Var ligger cellväggen i en cell
Cell
- För andra betydelser, titta fängelse (olika betydelser).
Cellen existerar den funktionella samt strukturella enheten inom varenda levande organismer; den kallas ibland på grund av "kroppens byggsten". Vissa organismer, mot modell bakterier, består från endast enstaka fängelse vardera.
andra organismer, mot modell människor, består från flera miljarder celler vardera. [1]
Alla celler kommer ifrån redan befintlig celler. dem förökar sig samt blir flera genom för att dela upp sig inom numeriskt värde stycken, ibland inom fyra. vid detta sätt blir flera celler snabbt flera, medan andra dör samt upplöses.
En normal fängelse upprätthåller självständig ämnesomsättning (metabolism) samt cellen innehåller all den ärftliga kunskap vilket behövs på grund av för att forma enstaka fräsch identisk fängelse.
inom cellens inre finns strukturer såsom är kapabel betraktas liksom cellens egna inre kroppsdel, organeller. dem existerar lösta inom cellvätska, cytosol. Cytosolen samt dem organeller liksom finns inom den kallas gemensamt till cytoplasma.[1] Celler förökar sig genom delning. Sådant liksom äger tillsammans celler för att utföra benämns cellulärt.
Sådant såsom finns inne inom enstaka fängelse existerar intracellulärt (ej för att förväxla tillsammans med intercellulärt vilket betyder mellan celler[2]); motsatsen existerar extracellulärt.
Ordet "cell" kommer ifrån latinetscellula, såsom betyder "litet rum". varenda celler besitter olika fakta.
detta kunna artikel för att dem skickar signaler mellan olika kroppsdelar, detta kunna även artikel för att bygga upp färsk hud.
Översikt
[redigera | redigera wikitext]Varje fängelse existerar mer alternativt mindre självständig inom den fras för att den oberoende från andra celler tar upp näring samt omvandlar näring mot energi; den utövar inriktade funktioner samt reproducerar sig angående således existerar nödvändigt.
varenda fängelse innehåller varenda instruktioner vilket behövs till för att utföra dessa information.
Alla celler delar vissa egenskaper:[3]
- Reproduktion via celldelning (även kallad mitos alternativt tvådelad fission).
- Använder enzym samt andra proteiner likt kodas från gener via avskrift samt translation.
- Metabolism, detta önskar yttra nedbrytande process från näringsämnen ifrån omgivningen på grund av för att omvandla kemiska föreningar mot energi, samt därefter bygga upp nya biologiska föreningar.
- Den förmå svara vid externa samt interna signaler, mot modell temperatur, pH samt förändringar inom näringsnivåer.
- Cellens barriär mot omgivningen existerar cellmembranet vilket består från en dubbellager från fosfolipider.
Vissa prokaryotiska samt eukaryotiska celler skiljer sig vid flera punkter.
Bland annat äger eukaryota celler organeller vilket prokaryoter saknar.
En djurcell i hypoton lösning spricker (lyseras)Cellens uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Det finns numeriskt värde elementär typer från celler: eukaryota samt prokaryota. Prokaryota celler existerar vanligtvis encelliga organismer, medan eukaryota celler ofta existerar delar inom ett multicellulär organism.
Prokaryota celler
[redigera | redigera wikitext]Prokaryoter skiljer sig ifrån eukaryoter inom flera avseenden.
Vidare saknar prokaryoter intracellulära organeller såsom detta endoplasmatiska nätverket, Golgiapparaten, mitokondrier samt lysosomer. Prokaryoter äger ofta ett kapsel liksom består från en kolhydratskikt liksom omger cellen samt skyddar den mot omgivningen. Flagell samt pili existerar numeriskt värde andra vanliga komponenter; dessa existerar former från utskott ifrån prokaryoten bestående från protein.
ett flagell existerar ett struktur från molekylär motor såsom beneath effekt från en komplicerat inre struktur från proteiner förmå snurra, samt därmed förflytta prokaryoten inom enstaka vattenlösning. enstaka pilus existerar enstaka receptor, tillsammans med vars hjälp bakterien kunna binda mot enstaka yta. Liksom eukaryoter besitter prokaryoter även ribosomer.
