atifont.pages.dev









Färgers betydelse i olika kulturer

Färgsymbolik

Färgsymbolik avser användningen från färg liksom ett tecken på grund av attribut, sinnestillstånd alternativt andra företeelser. Ibland handlar detta ifall enskilda färger, dock ofta utgörs symbolen från flera färger inom kombination, samt inom dem allra flesta fall beror symboliken vid detta kontext vilket färgerna finns i.

Olika stöt från symboler

[redigera | redigera wikitext]

Färger liksom sådana besitter inga symboliska betydelser, utan tillskrivs sådana genom dem associationer människor får då dem ser färgerna alternativt möter färgord inom anförande alternativt skrift.[1] Symboler – ej bara färgsymboler – förmå artikel från flera olika slag:

Expressiva symboler

[redigera | redigera wikitext]

Den amerikanska filosofen Susanne Langer talar angående expressiva symboler - dem perceptuella mönster såsom väcker vår uppmärksamhet inom konstverk samt design genom för att erinra angående våra levande sinnliga erfarenheter inom omvärlden samt därför förmå fungera såsom symboler till "upplevt liv".

liknande symboler känner oss igen spontant samt kunna ta mot oss utan för att behöva lära oss vilket dem betyder. då detta gäller färg är kapabel detta mot modell handla angående konstnärliga tolkningar från samspelet mellan ljus samt färg inom vår omvärld.[2]

Kulturbundna symboler

[redigera | redigera wikitext]

Andra färgsymboler besitter vuxit fram inom ett viss traditioner alternativt tidsperiod, samt oss lär oss dem spontant genom för att oss stöter vid dem inom vårt vardagsliv alternativt läser ifall dem inom litteraturen.

inom västvärlden existerar oss mot modell vana nära mörk liksom ett sorgens färg, dock inom flera asiatiska kulturer existerar detta inom stället vitt såsom symboliserar sorg.[3] Kristna samfund äger sina liturgiska färger, medan andra religioner äger andra färgsymboler. andra kulturbundna symboler äger skapats från andra skäl än religiösa.

I vårt sätt att uppfatta färger har vi kommit att tilldela dem egenskaper som återspeglar känslor och idéer

Symboler skapade genom överenskommelser

[redigera | redigera wikitext]

Många färgkoder samt symboler besitter skapats genom överenskommelser alternativt standardisering. Vissa från dem införlivas således småningom tillsammans med den tradition liksom oss tar mot oss spontant, mot modell dem röd-gul-gröna trafiksignalerna, likt existerar likadana inom läka världen.

andra måste oss lära oss aktivt innan oss förstår dem, mot modell den färgmärkning anger olika funktioner alternativt kvaliteter inom ett viss bransch alternativt aktivitet.

Den enskilda människans egna symboler

[redigera | redigera wikitext]

Utöver detta liksom existerar gemensamt på grund av varenda, alternativt inom enstaka traditioner, således äger varenda människa associationer vilket existerar personliga samt skapade från egna minnen samt erfarenheter.[2] en specialfall, såsom antas äga fysiologiska orsaker, existerar synestesi alternativt sinnesanalogi.

Synestesi innebär för att en upplevelse skapar en nytt intryck inom en annat sinne, mot modell för att siffror samt tecken besitter färger.[4]

Färgen inom sitt sammanhang

[redigera | redigera wikitext]

Det finns inget klart samband mellan vilken färg man föredrar inom allmänhet samt vilken färg man väljer till sina textilier alternativt väggarna inom sitt hem,[5] samt även då detta gäller den enskilda färgens symboliska innebörd existerar sammanhanget avgörande.[6]

Till bas på grund av många från färgsymboliken ligger människors gemensamma erfarenheter från ljus samt mörker, en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt flamma samt växtlighetens gradvisa förändring ifrån grodd mot mognad samt vissnande.

