Hur kan dharma leda till befrielse

Buddhismen grundades från Siddharta Gautama efter för att denne nått information samt blivit Buddha. Moral, koncentration samt visdom existerar tre viktiga karaktärsdrag inom buddhismen.

Buddhismen existerar ett från dem fem världsreligionerna dock existerar inom grunden enstaka religion utan någon gud.

inom centrum på grund av kulten står istället Buddha, den upplyste, såsom existerar enstaka läromästare samt förebild likt visar hur buddhisten bör leva.

En tänkesätt samt religion

Bön, offer samt tro vid gudar existerar meningslöst i enlighet med Buddha. detta existerar människan egen vilket äger makten ovan sina handlingar samt sitt liv.

Buddha levde på grund av omkring 2 kalenderår sedan inom Indien.

för att försöka likna honom samt tillämpa hans lära existerar detta väsentliga inom buddhismen.

Buddhismen räknas såsom den fjärde största världsreligionen näst efter kristendomen, islam samt hinduismen. 

Buddhismen besitter omkring miljoner anhängare varav dem flesta finns inom Sydostasien [The World Factbook].
 

Buddhas lära handlar angående hur oss människor bör leva till för att undvika återfödas mot en nytt liv fyllt från begär likt i enlighet med buddhismen ses vilket en lidande (se nedan).

Enligt Buddha förmå människan befria sig ifrån kretsloppet från återfödelse genom för att avsäga sig samtliga begär.

Buddhismen besitter flora fram ur hinduismen

Buddhismen besitter sina rötter inom hinduismen.

Buddha egen fanns hindu, liksom kristendomens grundare Jesus plats jude. Buddhismen äger därför många gemensamt tillsammans med hinduismen, däribland tron vid karma samt återfödelse. Buddha förkastade dock dem hinduiska ritualerna samt kastväsendet.

Det plats ursprunglig efter Buddhas död likt buddhismen blev enstaka självständig tro.

Därefter spreds den snabbt ovan kurera Indien, mot Sri Lanka samt slutligen mot länderna inom Sydostasien samt trakterna kring Himalaya.

Buddhismen existerar ännu ett ganska massiv tro inom Indien, dock dem flesta från dess anhängare finns idag inom Sydostasien inom mot modell Thailand, Burma, Sri Lanka, Kina, Japan samt Sydkorea.

Buddhas liv

Enligt traditionen grundades buddhismen från Siddharta Gautama, ett fursteson liksom levde inom norra Indien vid talet Beteckningen buddha (betyder "den vilket vaknat upp") fick denne ursprunglig sålunda småningom.

Siddharta växte upp inom ekonomiskt överflöd inom enstaka trygg tillvaro innanför palatsets murar var denne senare gifte sig samt fick ett son.

Siddharta insåg efter en tag för att lyxen ej gav honom någon tillfredsställelse.

denne ägde tröttnat vid nöjen samt andra gagnlösa förlustelser samt ville istället söka kunskapen ifall existensen. i enlighet med traditionen lämnade denne därefter säkerhet, släkt samt stor mängd tillgångar eller förmögenhet på grund av för att istället söka sanningen.

Han studerade hinduiska skrifter beneath berömda guruer (vishetslärare) samt lärde sig yoga på grund av för att på det sättet behärska hitta sanningen.

från andra guruer fick denne känna till för att askes existerar själens seger ovan kroppen vilket leder mot högre insikt.

Men varken intensiva filosofiska studier alternativt avhållsam levnad gav honom insikt ifall tillvarons innersta fras. Siddharta övergav därför dessa vägar på grund av för att försöka nå information vid andra sätt.

Efter åratal från strävan samt meditation lyckades denne mot slut nå målet.

inom en meditativt tillåtelse beneath en fikusträd blev denne mot slut enstaka buddha - ett upplyst - samt nådde fram mot nirvana, d.v.s. utslocknandet från begären samt återfödelsens slut.

Efter för att äga nått fakta förstod Siddharta, likt hädanefter kallades Buddha, för att han måste informera vad han visste. han begav sig därefter ut samt predikade samt nådde vid således sätt sin berömmelse.

Bild: Hartwig HKD

Buddhismens lära

Buddha lärde ut för att människans liv existerar en enda "lidande" eftersom existensen existerar därför växlande samt osäkert samtidigt likt oss likt människor inte någonsin blir nöjda utan bota tiden strävar efter mer (ett slags konstant status från disharmoni).

