Vad finns det för signaler

På dem flesta svenska järnvägar finns detta ljussignaler vilket styr tågtrafiken. Signalerna talar angående på grund av föraren vad likt gäller till framförandet från tåget vid sträckan närmast efter signalen samt inom vissa fall även vad efterföljande meddelande visar.

Detaljerade regler på grund av vad signaler betyder finns inom Trafikverkets trafikbestämmelser på grund av järnväg^[1][2] (före juni kallad säkerhetsordning samt publicerad från Banverket).

Det existerar signalställverket såsom styr ovan ifall järnväg får köra samt vilket signalerna visar. detta övervakas samt kontrolleras från tågklareraren.

Genom för att spårfordon kortsluter spårledningar är kapabel signalställverket hålla reda vid fordonens position vid banan, samt vid därför sätt förhindra för att körsignal ges mot en spår likt redan existerar upptar plats från en annat fordon. vid enstaka banor existerar spårledningar ersatta tillsammans med radiobaserad positionering liksom radioblock alternativt ERTMS nivå 3.

var tekniska struktur till positionering saknas används istället tåganmälan. Säkerheten bygger vid för att numeriskt värde tågklarerare tillsammans antecknar vilka fordon liksom befinner sig vid ett viss sträcka. på det sättet behövs detta för att bägge tågklarerarna utför fel på grund av för att enstaka tragedi bör behärska uppstå.

Signalbesked överförs optiskt mot föraren genom för att tända en antal olikfärgade sken inom olika kombinationer inom ljussignalerna.

Systemet ATC används vid dem flesta banor på grund av för att även vid elektronisk väg överföra signalinformation mot enstaka panel inom förarhytten. Systemet visar upp största tillåtna hastighet nära varenda situation samt förvarnar föraren angående då detta existerar dags för att bromsa inför enstaka hastighetsbegränsning alternativt stoppsignal. ifall föraren ej agerar vid systemets varningar sålunda bromsar systemet tåget automatiskt.

Systemet bromsar även ifall föraren överskrider den största tillåtna hastigheten genom för att mot modell ej bromsa inom ett nedförsbacke. ATC existerar kvar detta vanligast förekommande tågskyddssystemet inom land, dock ERTMS nivå 2 används nära nybyggnation samt bör successivt installeras vid varenda banor inom Sverige.^[3]

För banor tillsammans med ATC existerar en operativ ATC-system vid fordonet en krav till för att ett fåtal köra fortare än 80 km/h.

Anledningen mot hastighetsbegränsningen existerar för att risken på grund av tragedier anses artikel på grund av massiv inom högre hastigheter. ATC existerar ej en redundant struktur mot dem optiska ljussignalerna, eftersom ATC-systemet såsom huvudregel läser från vilka belysning inom signalen såsom lyser samt meddelar motsvarande kunskap mot fordonet.^[4]

I ERTMS nivå 1 finns detta ljussignaler liksom inom dagens signalsystem.

inom ERTMS nivå 2 samt 3 saknas dock ljussignaler samt signalbesked överförs genom radio direkt mot fordonet tillsammans GSM-R.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

I järnvägens tidig del av ett liv användes tre olika signalfärger inom landet. Rött betydde stopp, grönt betydde varsamhet samt vitt betydde allt väl.

Signalen ”avgång” och ”klart för avgång” ges när resandetåg har avgångssignalerare

Signalredskapen till tågklarerare samt övrig järnvägspersonal fanns flaggor samt signallyktor. Dessutom försågs stationerna tidigt tillsammans sålunda kallade skivsignaler alternativt semaforer till för att ge besked ifall järnvägsfordon fick föras in vid stationen alternativt ej. Dessa skivsignaler samt semaforer plats försedda tillsammans med signallyktor sålunda för att tågpersonalen kunde uppfatta vad dem visade även inom mörker.

Signalerna visade antingen rött alternativt grönt ljus (stopp alternativt varsamhet).^[5]

Senare infördes ljussignaler såsom kunde fjärrstyras alternativt automatiskt ge rött genom för att även spårledningar, vilka kunde visa hinder, infördes. då hastigheterna ökades infördes även försignaler. Färgernas innebörd ändrades därmed samt grönt ljus fick betydelsen kör.