Blodets röda färg existerar ett kraftfull tecken inom samtliga kulturer. dock även angående dessa symboler utgår ifrån universella intryck sålunda kunna dem specifika färgerna tolkas många olika inom olika kulturer, samt även inom olika kontext inom ett samt identisk kultur.[7] Rött är kapabel mot modell symbolisera både älskade, synd samt revolution[1], samtidigt vilket röda byggnad alternativt röda plagg ger ytterligare andra associationer.

Grönt används ofta tillsammans hänvisning mot natur samt – inom senare tidsperiod – miljömedvetenhet.[8]

Den starkaste symboliken ligger ofta ej hos enskilda färger utan hos kombinationer från färger. en något som ligger nära eller är i närheten modell existerar kombinationen från gult samt blått, likt till flera ger omedelbara associationer mot landet, samt detta även ifall kombinationen presenteras vid någonting helt annat än ett flagga.

Heraldiken använder begreppet färg inom speciell innebörd samt besitter regler ifall hur olika färger får kombineras.

Färg likt statussymbol

[redigera | redigera wikitext]

Purpur betecknar ej sällan statusen hos styrespersoner samt kungligheter, vilket den gjort sedan antiken.[7] Ursprunget existerar, liksom på grund av flera andra statusymboler, ett fråga angående finans.

detta färgämne såsom användes mot dem purpurfärgade tygerna utvanns ur små snäckor, var detta behövdes stora mängder på grund av för att ett fåtal mot den önskade egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser. Den ställning eller tillstånd liksom följde tillsammans således dyrbara textilier reserverades beneath detta romerska imperiet till senatorer samt kejsare, såsom i enlighet med team fanns dem enda liksom fick nyttja den.[9] Senare besitter den exklusiva purpurfärgen blivit enstaka tecken på grund av rangen hos högt uppsatta män inom den katolska kyrkan.

Konstnärer vet att olika färger har olika psykologiska påverkan på människor

I Kina äger gult haft ett liknande ställning eller tillstånd vilket färg vid den kejserliga familjens kläder.[8]

Idag klär sig maktens män oftast inom mörk alternativt mörkblått, något vilket kunna härledas mot tiden efter franska revolutionen, då dem nya makthavarna tog avstånd ifrån den gamla överklassens påkostat färggranna klädstil.[8]

Även då detta gäller färg vid byggnad finns detta från tradition enstaka symbolik likt bygger vid vetenskapen om resurserhandel och finans.

ifrån talet samt flera hundra kalenderår vidare fanns detta inom land högsta ställning eller tillstånd för att färglägga bostad tillsammans rödfärg, likt ett anspelning vid detta dyrbara samt prestigefulla fasadmaterialet tegel. då rödfärgen började bli vanlig fanns detta inom stället ljusa linoljefärger liksom symboliserade ställning eller tillstånd samt rikedom.[10] Olika pigment ägde länge många olika kostnad, samt blyvitt plats exempelvis flera gånger dyrare än dem jordpigment man kunde hitta inom naturen.

Därmed blev detta vitmålade trähuset ej bara en blickfång utan även enstaka manifestation från rikedom.[11]

Färger likt idébärare

[redigera | redigera wikitext]

Färg inom religionen

[redigera | redigera wikitext]

Inom den protestantiska Svenska kyrkan finns en antal liturgiska färger tillsammans olika symbolisk innebörd.

dem används inom exempelvis altartextilierna samt prästens textilier på grund av för att tydliggöra den aktuella helgdags- alternativt gudstjänstens budskap:[12]

  • Vitt symboliserar renhet, helighet samt oskuld samt används nära glädjehögtider.
  • Rött existerar eldens, blodets samt kärleken färg samt används nära pingst samt martyrdagar.

    Rött kunna även särskilt symbolisera Guds kärlek.

  • Grönt existerar vårens samt hoppets färg samt används då ingen ytterligare färg existerar föreskriven.
  • Violett symboliserar ånger, bot samt bättring samt används beneath bot- samt fastetider.
  • Blått existerar himlens samt havets färg samt står till trofasthet samt på grund av detta överjordiska, gudomliga.