Människan känner frid ursprunglig då varenda begär samt önskningar försvunnit.

detta gäller därför för att befria sig ifrån samtliga begär samt önskningar. detta existerar begären, inklusive livsbegäret, liksom håller oss kvar inom återfödelsens kretslopp (samsara). på baksidan detta ligger tron vid karma - summan från människans goda samt dåliga gärningar - såsom avgör hur man återföds. flera begär ger dålig karma.

Efter för att äga nått nirvana insåg Buddha för att vägen mot fakta samt utslocknande från samtliga begär stod för att hitta mellan överflödets samt asketismens ytterligheter.

Genom för att ej leva inom lyx samt överflöd, dock ej heller alltför enkelt samt fattigt, är kapabel människan nå den insikt samt förståelse likt behövs på grund av befrielse (nirvana). Den rätta vägen mot information existerar i enlighet med Buddha en gyllene medelväg som bygger vid ett lätt balanserad livsstil fylld från självdisciplin samt meditation.

Buddhas lära ifall ”den gyllene medelvägen” grundar sig inom kunskapen om de fyra ädla sanningarna om lidandet (duhkha).

1. Den inledande ädla sanningen betonar för att allt existerar lidande.

   barnafödande, åldrande, sjukdom, oro, tragedi, smärta, bekymmer, förtvivlan, död existerar lidande, för att ej erhålla vilket man önskar existerar lidande. varenda mänskliga erfarenheter existerar lidande därför för att dem existerar förgängliga (kortvariga).
    

2. Den andra ädla sanningen beskriver lidandet likt enstaka resultat från våra begär. Buddha menade för att detta existerar våra begär likt existerar orsaken mot detta onda.

   detta existerar vår lust samt längtan efter omväxling, njutning samt lycka såsom driver oss.
    

3. Den tredjeplats ädla sanningen talar angående hur lidandet förmå upphöra. detta gäller för att stilla begären. Detta existerar svårt eftersom man måste behärska granska samtliga sina sinnen.
    
4. Den fjärde ädla sanningen skildrar vägen mot lidandets upphörande.

   Buddha berättar denna plats om den åttafaldiga vägen som leder mot frigörelse ifrån återfödelse. inom den åttafaldiga vägen framställs åtta metoder liksom beskriver hur människan bör leva till för att anlända ur återfödelsens kretslopp. Dessa etiska metoder ligger delvis liksom bas till vilken karma individen samlar beneath livet.

Förutom dem fyra ädla sanningarna ifall lidandet bör fyra elementär dygder känneteckna enstaka buddhists liv, nämligen: kärleksfull vänlighet, medlidande, medglädje samt fördomsfri sinnlig balans.

Kärnan inom buddhismen

Metoderna inom den åttafaldiga vägen samt dem fyra dygderna (se ovan) är kapabel liknas nära den kristna Bibelns budord.

detta existerar framförallt genom sina etiska handlingar, ej sin tro (som inom dem monoteistiska religionerna), likt buddhisten kunna nå upplysning.

De fyra ädla sanningarna inklusive den åttafaldiga vägen utgör tillsammans tillsammans med dem fyra dygderna huvudpunkterna till bota den buddhistiska läran.

En ännu bredare översikt från buddhismen finns inom de tre juvelerna som förenar samtliga buddhister.

dem tre juvelerna utgörs från dem viktigaste delarna från buddhismen: Buddha (läraren), dharma (läran) samt sangha (gemenskapen alternativt församlingen vilket inkluderar samtliga aktiva buddhister).

Olika riktningar inom buddhismen

Liksom inom dem flesta religioner finns detta inom buddhismen flera olika slags varianter från läran.

Vissa ser Buddha enbart såsom ett läromästare, medan andra upplever honom likt ett gud.

Bild: Jan

Inom buddhismens största kvist mahayana förmå detta - nära sidan från Siddharta Gautama - inträffa fler mindre viktiga buddhor. enstaka sådan buddhagestalt kallas till bodhisattva samt existerar enstaka individ liksom nått förståelse samt information dock såsom avstått ifrån nirvana på grund av för att istället hjälpa andra människor mot upplysning.

Buddhismen kunna delas in inom tre huvudriktningar: theravada, mahayana samt vajrayana - vilket fanns samt ett inom sin tur besitter utvecklat olika skolor.

Theravada

Theravada, dem äldstes utbildningsinstitution, håller fast nära för att detta bara finns ett Buddha samt inga gudar.

Buddha uppfattas enbart såsom ett läromästare likt visar människor den åttafaldiga vägen mot information. Vägen går ovan flera återfödslar innan man liksom munk alternativt nunna mot slut når nirvana.

Möjligheten för att nå information inom detta existensen existerar därför ytterst begränsad på grund av vanliga människor.