Övriga skillnader mellan prokaryoter samt eukaryoter:
- De flesta prokaryoter besitter enstaka cellvägg (dock finns detta flera undantag, mot modell mykoplasma). Cellväggens kemiska struktur existerar uppbyggd likt enstaka kemisk förening bestående av stora molekyler bestående från peptider vilket alterneras tillsammans mindre kolhydratgrupper.
Cellväggen utgör ett barriär mot framförallt osmos såsom annars riskerar för att spränga cellen, eftersom den intracellulära miljön besitter ett högre koncentration från partiklar inom förhållande mot den yttre miljön.
KärnmembranDock förekommer cellväggar hos vissa eukaryota växtceller samt svampar dock sammansättningen existerar olika.
- Den prokaryota kromosomen existerar cirkulär samt ej linjär vilket ofta existerar fallet inom eukaryoter. Prokaryoter besitter dessutom ofta enbart enstaka kromosom. detta existerar även vanligt för att prokaryoter existerar bärare från mindre cirkulära DNA-molekyler kallade på grund av plasmider.
liknande plasmider innehåller ofta en tiotal gener[4] samt kunna överföras bakterier emellan.
Eukaryota celler
[redigera | redigera wikitext]Eukaryota celler existerar ungefär 10 gånger större inom jämförelse tillsammans prokaryota celler samt är kapabel äga enstaka volym liksom existerar uppemot gånger större.
I hypertona lösningar kommer båda celltyperna att skrumpna, då vatten flyter ut ur cellenDen primära skillnaden mellan prokaryoter samt eukaryoter existerar detta faktum för att eukaryoter innehåller mindre utrymme inne inom cellen liksom omges från membran, sålunda kallade organeller. Dessa organeller besitter ofta specifika funktioner inom cellens ämnesomsättning (metabolism). då detta gäller den eukaryota cellens DNA består den från raka kromosomer tillsammans bundna histoner.
varenda kromosomer finns inne inom cellkärnan samt existerar därmed separerad ifrån cytosolen.
Organeller
[redigera | redigera wikitext]- Cellmembranet omsluter cellen samt reglerar vilka kemiska föreningar likt får anlända in samt ut, samt reglerar cellens insida.
- Cellskelettet utgörs från strukturer inuti cellen såsom tillsammans håller uppe cellen samt ger den dess form.
- Cytoplasma - materialet mellan cellmembranet samt cellkärnan, består maximalt från vatten.
- Cellkärna - på denna plats lagras DNA, detta genetiska materialet.
Prokaryoterna saknar cellkärna samt äger DNA fritt inom cytosolen.
- Ribosomer - inom dessa tillverkas cellens proteiner genom för att aminosyror kopplas ihop efter hänvisningar ifrån generna.
- Endoplasmatisk retikulum - en membransystem vilket bland annat transporterar kemiska föreningar inom cellen.
- Mitokondrie - cellens ”kraftverk”, förbränning från olika molekyler, mot modell sötningsmedel, vilket ger energi mot cellens sysselsättning (cellandning).
- Golgiapparaten - sätter vid "adresslappar" vid färdiga protein liksom visar vart inom cellen dem bör transporteras.
Cellens komponenter
[redigera | redigera wikitext]Alla celler äger, oavsett ifall detta gäller ett prokaryot alternativt eukaryot fängelse, en cellmembran liksom omsluter cellen, samt skiljer den interna miljön ifrån den externa.
Den består av vatten, salter och proteinerCellmembranet reglerar upptar plats från ämnen ifrån omgivningen samtidigt såsom detta upprätthåller elektriska potentialskillnader eftersom detta existerar impermeabelt på grund av joner. samtliga celler innehåller DNA såsom existerar detta ärftliga ämne vilket gener består från. RNA existerar ett ytterligare allomfattande företeelse vilket existerar grunden på grund av genernas formulering.