    Den är kapabel artikel Kristi alternativt Marias färg samt används ibland inom stället till violett.

  • Purpur står på grund av kunglig inflytande samt gudomlighet.
  • Gult symboliserar traditionellt vissnande samt liknande onda saker vilket förräderi samt avundsjuka, dock förmå även stå till guld samt detta eviga ljuset, Guds härlighet samt makt.
  • Svart existerar sorgens samt dödens färg.
  • Guld betyder överjordisk betydelse dock förmå även artikel indikator vid yttre prål.

Andra kristna samfund besitter delvis andra liturgiska färger alternativt andra tolkningar från deras innebörd.[13] Inom den katolska kyrkan finns dessutom en antal klosterordnar samt andra sammanslutningar likt ibland fått folkliga namn efter egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid sina textilier, mot modell brukar Franciskanermunkar kallas "gråbröder".[14]

Islam sammanknippas ofta tillsammans grönt, även ifall detta finns olika teorier angående ursprunget mot detta.

Även färgerna svart samt vitt existerar viktiga muslimska symboler på grund av renhet samt helighet.[15]

Politisk färg

[redigera | redigera wikitext]

Inom politiken äger olika färger, genom för att användas från olika politiska rörelser, fått särskilda betydelser. Man talar då ifall politisk färg. inom Oftast står rött till socialism samt blått på grund av konservatism[7], dock inom USA brukar detta konservativa republikanska grupp symboliseras från rött medan dem mera liberalademokraterna associeras tillsammans blått.

Grönt besitter blivit enstaka samlande beteckning till dem relativt nya partier likt definierar sig såsom ekologiska (se smaragdgrön ideologi), samt den från tradition kvinnliga egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser rosa besitter anammats från feministiska partier samt rörelser, inom landet från Feministiskt initiativ.

Brunt brukar förknippas tillsammans nazismen, samt representerade NSDAP inom Tyskland ifrån talet mot talet.[16]

Svart brukar förknippas tillsammans anarkism alternativt, inom kombination tillsammans rött, syndikalism. mörk står även, tillsammans hänvisning mot Mussolinissvartskjortor, på grund av fascism.[8][16]

Vit besitter använts inom betydelsen kontrarevolutionär.

Uttrycket förmå härledas mot fransk bakgrund var detta talas angående numeriskt värde perioder från ljus terror, inledningsvis vilket ett reaktion mot franska revolutionen , samt sedan då kungahuset amerikansk whiskey återinsattes efter Napoleons fall.[17] egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser ljus syftade då vid kungahusets vita fanor dock äger sedan fått motsvarande innebörd inom flera andra kontext, liksom inom exempelvis uttrycken vita arméer samt vit terror beneath detta finska samt detta ryska inbördeskriget beneath samt talen[18] samt vit terror inom Ungern samt Kina beneath talet samt inom Spanien beneath inbördeskriget var –[17]

Färg liksom tecken till nationen alternativt gruppen

[redigera | redigera wikitext]

Färgerna inom dagens nationsflaggor är kapabel ibland härledas mot dem heraldiska vapnen till viktiga makthavare och/eller regioner.

flera flaggor besitter identisk färger – exempelvis finns ovan 30 nationsflaggor tillsammans dem tre färgerna rött, vitt samt blått - samt flaggans symboliska värde skapas alltså ej bara från färgerna utan även från deras placering. dem enskilda färgernas symbolvärde inom kombinationen förefaller ofta existera ett efterkonstruktion, samt ej sällan ger olika källor olika tolkningar.[19][20][21]

Många afrikanska flaggor äger färgerna rött, svart samt grönt.

Detta går tillbaka mot den flagga liksom skapades kalenderår från United Negro Improvement Organisation inom USA samt blev ett emblem till panafrikanism. Dess tre färger gavs specifika symboliska betydelser. då dem afrikanska länderna beneath talet blev självständiga ifrån dem kolonialmakter såsom tidigare dominerat kontinenten valde flera från dem för att anknyta mot panafrikanismen inom sina flaggor.[22]

Orange existerar nationalfärg på grund av Nederländerna samt symboliserar även den protestantiska oranienordern (Orange Order) liksom framför allt existerar verksam bland Nordirlands protestanter.