Reglerna för lokförare, tågklarerare och annan personal finns samlade i Trafikverkets Trafikbestämmelser för järnväg (TTJ) som gäller för alla järnvägar som Trafikverket förvaltar

Den gamla användningen från färgerna levde dock kvar beträffande försignalerna var vitt ljus betyder för att nästa meddelande visar kör (allt väl) medan grönt ljus betyder för att nästa meddelande visar stopp (varsamhet krävs).

En massiv förbättring skedde då fjärrblockering infördes. Man införde då spårledningar överallt tillsammans med huvudsignaler mellan varenda blocksträcka.

Produktiviteten ökade genom för att flera järnväg efter varandra tilläts.

Ljussignalernas innebörd minskades dock då ”Automatic tåg Control”, (ATC), infördes beneath talet. ATC flyttade in signalerna mot förarens instrumentpanel (hyttsignalering). ATC kunde dessutom automatiskt bromsa tåget ifall föraren ej reagerade vid ett hastighetsnedsättning alternativt ett stoppsignal, vilket dramatiskt reducerade den mänskliga faktorn likt orsak mot tragedier.

Systemet kunde dessutom ange vilken hastighet likt helst samt plats ej begränsad mot dem fåtal likt en enkelt signalmönster tillät (0, 40 km/h alternativt Största tillåtna hastighet (STH)). Därmed kunde transporttiderna reduceras till kunderna.

I samt tillsammans ERTMS sålunda kommer dem flesta optiska signalerna för att försvinna likt semaforerna tidigare.

Funktion

[redigera | redigera wikitext]

• Ljussignaler till järnvägen kunna nyttja fem färger på grund av för att signalera olika meddelanden:
  • Rött till för att märka stopp. Förekommer ej inom kombination tillsammans andra färger.
  • Grönt till för att märka för att framförande existerar tillåtet. Olika kombinationer från gröna sken förmå ges till för att separera olika tillåtna hastigheter.
  • Vitt till för att märka för att högsta rätt hastighet (STH) existerar rätt därför för att även sträckan efter nästa meddelande existerar helt fri.
  • Orange till för att förvarna ifall ett vägövergång visar stopp på grund av vägtrafik alternativt ej.
  • Gult på grund av för att visa spåravsnitt tillsammans med isolerad kontaktledning.
• Ljusskenet kunna artikel fast, blinkande alternativt släckt:
  • Fasta sken existerar reserverade på grund av vilket vilket gäller närmast efter signalen.
  • Blinkade sken existerar reserverade till vilket såsom gäller efter nästa meddelande (försignal).
  • Släckt sken motsvarar ingen meddelande.

    ifall ett meddelande, vilket ständigt bör ge något sken, existerar helt släckt bör den tolkas såsom ett stoppsignal.

• Ljusskenen existerar placerade inom olika mönster:
  • Ovanför varandra på grund av starka signaler såsom bör synas vid långt håll. Placeras högt samt normalt mot vänster angående spåret (huvudsignaler samt försignaler).
  • Både ovanför samt bredvid varandra på grund av signaler vilket används nära växlingar samt liksom ej behöver synas därför långt.

    Kallas dvärgsignaler samt placeras lågt mot vänster angående spåret.

  • I enstaka triangel (”dödskalle”) nära försignalering mot vägövergångar.

• Ljussignaler besitter olika benämningar efter sin funktion. dem besitter olika omgivande skärmar liksom syns åtminstone dagtid.
  • Huvudsignal.

    Delas in inom underkategorierna huvudljussignal samt huvuddvärgsignal. enstaka huvudsignal används till för att ge järnvägsfordon körtillstånd. enstaka växlingsrörelse får inom regel ej passera enstaka huvudsignal såsom visar något grönt sken, dock ej heller ifall huvudsignalen visar en rött sken. Istället används vita sken inom enstaka huvuddvärgsignal alternativt enstaka tillhörande medgivandedvärgsignal till för att ge växlingsrörelsen tillåtelse för att passera signalen.

    enstaka huvudsignal kunna äga olika syften beroende vid plats längs banan den existerar placerad.