Cellmembran
[redigera | redigera wikitext]En tunn hinna likt håller ihop samt skyddar cellen. Membranet fungerar vilket portvakt. detta släpper igenom nyttiga ämnen, mot modell dricksvatten samt syre. flera skadliga kemikalier kunna däremot ej anlända in inom cellen. Cellens cytoplasma omges från en plasmamembran.
Cellplasman är en trögflytande vätska som alla andra organeller finns itermen plasmamembran används synonymt tillsammans med cellmembran. Hos växtceller samt prokaryoter omges plasmamembranet från enstaka cellvägg. Plasmamembranet skyddar cellen ifrån den omgivande miljön samt består från fosfolipider inom en dubbelt lager. Olika former från biologiska molekyler existerar inbäddade inom membranet, bland annat flera typer från proteiner. Vissa membranproteiner fungerar vilket kanaler till joner samt andra mindre vattenlösliga molekyler.
eftersom vissa substanser kunna passera cellmembranet, medan andra ej kunna detta, kallas membranet på grund av 'semi-permeabelt'. Proteiner inom cellmembranet kunna även artikel receptorer till signalering in mot cellen.
Cytoskelettet
[redigera | redigera wikitext]Cytoskelettet upprätthåller cellens morfologi, detta önskar yttra dess struktur samt utseende.
Dessutom ger cytoskelettet stöd åt organeller, överför endocytos samt celldelning. detta eukaryota cytoskelettet består från mikrofilament, intermediära filament samt mikrotubuli. flera olika typer från proteiner deltar inom uppbyggnaden från cytoskelettet. Även prokaryoter äger en cytoskelett, vilket forskningen ej besitter fokuserat lika många kring.
Genetiskt material
[redigera | redigera wikitext]Två olika typer från relaterat till gener ämne existerar: DNA samt RNA. dem flesta organismer använder DNA på grund av sin långsiktiga informationslagring. dem undantag såsom existerar existerar vissa virus (retrovirus) likt enbart använder RNA såsom sin huvudsakliga lagringsform till genetisk upplysning.
All biologisk data likt ett organism innehåller finns inom den genetiska koden, detta önskar yttra inom DNA. RNA existerar huvudsakligen ett något som är kortvarigt eller inte permanent överföringsform från genetisk data, liksom existerar beneath korta tidsperioder då enstaka gen bör omvandlas mot en protein. Sådant RNA kallas till budbärar-RNA (förkortat mRNA, från engelska messenger RNA).
Det prokaryota genetiska materialet existerar strukturerat inom enklare samt mindre DNA-strukturer. Detta bakterie-DNA ligger inom enstaka distrikt hos den prokaryota cellen liksom kallas till nukleoid. Nukleoiden existerar dock enbart ett område inom cellen samt existerar ej för att förknippa tillsammans den eukaryota cellkärnan. 99,9&#;% från detta genetiska materialet inom den eukaryota cellen finns inom cellkärnan - undantaget existerar ett mindre mängd mitokondriellt DNA likt ligger inne inom mitokondrierna.
detta mitokondriella DNA:t utgör enstaka många små sektion från cellens totala DNA.
Mänskliga celler besitter 46 raka DNA-molekyler (kromosomer). Antalet kromosomer varierar mellan arterna samt besitter ingenting för att utföra tillsammans organismens komplexitet.
Cellens funktioner
[redigera | redigera wikitext]Celltillväxt samt metabolism
[redigera | redigera wikitext]Mellan celldelningar växer cellen genom cellulär metabolism.
Cellmetabolism existerar den process varigenom enskilda celler bearbetar näringsämnen. Metabolism delas upp inom katabolism, likt innebär nedbrytandet från strukturellt komplexa molekyler på grund av för att utvinna energi, anabolism existerar tvärtom uppbyggande reaktioner likt skapar nya byggstenar inom cellen. beneath normala förhållanden existerar kolhydrater den vanligaste energikällan inom cellen.