Symboliken hänvisar inom båda fallen mot den nederländska fursteätten Oranien. inom Nederländerna ledde Vilhelm inom från Oranien () en framgångsrikt självständighetskrig mot Spanien samt blev känd liksom "fosterlandets fader". Hans ättling Vilhelm III från England, Irland samt Skottland () fanns ett protestantisk monark vilket bekämpade samt besegrade katolska rivaler samt rebeller.

Ätten Oranien äger sitt namn efter staden apelsinfärg inom Provence. Stadens namn äger ingenting tillsammans med egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser apelsinfärg för att utföra - innan Julius Caesars erövring hette den Arausio. Den starka symboliska verkan från egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser apelsinfärg förmå alltså härledas mot ett ren ljudlikhet mellan mening tillsammans med helt olika ursprung samt betydelse.[23]

På en vardagligare program finns mängder från modell vid för att idrottsklubbar benämns genom färgerna vid sina fanor samt matchkläder.

Även grupperingar samt subkulturer från mindre formaliserat stöt väljer ofta ett speciell färgskala på grund av sina kläder.[8]

Färger liksom formulering till individualitet samt känslor

[redigera | redigera wikitext]

Den antika temperamentsläran kopplar samman färger tillsammans med dem kroppsvätskor vilket antogs påverka människors temperament samt personlighet:[7]

  • Rött blod står inom detta kontext på grund av en sangviniskt, obekymrat samt verksamt temperament.
  • Vitt slem står på grund av en flegmatiskt, trögt samt svårrörligt temperament.
  • Gult (gul galla) står på grund av en koleriskt samt hetsigt temperament.
  • Svart (svart galla) står på grund av en melankoliskt temperament.

Blues såsom namn vid ett musikform, samt vid dem känslor den uttrycker, antas äga fått sitt namn efter detta engelska uttrycket blue devils, vilket står till melankoli.[24]

Färgsymbolik inom bildkonsten

[redigera | redigera wikitext]

Äldre tiders bildkonst använde sig inom upphöjd grad från den färgsymbolik såsom skapats från tro.

Dessutom utvecklade den ibland ytterligare symbolik, vilket talade direkt mot den insatta samtida betraktaren dock vilket dagens människor ej tar mot sig spontant. inom barockens bildkonst fanns mot modell symbolerna:[25]

  • Blått - andakt samt vetenskap dock även svartsjuka
  • Grönt - lycka, vänlighet samt hopp
  • Brunt - måttlighet, förnuft samt tillfredsställelse

Färgsymboliska konventioner samt standarder

[redigera | redigera wikitext]

I vissa kontext existerar detta anledning för att äga fastställda färgsymboliska konventioner.

Detta äger föranlett standardisering från färgkoder på grund av ett sektion syften, exempelvis till trafiksignaler, elektronik samt brandskydd samt vid rörledningar samt manöverorgan. Exempelvis besitter den svenska standardiseringskommissionen fastslagit vissa färger såsom standard till sådant liksom rörliga maskindelar (orange), brandskåp samt brandredskap (rött) samt utrymningsvägar (grönt).[26]

Elektronikindustrin rymmer ett avgörande sektion förtäckt kunskap tillsammans med färg.

flera från dess komponenter existerar därför små för att man omöjligen kunna lägga uttydbar skrivelse alternativt sifferkod vid dem. inom stället noteras dem tillsammans små streck alternativt punkter var varenda färg ges en siffervärde. Ur några små färgmarkeringar kunna resistans, kapacitans alternativt rätt strömstyrka utläsas.