    • En infartssignal reglerar fordonsrörelser ifrån linje in mot ett driftplats. Den existerar placerad omedelbart före gränsen mellan linje samt driftplatsen.
    • En mellansignal reglerar fordonsrörelser inne vid ett driftplats. Endast mellansignaler tillåts artikel från typen huvuddvärgsignal.
    • En utfartssignal alternativt utfartsblocksignal reglerar fordonsrörelser ifrån ett driftplats ut vid linje.

      Den existerar placerad strax innanför gränsen mellan driftplatsen samt sträcka. enstaka utfartsblocksignal bekräftar för att den efterföljande sträckan existerar tekniskt kontrollerad fri ifrån hinder. Utfartssignaler används var utrustning på grund av enstaka sådan ingenjörsmässig övervakning saknas. detta existerar istället regler liksom bör förhindra för att signalen ej visar "kör" angående ej tågklareraren äger reserverat sträckan tillsammans med manuella metoder.

    • En mellanblocksignal reglerar fordonsrörelser vid ett blocksträcka vid ett linje.
  • Försignal.

    Informerar endast angående vilket nästa huvudsignal visar till för att ge föraren tillfälle för att stanna inom period (endast blinkande sken). Placeras meter före kommande huvudsignal. enstaka speciell variant existerar vägskyddsförsignaler likt försignalerar angående ett bommar samt varningsanordningar nära enstaka plankorsning existerar aktiverade alternativt ej.

    Här finns det information om t ex vad olika signaler betyder och hur trafiken ska skötas

    vid bas från signalens utseende därför kallas den inom dagligt anförande till "dödskalle".

  • Dvärgsignal. Används till för att reglera växlingsrörelser, förflyttning från vagnar vid enstaka bangård. Beroende vid ifall spåret existerar hinderfritt samt växlarna ligger riktig således visar dvärgsignaler olika signalbesked. inom jämförelse förmå enstaka huvudsignal bara visa körsignal angående spåret existerar hinderfritt samt växlarna ligger riktig.

    Försignalering från dvärgsignaler saknas, dock eftersom ett växlingsrörelse ej får köra fortare än för att den förmå stanna vid kurera alternativt halva siktsträckan, därför behövs detta inte.

• Ljussignalerna placeras normalt mot vänster ifall spåret eftersom tågtrafik inom landet traditionellt körs vid detta vänstra spåret.

  ifall detta förbättrar signalens siktsträcka alternativt ifall detta uppstår bekymmer nära vänsterplacering således kunna signaler ibland existera placerade mot motsats till vänster angående spåret. nära flera spår inom bredd således placeras signalen till spåret längst bort mot motsats till vänster, mot motsats till vänster ifall spåret.

  till för att undvika för att detta uppstår osäkerhet på grund av vilket spår ett viss meddelande gäller till således brukar signaler såsom avviker ifrån dem normala placeringsreglerna artikel försedda tillsammans ett speciell pilskylt, likt pekar vid detta spår likt signalen gäller för.

Teknik

[redigera | redigera wikitext]

Vanligen används glödlampor tillsammans upphöjd livslängd samt såsom tål blinkning.

Sannolikt kommer dem för att ersättas från lysdioder likt ger jämnare, pålitligare samt lägre förbrukning. Linser används på grund av för att koncentrera ljuset mot tågföraren, oftast tillsammans Fresnel-linser. Signalerna styrs från säkerhetssystemet liksom ständigt verifierar för att hinder saknas samt växlar ligger riktig (i kontroll) samt existerar låsta (förregling) innan körsignal ges.

Huvudljussignaler

[redigera | redigera wikitext]

En huvudljussignal består från numeriskt värde mot fem ljusöppningar samt kunna visa sju olika signalbilder. inom land tillämpas därför kallad hastighetssignalering. detta innebär för att signalerna visar vilken hastighet såsom föraren får köra inom. Signalerna visar ej uttryckligen mot vilket spår tåget kommer mot.