Theravada finns inom Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos samt mot viss sektion inom land samt Vietnam.

Mahayana

Mahayana, den stora vagnen, existerar den helt största riktningen inom buddhismen. Namnet syftar vid för att varenda likt önskar kunna erhålla lokal inom den stora vagnen liksom leder mot nirvana.

Detta betyder för att samtliga människor är kapabel bli enstaka buddha inom detta på denna plats existensen, dock detta behövs inom regel flera återfödslar likt mahayanabuddhist innan.

Mahayana beräknar Siddharta Gautama likt den främste från varenda buddhor, dock detta är kapabel inträffa flera andra mindre viktiga buddhor.

ett sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och existerar enstaka individ liksom nått förståelse samt existerar nära fakta, dock likt avstått ifrån nirvana på grund av för att istället behärska hjälpa andra människor för att nå visdom (vilket leder mot ett förbättrad återfödelse inom samsara). Bodhisattvor vördas därför vilket ifall dem vore helgon alternativt en slags gudar.

Mahayana dominerar bland annat inom Kina, Sydkorea samt Japan.

Vajrayana

Vajrayana, diamantvagnen (något såsom ej är kapabel förstöras), härstammar ifrån mahayanabuddhismen samt existerar känd sedan talet Vajrayanabuddhismen förekommer främst inom länderna inom Himalaya samt existerar enstaka blandning mellan mahayanabuddhism samt lokala folkliga traditioner.

Inom vajrayana läggs massiv vikt nära trollbindande ritualer, yoga samt tantrism (mystiska diagram, religiösa formler, mantran m.m.).

inom Tibet äger ett personlig form eller gestalt från vajrayanabuddhism utvecklats likt kallas lamaism alternativt tibetansk buddhism.

Den tibetanska buddhismens chef kallas för Dalai lama, ett bodhisattva.

Zen

I Japan finns dessutom ett buddhistisk tradition likt kallas zen som härstammar ifrån mahayanabuddhismen. ”Zen” betyder meditation. Inom zenbuddhismen utgör därför meditation vägen mot befrielse. Zen går inom likhet tillsammans Buddhas ursprungliga lära ut vid för att koppla försvunnen varenda kroppsliga begär samt på det sättet nå andlig frihet.

Målet existerar för att nå "satori", avbryta igenom sinnelig förvirring samt upptäcka sin personlig buddhanatur.

Precis liksom inom mahayana samt tibetansk vajrayana menar man inom zen för att oss inom vårt sanna status redan existerar uppvaknade dock vid bas från tillfälliga lager från förvirring äger oss glömt försvunnen vår sanna natur.

Za-zen (meditation) syftar mot för att frigöra oss ifrån sådana lager från förvirring.

Buddhismens klosterväsen

Siddharta Gautama fick flera anhängare likt vandrade tillsammans honom samt ville följa hans lära. på grund av dem skapade han ett munkorden samt ett nunneorden.

Det buddhistiska klosterväsendet tillsammans med dess munkar samt nunnor agerar ett nödvändig roll inom buddhismen.

Munkidealet hålls högt eftersom munkar samt nunnor anses äga nått långt inom vägen mot upplysning.

Munkar samt nunnor lever inom frivillig fattigdom samt avhållsamhet. detta existerar andra människors arbetsuppgift för att försörja munkarna samt nunnorna tillsammans med föda. Systemet fungerar eftersom detta anses existera hedersamt samt samtidigt ett religiös plikt för att skänka från sin föda mot ett munk alternativt nunna.

I klostren ägnas många tidsperiod åt studier utbildning samt meditation.

I detta buddhistiska samhället existerar detta inom regel munkarnas arbetsuppgift för att leda rituella handlingar från olika stöt såsom bröllop samt begravningar.

Munkar samt nunnor utgör därtill viktiga förebilder inom detta buddhistiska samhället då dem tillsammans sin livsstil förblir ett ständig påminnelse angående dem buddhistiska livsidealen samt vägen mot upplysning.

Bild: digitalpimp.

Inom buddhismen syftar bön mot för att uppväcka vår personlig inre kapacitet inom struktur från styrka, mod samt visdom.

Kvinnan inom buddhismen

Inom buddhistiska samhällen betraktas ofta den självständiga ogifta kvinnans position liksom respektabel.

Både kvinnor samt män undervisas vanligtvis inom den buddhistiska läran vid lika villkor.

Buddha grundade även enstaka nunneorden. detta finns därmed enstaka väl etablerad buddhistisk tradition från nunnor, varav flera existerar välkända.

Inom mahayana samt vajrayana förekommer flera kvinnliga bodhisattvor.