Symboliken som vi beskriver i den här artikeln baseras i huvudsak på hur färgerna uppfattas och vad olika färger symboliserar i västvärlden

Även vid säkringar (så kallade proppar) inom elskåpen finns färgmarkeringar, var varenda färg motsvarar ett viss strömstyrka.[27]. Även fordonssäkringar existerar färgkodade.

I sportsammanhang används kulörta flaggor samt betalkort på grund av för att ge signaler, varningar samt instruktioner, samt olika sporter besitter på denna plats olika färgsymbolik såsom självklart förstås från dem insatta dock möjligen ej ständigt från andra.[28] Inom sjöfarten betecknar grönt styrbord (höger) samt rött babord (vänster)[29], samt identisk symbolik används även inom andra kontext.

I konflikt existerar enstaka ljus flagga (parlamentärflagga) en indikator vid för att man ger upp samt överlämnar sig mot fienden. Detta existerar fastslaget inom års Haagkonvention, skrivelse [30]

Färg används ofta såsom vägvisare inom mot modell tunnelbanesystem, tillsammans ett symbolik vilket fastställs ifrån fall mot fall.

Forskning angående färgsymbolik samt färgassociationer

[redigera | redigera wikitext]

När detta gäller färgers fysiologiska samt psykologiska inverkan vid människor finns detta stora kunskapsluckor samt många litet existerar vetenskapligt belagt.[31] Trots detta presenteras omstridda effekt ofta likt uppgifter, samt både bland allmänheten samt professionella färgsättare florerar mängd legender samt faktoider liksom vetenskapsman inom området ej förmå bekräfta.

en modell existerar detta likt vid engelska kallas the Pink Effect samt vilket påstår för att vissa ljusröda färger äger enstaka lugnande verkan. på grund av för att testa hypotesen lät vetenskapsman färglägga angående en amerikanskt fängelse invändigt inom liknande färger, samt fann för att internerna blev klart mindre bråkiga.

då dem efter enstaka tidsperiod skulle följa upp sina konsekvens upptäckte dem för att internerna plats minimalt lika stökiga såsom innan ommålningen, samt drog slutsatsen för att den tillfälliga lugnande effekten berodde vid för att man alls ägde brytt sig ifall för att göra snygg upp miljön, ej vid vilken färg man ägde valt.

[7]

Trots detta fortsatte myten angående the Pink Effect för att spridas samt tillämpas. [32][33]

Den undersökning likt besitter gjorts ifall människors associationer kring olika färger äger ofta gjorts tillsammans med hjälp från små kulörprover, likt visats ett samt ett utan annat kontext än detta enfärgade sidblad alternativt den datorskärm likt utgjort bakgrund.[32][34] Man besitter även ställt ämnen ifall hur människor reagerar vid olika färgord alternativt bett dem för att välja färger såsom motsvarar olika associationer alternativt känslouttryck.[35] detta existerar ifrågasatt inom vilken mån sådana studier säger något angående dem känslor alternativt associationer vilket färger förmå uppväcka inom andra situationer, exempelvis äger man konstaterat skillnader mellan människors inställning mot identisk färger visade vid små papperslappar samt vid väggarna inom fullskalerum.

[34]

Färgforskaren Lars Sivik presenterade tid enstaka lärande angående färgassociationer, utförd genom för att försökspersoner fick titta små kulörprover samt ange sina associationer genom kryss vid skalor mellan olika mening (till modell varm - kall samt kvinnlig - manlig). granskning utfördes både inom landet samt inom Grekland.

på grund av huvuddelen från skalorna finns inga systematiska skillnader mellan dem svenska samt dem grekiska svaren, dock inom några fall plats skillnaderna tydliga. till ordparen vinter - sommar samt kall - varm kunna detta troligen förklaras tillsammans med klimatskillnaden mellan länderna. Skillnaderna till skrikig - diskret samt kultiverad - vulgär grundades antagligen inom kulturskillnader.[36]

Färgsymbolik inom populärpress samt vid Internet

[redigera | redigera wikitext]

De påstådda symboliska betydelserna hos olika färger beskrivs samt analyseras ofta inom populärpressen, vid webbsidor samt inom sociala medier.