Den motsatta principen kallas på grund av vägsignalering. var signaleras istället vilken väg genom växlarna en järnvägsfordon bör ta. detta existerar då upp mot föraren för att känna till vilken hastighet liksom gäller genom växlarna. till för att enstaka chaufför bör behärska sakta ner mot enstaka hastighetsbegränsning inom god tidsperiod därför äger ofta huvudljussignaler inbyggd försignalering, särskilt inom områden var avstånden mellan signalerna existerar relativt korta.

angående inbyggd försignalering saknas därför föregås inom regel nästa huvudsignal från ett fristående försignal.^[6]

infördes enstaka fräsch terminologi "JTF" ^[7] istället på grund av säkerhetsordningen ("SÄO") likt gällde innan. Härvid benämns signalbilden "en grön" vilket "kör 80", istället till endast "kör" i enlighet med säkerhetsordningens terminologi.

Begränsningen mot 80 km/h gäller dem fordon såsom ej besitter tågskyddssystem (ATC, ETCS) installerat alternativt då tågskyddssystemet blivit temporärt utslaget, nära fel vid banans baliser (balisfel). inom annat fall gäller detta besked ifall hastighet liksom framträda inom hyttsignaleringen (ATC-panel alternativt motsvarande). vid banor utan ATC därför gäller ej begränsningen mot 80 km/h.

angående hastigheten får artikel högre än 80 km/h framgår istället från hastighetstavlor.

Följande signalbesked kunna visas:

• Stopp. framträda tillsammans en rött sken. Signalen får ej passeras annat än efter skriftlig tillåtelse från tågklareraren samt tillsammans reducerad hastighet. nära konstaterat fel vid signalsystemet.
• Kör framträda tillsammans med en grönt sken.

  Signalen får passeras tillsammans 80 km/h alternativt den hastighet tågskyddssystemet tillåter. Signalbilden "en grön" existerar vanligt förekommande inom utfarts(block)signaler samt mellanblocksignaler.

  1 Signaler vid trafikutbyte med resandetåg

  eftersom signalen ej ger någon försignalering sålunda behövs detta inom regel för att nästa huvudsignal signaleras från enstaka fristående försignal. Den nästa signalen kunna dock försignaleras genom data mot tågskyddssystemet.

• Kör 40, varsamhet. framträda tillsammans med numeriskt värde fasta gröna sken. Signalen får passeras inom högst 40 km/h (eller den hastighet såsom tågskyddssystemet medger).

  Nästa meddelande är kapabel visa stopp.

• Kör 80, vänta stopp. framträda tillsammans med en fast grönt sken samt en blinkande grönt sken. Signalen får passeras utan restriktioner. Nästa huvudljussignal visar stopp.
• Kör 80, vänta kör framträda tillsammans med en fast grönt sken samt en blinkande vitt sken. Signalen får passeras utan restriktioner.

  Nästa meddelande visar kör 80.

• Kör 80, vänta kör framträda tillsammans en fast grönt sken samt numeriskt värde blinkande gröna sken. Signalen får passeras utan restriktioner. Nästa meddelande visar kör 40.
• Kör 40, begränsad väg. framträda tillsammans tre fasta gröna sken. Signalen får passeras inom högst 40 km/h (eller den hastighet liksom tågskyddssystemet medger).

  Nästa meddelande visar stopp samt förmå stå vid vykort avstånd (kortare än meter).

En meddelande såsom existerar släckt, alternativt visar enstaka otydlig alternativt felaktig signalbild bör ständigt behandlas såsom för att den visar "stopp".^[6]

Fristående försignaler

[redigera | redigera wikitext]

vänta stopp	vänta kör 80	vänta kör 40

En fristående försignal ger en förhandsbesked ifall vilket nästa huvudljussignal visar.

dem används vanligen var avståndet mellan numeriskt värde huvudljussignaler existerar stort samt då den tidigare signalen ej givit något förhandsbesked angående nästa meddelande. Den fristående försignalen står då cirka ett kilometer före signalen den försignalerar alternativt vid annat avstånd vilket beneath normala förhållanden bör existera tillräckligt till för att hinna stanna tåget nära stopp.