Komplicerade kolhydratföreningar bryts ner mot den enklare formen glukos. Inne inom cellen bryts glukos ner mot ATP.
ATP bildas via numeriskt värde primära biokemiska nedbrytningsvägar, varav den inledande existerar glykolysen samt kallas på grund av anaerob metabolism, därför för att den ej kräver syre. inom prokaryoter existerar glykolys den enda process såsom framställer energi liksom cellen förmå tillgodogöra sig.
Den andra biokemiska nedbrytningsvägen existerar citronsyracykeln, även kallad till Krebs cykel. Citronsyracykeln sker inne inom mitokondrieerna samt genererar mer ATP än glykolysen.
Cellbildning
[redigera | redigera wikitext]Celldelning inkluderar ett enda modercell vilket delar sig mot numeriskt värde dotterceller.
inom prokaryoter kallas celldelningen på grund av bestående av två delar fission medan den inom eukaryoter kallas på grund av mitos likt följs från cytokines. Könsceller delar sig genom ett process liksom kallas till meios.
DNA-replikering existerar den process varvid cellens kromosomer dupliceras, vilket existerar nödvändigt inför varenda celldelning.
Syntes från proteiner
[redigera | redigera wikitext]Alla celler existerar kapabla för att tillverka syntetiskt nya proteiner, vilket existerar nödvändiga till för att granska samt tillgodose cellens aktiviteter samt behov.
Proteinsyntesen innebär för att nya proteiner byggs upp ifrån enklare byggstenar, därför kallade aminosyror, via avskrift samt translation.
Transkription existerar den process varvid genetisk data inom DNA används till för att producera enstaka komplementär RNA-sträng. Den RNA-strängen existerar sedan bearbetad på grund av för att ge upphov mot mRNA, likt sedan migrerar genom cellen.
mRNA binder mot protein-RNA komplex kallade på grund av ribosomer såsom finns inom cytosolen bundna mot detta endoplasmatiska nätverket. mRNA översätts inom ribosomerna mot polypeptider - translationen.
Generna styr proteintillverkningen
[redigera | redigera wikitext]Generna agerar sin primära roll då cellen tillverkar enstaka sorts molekyler vilket kallas proteiner.
Genen innehåller den resultat vilket avgör hur proteinerna bör bli.
Cellväggen, som består av flera olika lager, finns endast hos växter, svampar och bakterier, dock ej hos mykoplasma -bakterierCellerna existerar dem allra minsta självständiga delarna inom organismer. ett människokropp innehåller flera miljarder celler, medan många små organismer, mot modell bakterier, består från enstaka enda fängelse vardera. enstaka fängelse existerar vilket ett många små samt många komplicerad fabrik såsom förmå tillverka samtliga beståndsdelar liksom behövs på grund av för att bygga upp ett kopia från fabriken egen.
noggrann detta inträffar då cellen delar sig.
Den principiella arbetsuppdelningen inom celler existerar lätt - generna innehåller instruktionerna på grund av arbetet samt proteinerna utför arbetet. Uppgifterna kunna mot modell bestå inom för att bygga enstaka ytterligare kopia från cellen alternativt för att reparera skador inom den.
varenda proteintyp existerar enstaka utpräglad expert samt utför endast en visst speciellt arbete. sålunda då ett fängelse bör förändra sina aktiviteter måste den tillverka nya typer från proteiner. ifall ett fängelse bör utför någonting snabbare alternativt långsammare är kapabel den reglera detta genom för att producera fler proteiner på grund av den uppgiften (snabbare) alternativt färre (långsammare).
Därför varierar uppsättningen proteiner inom cellen ifrån tidsperiod mot ytterligare. dock generna till varenda proteinerna finns ständigt tillgängliga.
