelarbete beneath förlängning från muskeln.
För för att ett kraftutveckling bör ske behövs olika signaler såsom ser olika ut beroende vid vilken typ från muskel detta gäller. ett skelettmuskel styrs från detta somatiska nervsystemet vilket betyder för att oss kunna granska muskeln tillsammans med viljan.
Glatta musklernas kontraktion styrs från både detta autonoma samt endokrina systemet samt existerar mer komplicerad existerar skelettmusklernas kontraktion. Hjärtmuskulaturens kontraktion påverkas från detta autonoma nervsystemet samt från hormoner.
De fäster i skelettet och gör att vi kan röra på ossHjärtats pulserande handling beror vid för att hjärtat egen kunna forma aktionspotentialer vilket sprider sig ut inom hjärtat.
Skelettmuskelns uppbyggnad
En skelettmuskel består från flera olika strukturer, huvudsakligen skelettmuskelfibrer, dock även nerver, blodkärl samt bindväv. varenda skelettmuskel utgörs inom sin tur från en antal muskelbuntar-/fasciklar.
Muskelfasciklarna består från en stort antal muskelfibrer/-celler, vilka existerar muskelns cellulära enheter. inom varenda muskelfiber finns detta sedan myofibriller, vilka utgör ca 80 andel från muskelfiberns massa.
inom myofibrillerna finns sålunda kallade sarkomerer, likt utgör en parti inom ett myofibrill. Sarkomerer existerar muskelns kontraktila grupp samt utgörs från myofilament liksom består från kontraktila proteiner.
Myofilamenten finns inom numeriskt värde typer, en tjockt filament från myosin, samt en tunt filament från aktin.
detta existerar rörelsen från dessa filament likt möjliggör för att ett skelettmuskel förmå kontraheras.
Skelettmuskelns uppbyggnad: muskel > muskelfascikel > muskelfiber > myofibrill > sarkomer > myofilament (aktin samt myosin).
I enstaka skelettmuskel existerar dem olika delarna omgivna från bindväv.
detta finns tre lager från bindväv inom enstaka muskel.
- Epimysium. Epimysium existerar detta yttersta lagret bindväv likt omger muskeln samt ser mot för att muskeln hålls vid ställe nära kontraktion samt reducerar friktionen mot intilliggande vävnad.
- Perimysium. M
Perimysium existerar detta bindvävslager liksom omger varenda muskelbunt/-fascikel.
- Endomysium. Endomysium existerar detta innersta lagret bindväv likt omger varenda individuell muskelfiber.
Musklernas uppgifter
Musklerna äger flera olika viktiga information. Bland annat för att producera samt styra kroppens rörelser, för att stödja samt skydda samt för att reglera blodflödet.
Skapa rörelse samt styra kroppen
Muskler besitter senor likt existerar fästa mot skelettet.
detta existerar genom dessa senor likt musklerna är kapabel styra skelettet.
När muskeln arbetar flödar mer blod till muskelndå muskeln drar ihop sig drar senorna inom skelettet sålunda för att benen rör sig. eftersom senorna ofta finns vid fanns sin blad angående enstaka led fullfölja detta för att ett rörelse sker inom just den leden. Skelettet finns till för att hålla upp kroppen. dock till för att skelettet bör behärska hålla upp kroppen måste detta finns muskler likt kunna göra stabil samt justera ledrörelserna.
Stödja samt skydda
Skelettmuskler likt finns inom bukväggen fungerar vilket skydd samt stöd till inre organ.
Reglera blodflöde
Hjärtmuskulaturen kontrollerar samt pumpar ut blod ut mot kroppen var detta behövs, och glatt muskulatur likt finns inom kärlväggarna hjälper mot för att fördela blodet mot dem olika organen.
Samspel mellan muskler och skelett
Muskelkraften överförs såsom sagt mot benen genom dem senor liksom löper från muskeln samt fäster mot skelettet.
De hjälper även till att stabilisera våra lederSkelettet fungerar såsom hävstänger liksom vrids kring lederna. då enstaka muskel drar ihop sig närmar sig dem numeriskt värde senfästena sålunda att bendelarna rör sig. Ofta existerar detta muskelns ursprung liksom rör sig minimalt, muskelfästet rör sig således oftast mest.
Muskler vilket verkar ovan ett led delas ofta in inom två grupper:
- Muskler likt äger identisk funktion.
- Muskler liksom besitter motsatt funktion.
Musklerna såsom äger identisk funktion kallas till agonister, medan muskler tillsammans motsatt funktion kallas antagonister.
mot modell existerar biceps brachii enstaka antagonist mot triceps brachii eftersom dem äger motsatt funktion. modell vid agonister existerar mot modell gastrocnemius samt hamstrings.
Olika typer från muskelfibrer
Det finns olika typer från muskelfibrer samt dem olika typerna besitter olika attribut.
detta finns tre typer man brukar prata om:
- Långsamma muskelfibrer, Typ 1 (röda) – små motorneuron
- Snabba muskelfibrer, Typ 2a (vita) – mellanstora motorneuron
- Snabba muskelfibrer, Typ 2x (vita) – stora motorneuron
Se tabellen på denna plats nedan till lite mer info angående dem olika fibrerna.
Egenskap | Långsamma fibrer (typ 1) | Snabba fibrer (typ 2a) | Snabba fibrer (typ 2x) |
Den motoriska enhetens storlek | Liten | Medel | Stor |
Kontraktionshastighet | Låg | Hög | Hög |
Uthållighet | Stor | Medel | Liten |
Antal mitokondrier | Många | Många | Få |
Antal kapillärer | Många | Många | Få |
Fiberdiameter | Minst | Något större | Störst |
Färg | Röd | Något mer ljus röd | Ljusröd |
Typiska uppgifter | Upprätthålla kroppsställningen | Gå, springa | Hoppa, kasta |