Signalbilden existerar densamma vilket till dem förhandsbesked likt ges inom ett huvudljussignal. ett blinkande smaragdgrön betyder för att nästa meddelande visar stopp, enstaka blinkande ljus för att nästa visar kör 80, samt numeriskt värde blinkande gröna för att nästa meddelande visar kör 40.

Vägskyddssignaler

[redigera | redigera wikitext]

Vägskyddssignaler (V-signaler) används nära vägkorsningar (plankorsningar) vilket besitter varningssignaler och/eller bommar såsom varnar/hindrar vägtrafiken för att passera vägen. V-signalen består inom regel från ett lätt ljuslykta vilket kunna visa rött alternativt vitt sken.

V-signaler har i regel en gemensam ljusöppning för rött och vitt sken

Signalen existerar märkt tillsammans bokstaven V. då bommarna existerar uppe samt signalerna släckta visar V-signalen rött sken, detta önskar yttra stopp på grund av tågen. då en järnväg närmar sig fälls bommarna samt varningssignalerna aktiveras. Då förändras V-signalen för att visa vitt sken, vilket betyder passera på grund av tågen.^[6]

I flera fall kompletteras V-signalen tillsammans enstaka således kallad vägskyddsförsignal (V-försignal) likt står vid lite längre avstånd.

V-försignalen visar detta besked liksom V-signalen utför, fast vid en längre avstånd, vilket fullfölja för att föraren är kapabel hinna stanna före vägkorsningen angående den ej skulle varna trafikanterna. mot skillnad ifrån enstaka vanlig försignal således visar ej V-försignalen bara detta besked liksom V-signalen visar, utan kontrollerar även ifall vägen varnar trafikanterna alternativt ej.

detta fullfölja för att ifall V-signalen går sönder alternativt visar fel besked (röda glaset framför lyktan går ej upp då vägskyddsanläggningen varnar trafikanterna) således är kapabel föraren lita vid beskedet ifrån V-försignalen samt ignorera V-signalen.^[6]

En sektion plankorsningar äger även struktur på grund av för att uppleva från fordon mellan bommarna.

V-försignalen, vilket populärt även kallas "dödskalle", består från tre gula lyktor inom ett V-formation, samt talar inom förväg angående vad nästa V-signal visar. då V-signalen visar stopp blinkar dem tre ljusen. Annars lyser dem tillsammans med fast sken. nära ett speciell tavla (orienteringstavla till vägskyddsanläggning) likt står vid ännu längre avstånd ifrån plankorsningen än V-försignalen bör föraren granska för att V-försignalens blinkande sken träffar angående mot fast.

angående skenen fortsätter för att blinka med ögon således innebär detta för att detta besitter uppstått något fel samt föraren måste genast bromsa på grund av för att försöka stanna före plankorsningen.

Andra signaler

[redigera | redigera wikitext]

Signaler finns dessutom till mot modell bromsprovning alternativt nedkoppling från drivströmmen.

Dessa framgår från Banverkets säkerhetsföreskrifter JTF.^[5]

Det finns dessutom ett större mängd tavlor, alltså plåtskyltar utan ljus. vid enstaka sektion hållplatser tillsammans erhålla resenär används mot modell ett påstigningssignal alternativt plåtstins vilket från passageraren är kapabel vändas sålunda för att tågföraren ser den samt likt då betyder för att man bör stanna till för att ta upp passagerare.^[5]

ERTMS samt tvåskensignalering

[redigera | redigera wikitext]

EU besitter beslutat införa en helt nytt signalsystem ovan kurera EU likt bör ersätta dem olika systemen var varenda nation mer alternativt mindre besitter plats sitt.

detta kallas ”European Rail Traffic Management System” (ERTMS), samt existerar beneath insättning från EU-länderna samt även flera länder utanför, Kina. inom land blev tagna detta inom drift inledande gången vid Botniabanan, samt planen existerar för att existera ljus mot inom detta struktur existerar ljussignalerna helt alternativt delvis ersatta från radiomeddelanden vid förarplatsens panel (movement authority).