Protein består från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från aminosyror. Kedjorna tillverkas liksom pärlband. ett aminosyra inom taget läggs mot inom en änden.
varenda gång ett aminosyra bör läggas mot finns 20 olika för att välja mellan. detta existerar genen likt avgör vilken aminosyra läggs mot. Ordningsföljden mellan nukleotider inom DNA bestämmer ordningsföljden mellan aminosyror inom proteinet. Proteinet viker sedan ihop sig mot enstaka kompakt form eller gestalt, lite grand vilket en oordnat nystan. Den 3d form eller gestalt vilket proteinet då får bestäms från den ordningsföljd liksom aminosyrorna sitter inom längs kedjan samt detta existerar denna struktur såsom inom sin tur bestämmer vad proteinet förmå utföra, vad detta äger till funktion.
ett sektion protein besitter mot modell inbuktningar samt utbuktningar såsom stämmer noggrann tillsammans ytan vid en annat protein. detta fullfölja för att dem numeriskt värde proteinerna häktar fast inom varandra samt bildar ett större objekt tillsammans. andra proteiner existerar enzymer, detta önskar yttra fungerar såsom små maskiner liksom ändrar andra molekyler mot modell genom för att ta isär dem.
Informationen lagras inom DNA inom struktur från enstaka ordningsföljd från nukleotider längs DNA-kedjan. Fyra olika nukleotider kommer på denna plats mot användning: adenin (A), Tymin (T), guanin (G) samt cytosin (C). Dessa översätts mot enstaka sekvens från aminosyror. dem regler likt översättningen följer kallas den genetiska koden.
då ett gen bör användas kopieras DNA-sekvensen ursprunglig mot den många likartade molekylen RNA. Detta görs vid detta många korta delavsnittet från DNA var ett viss gen finns. Denna speciella kopieringsprocess kunna även kallas avskrift. RNA-kopian förs sedan genom en många stort molekylkomplex vilket kallas ribosom. på denna plats översätts nukleotidsekvensen inom RNA mot ett motsvarande sekvens från aminosyror i enlighet med den genetiska koden.
Den denna plats processen kunna även kallas proteinsyntes. detta nya proteinet vecklas sedan ihop mot den form eller gestalt detta bör äga på grund av för att behärska beläggning sin övning.
Om sekvensen från nukleotider förändras således förändras även genen. Detta är kapabel även ett fåtal mot resultat för att den motsvarande sekvensen från aminosyror inom proteinet blir olik.
angående enstaka sektion från genen tas försvunnen blir proteinet mindre samt möjligen ej fungerar. Detta existerar förklaringen mot för att organismer tillsammans med olika alleler kunna äga olika attribut, motsvarande proteiner fungerar olika.
Funktionlikt modell beror hårfärgen vid hur många melanin (mörkt pigment) vilket byggs in inom håret då detta växer fram. enstaka individ tillsammans med normal uppsättning gener på grund av tillverkning från melanin får mörkt kalufs. dock ifall ett från allelerna besitter enstaka sekvens vilket existerar därför speciell för att motsvarande protein ej fungerar, då produceras många mindre melanin, samt personen blir ljushårig.
Cellsignalering
[redigera | redigera wikitext]De flesta celler ingår inom en större nätverk. till för att detta nätverk bör fungera måste cellerna behärska kommunicera tillsammans varandra. Kommunikationen behövs till för att reglera antalet celler samt vilken typ från celler likt behövs. Fel inom kommunikationen kunna leda mot ohämmad celltillväxt (det önskar yttra cancer).
Celler kommunicerar tillsammans med varandra genom för att utsöndra olika ämnen, primitiva celler (ex. jästceller) kommunicerar tillsammans hjälp från små peptider medan celler inom varelse är kapabel nyttja sig från flera olika typer från signalmolekyler såsom proteiner, peptider, aminosyror, steroider, retinoider, gaser (kväveoxid samt koloxid) samt fettsyraderivat.