Exempelvis finns en antal sinsemellan motstridiga "blomsterspråk" var egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser hos dem blommor man skänker försvunnen påstås behärska förmedla en budskap.[37][38]

Det finns även webbsidor liksom visar upp råd angående hur olika färger bäst är kapabel användas inom reklam samt varumärkesbyggande.

Konventioner har uppstått som gör att vi parar ihop kärlek med rött, avund med grönt och nedstämdhet med blått

Tillförlitligheten hos dessa påståenden förmå illustreras tillsammans för att ett samt identisk rådgivningshemsida vid en plats visar upp gult såsom associerat tillsammans med energi samt intellekt, samt vid en annat plats skriver för att blått - till skillnad ifrån bland annat gult - står på grund av medvetenhet samt intellekt.[39]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] Ahnlund, Gunnila (). ”Färgen liksom symbolspråk”. FÄRG – uppleva samt uppleva.

    Stockholm: LTs förlag. sid.&#; ISBN &#;

  2. ^ [ab] Klarén, Ulf (). ”Med mänskligt mått mätt - ifall observation, färg, ljus samt rum”. i Fridell Anter, Karin & Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS på grund av människan - inom rummet. Svensk Byggtjänst. sid.&#;&#;
  3. ^Arnkil, Harald () (på engelska). Colours in the Visual World.

    Helsinki: Aalto University School of Arts, Design and Architecture. sid.&#;, &#;

  4. ^”Varför förmå vissa personer smaka vid ord?”. National Geographic.

    Till exempel kan varma färger som rött, gult och orange ge en känsla av värme, passion och energi, medan kalla färger som blått, grönt och lila kan förmedla lugn, svalka och mystik

    Läst 29 april &#;

  5. ^Jonauskaite, D. et al.. ”Most and Least Preferred Colours Differ According to Object Context”. Arkiverad ifrån originalet den 28 april ://?id=% Läst 28 april &#;
  6. ^Nilson, KG (). ”Färgverkan”. KG Nilsons Färglära (Andra upplagan). Carlsson Bokförlag. sid.&#;82 – ISBN &#;
  7. ^ [abcd] ”NE: Färgsymbolik”.

    %C3%A5ng/f%C3%A4rgsymbolik. Läst 29 april &#;

  8. ^ [abcde] Ryberg, Karl (). Levande färger. Västerås: ICA-förlaget AB. sid.&#;26, 31, ISBN &#;
  9. ^Beard, Mary () (på engelska). SPQR. A History of Ancient Rome. London: kontur Books. sid.&#;32, &#;
  10. ^Edenheim, Ralph (). ”Färg vid hus”.

    i Kjellin, Margareta; Ericson, Nina. Den röda färgen. Stockholm: Stora Kopparbergs Bergslag AB & Prisma. sid.&#;&#;

  11. ^Drange, Tore; Aanensen, Hans Olaf; Braenne, Jon () (på norska). Gamle trehus. Historikk, reparasjon og vedlikehold (3). Oslo: Gyldendal. sid.&#;&#;
  12. ^”Liturgiska färger beneath kyrkoåret”.

    Arkiverad ifrån originalet den 30 juni :// Läst 29 april &#;

  13. ^”Färgernas innebörd inom katolska kyrkan”. . Arkiverad ifrån originalet den 2 juni :// Läst 29 april &#;
  14. ^”Gråbröder OFMConv | Katolska kyrkan”. . Arkiverad ifrån originalet den 3 juni ://?highlight=gr%25C3%25A5br%25C3%25B6der. Läst 29 april &#;
  15. ^”Symbolism”. .

    ?offset=1&max=1. Läst 29 april &#;

  16. ^ [ab] Ann-Marie skogsdunge & Elisabet Stoltz, red (). UPPSLAGSBOKEN (Bonniers Lexikon). Bonnierförlagen Nya Medier. sid.&#; ISBN &#;
  17. ^ [ab] ”White Terror - definition of vit Terror in English from the Oxford dictionary”. .

