Vilket oxidationstal har kol i metan

Vilket OT besitter vätena i H₂och järnet i Fe²⁺?

Väteatomerna inom hydrogen äger oxidationstalet 0.

detta förmå oss titta vid numeriskt värde sätt.

Dels genom för att vätgas är en grundämne, samt dels genom för att dela upp bindningselektronerna inom H₂ så för att oss får ett valenselektron per väteatom. ett väteatom tillsammans med enstaka valenselektron existerar såsom vän oladdad.

Järnjonen har laddningen 2+, samt därmed äger järnet oxidationstalet +II.

Sätt ut oxidationstal till reaktanter samt varor inom reaktionen mellan järn samt kopparjoner:

\(\mathrm{Fe(s) + Cu^{2+}(aq) \longrightarrow Fe^{2+} + Cu(s)}\,.\)

\(\mathrm{Fe(s) + Cu^{2+}(aq) \longrightarrow Fe^{2+} + Cu(s)}\)

Fe existerar en oladdat grundämne och besitter därför 0 liksom OT. Cu²⁺ äger laddningen 2+ samt således OT +II.

Fe²⁺ äger tillsammans identisk argument även OT +II. Cu äger 0 såsom OT.

Notera för att järns oxidationstal ökar (från 0 mot +II) samt koppars oxidationstal reducerar (från +II mot 0).

Sätt ut oxidationstal på grund av samtliga atomer inom reaktanter samt varor inom förbränningen från vätgas:

\(\mathrm{2H_2(g) + O_2(g) \longrightarrow 2H_2O(g)}\,.

\)

\(\mathrm{2H_2(g) + O_2(g) \longrightarrow 2H_2O(g)}\)

Vi äger redan sett för att väteatomerna inom H₂ äger OT 0.

På motsvarande sätt kommer oss fram mot för att syreatomerna inom O₂ också besitter OT 0.

I vattnet föreställer vi oss för att varenda bindningselektroner förändras mot syret.

Syret får då 8 valenselektroner, vilket existerar 2 mer än vad ett neutral syreatom besitter i enlighet med periodiska systemet. Detta innebär för att syreatomen besitter OT −II. Vätet får 0 valenslelektroner, vilket existerar enstaka färre än vilket ett neutral väteatom äger. Detta innebär för att väteatomerna får OT +I.

Notera för att väteatomernas OT ökar ifrån 0 mot +I, samt för att syreatomerna OT reducerar ifrån 0 mot −II.

En från farorna tillsammans för att ett fåtal inom sig träsprit (metanol) existerar för att enzymer inom kroppen omvandlar detta mot myrsyra såsom försurar kroppen.

Använd OT till för att att fatta beslut eller bestämma något angående kolatomen inom metanol oxideras alternativt minskas nära denna process.

Slå upp ett tabell tillsammans med elektronegativiteter, om ni ej redan vet för att syre existerar mer elektronegativt än kol, liksom inom sin tur existerar mer elektronegativt än väte. oss låter elektronerna inom varenda bindning övergå mot den maximalt elektronegativa atomen:

Vi ser då för att kolatomen tillsammans med vårt attityd &#;äger&#; 6 valenselektroner innan reaktionen, samt 2 valenselektroner efter reaktionen.

enstaka neutral kolatom äger i enlighet med periodiska systemet 4 valenselektroner. detta betyder för att kolet äger en överskott vid 2 elektroner innan reaktionen, samt därmed OT −II, samt besitter en underskott vid numeriskt värde elektroner efter reaktionen, samt därmed OT +II.

Kolatomen ökar alltså sitt OT beneath reaktionen, samt oxideras således nära processen.

Tips: En god rutin då man beräknar ut OT till atomerna inom enstaka kemisk förening existerar för att kontrollräkna OT således för att summan blir lika tillsammans föreningens laddning.

inom detta fallet får oss 1+1+1+1+(-2)+(-2)=0 till metanol, samt (-2)+(-2)+2+1+1=0 på grund av myrsyra, vilket stämmer tillsammans med för att både metanol samt myrsyra existerar oladdade föreningar.

Bestäm OT till varenda atomerna inom O₂, F₂ och H₂.

Alla atomerna besitter OT 0 inom samtliga dessa molekyler, eftersom detta existerar fråga ifall oladdade grundämnen.

Kommentar: Ett vanligt misstag existerar för att svara för att syreatomernas OT existerar −II, för att fluoratomernas OT existerar −I samt för att vätenas OT existerar +I.

utför man detta besitter man tillämpat tumreglerna ovan blint utan för att varken äga läst dem ordentligt alternativt begripet varför dem gäller. fanns ständigt vid din vakt mot liknande misstag!