Inom klosterväsendet finns dock regler vilket fullfölja för att nunnorna existerar inom beroendeställning gentemot munkarna. varenda nunna måste mot modell besöka enstaka munk varannan sju dagar på grund av för att erhålla instruktioner. Därtill måste ibland enstaka munk existera närvarande då nunnan bör utföra vissa handlingar.

Sammanlagt besitter nunnorna flera fler regler liksom dem måste rätta sig efter än vad munkarna har.

Likt andra religioner äger buddhismen tillsammans med tiden anpassats mot respektive lands tradition. Inom flera från länderna inom Östasien existerar kvinnan ännu underordnad mannen. dock traditionell könsrollsmönster existerar ej buddhism. Kvinnor samt män existerar underställda identisk naturlagar samt reagerar vid identisk sätt inför existensen.

Buddhism handlar angående för att försöka följa den åttafaldiga vägen, oavsett ifall man existerar nunna, munk alternativt lekman.
 

LÄS MER:Buddhismens historia

LÄS MER:Buddha

LÄS MER:Buddhismens grunder

LÄS MER: Zenbuddhism

LÄS MER:Olika riktningar inom buddhismen

LÄS MER:Vardagsliv samt samhället inom buddhismen

LÄS MER:Buddha samt andra buddhor

PODCAST:Buddha samt buddhismens lära
 

Buddha: enstaka individ likt nått nirvana (upplysning).

på grund av buddhister existerar Siddharta Gautama den främste bland samtliga buddhor.

Karma: Gärningarnas team (sådd samt resultat - papper samt konsekvens). Goda gärningar ger positiv karma samt vise versa.

Nirvana: enstaka slags tillåtelse från mental information. Nirvana uppnås efter för att man släckt (lärt sig avstå) samtliga begär samt lockelser inom existensen.

Begärens utslocknande innebär återfödelsens slut (frälsning).

Reinkarnation: Själavandring. Själen dör ej utan återföds istället inom nya gestalter. Läran angående den oförändrade "själen" alternativt " jaget" (atman) såsom går eller reser ifrån lekamen mot lekamen hör dock hemma inom hinduismen. Buddhisters ögonkontakt vid själen/jaget existerar mer komplicerad.

Förenklat uttryckt förmå den liknas nära enstaka föränderlig livsenergi vilket bota tiden återföds, dock inte någonsin existerar identisk ifrån gestalt mot gestalt.

Samsara: Återfödelsens kretslopp. då kroppen dör hamnar själen/jaget inom samsara innan den återföds inom ett färsk gestalt.
 

Visste ni att:

• Tidigare ansåg man för att Buddha levde , dock efter senare undersökning besitter man kommit fram mot för att detta existerar mer troligt för att denne levde
   

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Buddhismen förmå betraktas både liksom enstaka tänkesätt samt enstaka tro.

   Förklara.
    

2. Hur uppstod buddhismen?
    
3. Nämn några likheter samt skillnader mellan buddhismen samt hinduismen.
    
4. Varför ville Siddharta Gautama lämna sitt liv inom lyx innanför palatsets murar samt bege sig ut inom världen?
    
5. Vad menade Buddha tillsammans med för att "livet existerar en lidande"?
    
6. Förklara begreppen karma samt reinkarnation.
    
7. Förklara begreppen (en) buddha samt nirvana.
    
8. Hur är kapabel man i enlighet med Buddha nå upplysning?
    
9. Sammanfatta buddhismens kärna (viktigaste delar).
    
10. Vad utmärker mahayanabuddhism?
     
11. Vad utmärker theravadabuddhism?
     
12. Förklara vad vajrayanabuddhism existerar samt hur den tillämpas inom Tibet.
     
13. Vilken innebörd besitter munkar samt nunnor till detta buddhistiska samhället?

    vad utför dem samt varför anses dem existera viktiga?

Ta reda på:

1. Ungefär hur flera buddhister finns detta inom Sverige?
    
2. Nämn några världskändisar liksom existerar buddhister.

Fundera på:

1. Nämn tre likheter respektive skillnader mellan buddhismen samt hinduismen.
    
2. Vad tilltalar dig maximalt inom buddhismen?

   ni måste nämna minimalt enstaka grej. Motivera varför.
    

Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press,
Heinz Bechert samt Richard Gombrich, The world of Buddhism, Thames and Hudson Ltd,
Damien Keown, Buddhism –  a Very Short Introduction, Oxford University Press,
Görel Byström , Gudastyrd dagligt liv – världsreligionerna inom människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan,
 

FÖRFATTARE

Text: Robert dem Vries (red)