    Arkiverad ifrån originalet den 16 femte månaden i året :// Läst 16 femte månaden i året &#;

  18. ^”NE:Finska inbördeskriget”. %C3%A5ng/finska-inb%C3%B6rdeskriget. Läst 16 femte månaden i året &#;
  19. ^”Russia”. . #cols. Läst 30 april &#;
  20. ^Aubrée, Gérard. ”France, the tricolour banner - Flag symbols - LOTUS”. .

    Arkiverad ifrån originalet den 21 april :// Läst 30 april &#;

  21. ^”USA Flag - History, Facts, Symbolism (United States of amerika Flag)”. . Läst 30 april &#;
  22. ^”This fryst vatten the REAL Meaning Behind the Red, Black, And Green” (på amerikansk engelska). Pan-African Alliance.

    28 mars Arkiverad ifrån originalet den 22 april :// Läst 2 femte månaden i året &#;

  23. ^” (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. Norrsken - Paprocki)”. . 1 januari Läst 30 april &#;
  24. ^”NE: Blues”. %C3%A5ng/blues. Läst 2 femte månaden i året &#;
  25. ^Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (). Så målade man.

    Svenskt byggnadsmåleri ifrån senmedeltid mot nutid. (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid.&#;68&#;

  26. ^Nilson, K G (). ”Färger såsom upplyser samt varnar”. Färglära. Bonnier uppgifter Bokförlag. sid.&#; ISBN &#;
  27. ^Ryberg, Karl (). ”Färgkodning blir allt vanligare”. Levande färger.

    Västerås: ICA-förlaget AB. sid.&#;47 – 48 (49). ISBN &#;

  28. ^”Vad betyder flaggorna?”. Svenskt Sportvagnsmeeting. 3 månad Läst 2 femte månaden i året &#;
  29. ^”Navigation - Sjöhistoriska”. . Läst 16 femte månaden i året &#;
  30. ^Aldrich, Richard W. (). The international legal implications of data warfare.

    Colorado: US Air Force Academy. sid.&#;30, not 42&#;

  31. ^Laike, Thorbjörn (). ”Verkan från färg samt ljus - beteenden samt reaktioner”.


  32. färgers  innebörd  inom olika kulturer

  33. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS till människan - inom rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid.&#;&#;

  34. ^ [ab] Janssens, Jan (). ”Lagom existerar bäst. ifall belysning samt färgsättning vid kontor.”. i Fridell Anter, Karin. Forskare samt praktiker ifall färg - ljus - rum.

    Stockholm: Formas. sid.&#;&#;

  35. ^Küller, Rikard (). ”Färg, ljus samt människa. en miljöpsykologiskt perspektiv”. i Fridell Anter, Karin. Forskare samt praktiker angående färg - ljus - rum. Stockholm: Formas. sid.&#;&#;
  36. ^ [ab] Fridell Anter, Karin; Billger, Monica (). ”Colour Research with Architectural Relevance: How Can Different Approaches Gain from each Other?”. Color Research and Application 35 (2): sid.&#;&#;
  37. ^Jill Morton. ”ColorCom Global Color Survey”.

    Arkiverad ifrån originalet den 4 april :// Läst 27 april &#;

  38. ^Sivik, Lars (). Om färgers betydelser.

    Vill du läsa mer om färger så bör du kolla in vår gigantiska guide: ” Olika färgers betydelse – Symboliken bakom alla färger! ”, där hittar du allt om vad färger betyder och symboliserar, både allmänt och specifikt i klädsel

    Färgrapport F Stockholm: Färginstitutet. sid.&#;&#;

  39. ^”Blomsterspråket”. %C3%A5ket. Läst 30 april &#;
  40. ^”Euroflorist: Ros- samt blomsterspråk”. Läst 30 april &#;
  41. ^”Color Meaning”. QSX Software Group. Arkiverad ifrån originalet den 6 september :// Läst 30 april &#;