Bestäm oxidationstalet till samtliga atomerna i
a) ammoniak, NH₃
b) nitratjonen, NO₃⁻.

a) Tumreglerna ovan ger för att varenda väteatom besitter OT +I denna plats.

Vidare vet oss för att NH₃ existerar ett oladdad förening. Alltså måste kväveatomen äga en OT sådant för att detta sammanlagda oxidationstalet på grund av ammoniak blir 0. Anta för att kväveatomen äger OT x. Då gäller att

\(1+1+1+x=0\Leftrightarrow x=-3\,.\)

Slutsats: Kväveatomen har OT −III inom ammoniak.

b) inom NO₃⁻ vet oss i enlighet med tumregelerna för att varenda syreatom besitter OT −II.

eftersom nitratjonen besitter laddningen 1−, sålunda oss för att oss för att summan från samtliga oxidationstalen bör bli −1. Anta för att kväveatomen besitter x såsom OT. detta ger

\((-2)+(-2)+(-2)+x=-1\Leftrightarrow x=5\,.\)

Slutsats: Kväveatomen äger OT +V inom nitratjonen.

Kommentar: Av detta förmå oss dra slutsatsen för att kväves oxidationstal kan variera kraftigt, samt för att detta därmed ej går för att ge någon utmärkt tumregel på grund av kväves oxidationstal.

testa likt övning gärna för att räkna ut OT för NO₂, NO, N₂O och N₂ även. (Rätt svar existerar +IV, +II, +I samt 0.)

Ange den empiriska formeln för järn(III)oxid.

Detta existerar enstaka jonförening bestående från järnjoner samt oxidjoner.

Järnet har uppenbarligen OT +III (det existerar detta man menar då man skriver &#;järn(III)&#;), därför järnjonerna måste äga laddningen 3+ samt existerar alltså Fe³⁺. dem enda oxidjoner vilket finns existerar O²⁻, vilket stämmer överens tillsammans tumregeln för att syre besitter OT −II inom föreningar.

En jonförening måste existera oladdad liksom totalitet.

Därmed vet oss för att antalet järnatomer bör existera sådant för att detta tar ut oxidjonernas negativa laddning.

Detta måste innebära för att mängdförhållande existerar (två järnjoner besitter laddningen 6+, samt tre oxidjoner besitter laddningen 6−). Detta går ej för att göra kortare ytterligare. Alltså existerar den empiriska formeln Fe₂O₃.

Bestäm oxidationstalet på grund av syre inom föreningen OF₂.

Fluor besitter ständigt −I såsom OT inom föreningar.

Syre tappar sina elektroner inom bindningarna mot fluor, då fluor existerar mer elektronegativt. Fluor äger −I liksom OT, samt på grund av för att molekylen bör existera oladdad måste syre äga +II liksom OT.

Kommentar: Ett vanligt misstag på denna plats existerar för att glömma försvunnen för att tumregeln för att syre besitter OT −II enbart gäller då syre existerar bundet mot andra atomslag än fluor.

förlorar man detta blir uppgiften olösbar eftersom man får numeriskt värde tumregler liksom verkar motsäga varandra.

Ange vilket atomslag som oxideras samt vilket atomslag som reduceras nära reaktionen

\(\mathrm{CH_4(g) + 2O_2(g) \longrightarrow CO_2(g) + 2H_2O(g)}\,.\)

Vi sätter ut oxidationstal till varenda atomslag inom reaktanterna respektive produkterna, samt kollar sedan hur dessa oxidationstal ändras beneath reaktionens gång.

Metan (CH₄).

Vätena besitter OT +I i enlighet med tumreglerna. eftersom metanmolekylerna existerar oladdade måste kolet därför äga OT −IV.

Syrgas (O₂).

Detta existerar en grundämne. Syrena äger därför OT 0.

Koldioxid (CO₂). Syrena besitter OT −II i enlighet med tumreglerna. eftersom koldioxidmolekylerna existerar oladdade måste kolet därför äga OT +IV.

Vatten (H₂O). Syret äger OT −II, samt vätena äger OT +I i enlighet med tumreglerna.

Kol går ifrån för att äga OT −IV mot för att äga OT +IV.

Detta existerar ett ökning från oxidationstalet. Alltså oxideras kolet (förlorar elektroner).

Väte äger OT +I både före samt efter reaktionen.

Alltså varken oxideras alternativt minskas väte nämnvärt.

Syre går ifrån för att äga OT 0 mot för att äga OT −II. Detta existerar enstaka minskning från oxidationstalet. Alltså minskas syret (vinner elektroner).

Svar: Kol oxideras, syre reduceras.

Kommentar:Jämför gärna detta tillsammans med detta komplicerade resonemang liksom oss förde inom den allmänna artikeln ifall redoxreaktioner.

oss kom mot identisk slutsats, dock detta fanns många jobbigare.