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like vilka tre aspekter kännetecknar en signal?, vilka två typer av komplexvärda funktioner finns det för signaler?, vad definierar en tidskontinuerlig signal? and more

En funktionsnivå från ERTMS kallas ERTMS nivå 1, samt innehåller ljussignaler vars utseende baseras vid nationell standard. Dock är kapabel bara en fåtal olika signalmeddelanden framträda, samt listan ovan dem existerar standardiserad vid europeisk nivå samt avviker ifrån svensk standard. detta finns bara nästa signalbetydelser:

• "kör högsta 40 km/h" (i landet lätt grön),
• "kör högsta 40 km/h, nästa meddelande visar stopp" (i land blinkande grön)
• "stopp" (i land skarlakansröd lampa).^[8]

Information via hyttsignalering via ERTMS alternativt ATC gäller före dessa signaler samt kunna visa hastigheter långt ovan Detta struktur finns eftersom detta vid stora stationer finns på grund av flera järnväg till för att ERTMS radiosändare bör klara all trafik, samt därför används ljussignaler samt baliser, särskilt på grund av järnväg likt står stilla samt bör avgå eftersom dem troligen ej står nära enstaka balis.

inom landet finns dessa signaler likt kallas "tvåskensignalering" bara inom Citytunneln inom malm samt inom Citybanan inom huvudstaden eftersom dem existerar nybyggda samt ERTMS nivå 1 planeras var, även ifall vanlig ATC används var tills vidare.^[8] Deras existens indikeras inom landet från för att detta existerar enstaka signalnamnskylt tillsammans med azurblå bakgrund samt färgerna besitter alltså lite andra betydelser än vanligt.

Den största skillnaden inom innebörd existerar för att högsta hastighet existerar 40 angående ej ERTMS alternativt ATC anger mer.

1 Signaler för vägskyddsanläggning VÄGSKYDDSSIGNAL (V-SIGNAL) Det finns V-signaler vid plankorsningar som har en vägskyddsanlägg-ning

I ERTMS nivå 2 vilket existerar detta vanliga utanför storstäder finns inga signaler, förutom för att dvärgsignaler till växling är kapabel finnas. detta finns signaltavlor vilket existerar azurblå tillsammans med citrongul pil såsom pekar vid detta spår den avser. Signaltavlorna behandlas såsom virtuella signaler, var "signalens" besked endast syns inom förarhytten.

Regelverk

[redigera | redigera wikitext]

Standardiserade regelverk finns till hur signalgivningen skall utföras. Tidigare, då staten hanterade samtliga delar inom järnvägsdriften inom landet utgjorde Säkerhetsordningen detta regelverk såsom gällde på grund av signalgivningen.^[9]. på grund av dem museijärnvägar såsom idag bedriver museitrafik inom land finns MRO SÄO^[10] Transportstyrelsen besitter idag grabb angående godkännandet från säkerhetsföreskrifter på grund av järnvägstrafiken ^[11].

En obehörig stoppsignalpassage (OSPA), detta önskar yttra övergång från skarlakansröd meddelande utan medgivande, räknas vilket ett seriös incident. dem delas in inom tre kategorier.^[12]

• OSPA A, var signalen visade rött även innan förloppet, vilket förmå bero vid föraren, fel vid tågets bromsar, halka tillsammans mera. Efter enstaka OSPA A får föraren inom regel ej köra mer tills ett analys slutförts.

  Ofta tillkallas enstaka ytterligare chaufför såsom får gå vidare köra tåget efter för att ett utredare samlat in data angående händelsen. enstaka chaufför vilket orsakat flera OSPA A förlorar permanent behörigheten.

• OSPA B, var signalen oavsiktligt satts mot stopp vid bas från tekniskt fel alternativt misstag från tågklareraren.
• OSPA C, var signalen medvetet satts mot stopp, mot modell vid bas från ett tillkommen fara såsom ett fordons vid ett plankorsning alternativt personer inom spårområdet.

Varje OSPA-kategori äger inom sin tur olika underkategorier till för att ytterligare specificera varför händelsen uppstod.

I avsikt för att undvika OSPA samt hitta signaler tillsammans med olämplig placering samt liknande sammanställer Trafikverket listor ovan signaler tillsammans minimalt tre alternativt fyra kategori A dem senaste tre år. dem allra flesta existerar dvärgsignaler. Några äger 6 händelser.^[13]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]