Vilken del av ljuset är varmast

Optik existerar den sektion från fysiken vilket beskriver ljusets attribut samt vad liksom sker då ljuset träffar vid ämne.

Ljuskällor

[redigera]

Föremål såsom sänder ut ljus kallas på grund av ljuskällor. modell vid ljuskällor existerar solen, stjärnorna, glödlampor samt datorskärmar.

Vi bör på denna plats nyttja strålar likt ett modell på grund av ljus. inom verkligheten består ej ljuset från strålar, dock detta existerar många praktiskt för att nyttja denna modell på grund av för att förstå hur kikare samt speglar fungerar. oss nöjer oss alltså tillsammans denna förenklade modell från ljuset till tillfället.

Bild: Divergerande ljusstrålar

Bild: Parallella ljusstrålar

Bild: Konvergerande ljusstrålar

En ljuskälla existerar även ämne samt varenda punkt vid ljuskällan sänder ut ljus åt olika håll.

Till ex-empel, när du solar så är det ljuspartiklar som träffar din kropp och omvandlas till värme

Detta för att ljuset sprider sig kallas divergens, man säger för att ljuskällans samtliga ljusstrålar existerar divergenta ljusknippen.

Solen existerar vår viktigaste ljuskälla samt oss befinner oss många långt ifrån den. dem ljusknippen solen sänder ut divergerar noggrann vilket vilken belysning likt helst. dock p.g.a.

från jordens litenhet samt detta stora avståndet blir divergensen mellan solens strålar såsom träffar oss många små. Man brukar därför betrakta dessa strålknippen såsom parallella.

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Hur stor är ljusets fart i luft?, Vilken sorts strålning är ljuset?, Vad är det som gör att vi ser en solstråle i ett dammigt rum? and more

Man är kapabel även åstadkomma parallella strålknippen tillsammans med hjälp från speglar samt linser.

Med speglar samt linser är kapabel man även erhålla strålknippen för att falla in mot enstaka gemensam punkt. dem kallas då konvergenta.

Med speglar samt linser förmå man omvandla dem olika typerna från strålknippen mot varandra.

Ljus består av ljuspartiklar som kallas fotoner

detta existerar detta liksom görs inom ett fotoutrustning samt en mikroskop.

Reflektion

[redigera]

När ljuset träffar vid ämne studsar ljuset mot föremålet samt byter riktning - detta reflekteras.

detta existerar genom ljusets reflektioner liksom oss kunna titta dem objekt omkring oss likt ej sänder ut något eget ljus.

Det kunna tyckas således självklart för att detta ej behöver någon närmare granskning. Låt oss ändå titta närmare vid detta. ifall man riktar enstaka strimma ljus mot ett ljus skiljevägg ser man enstaka ljus prick vid väggen.

angående man istället riktar ljuset mot enstaka ren spegelyta ser man däremot ingen ljusprick. Orsaken mot detta beror vid hur ljuset reflekteras mot ytan. Mot den vita väggen sker enstaka diffus reflektion dock mot spegeln sker enstaka regelbunden reflektion.

En bra minnesregel för att komma ihåg alla färger i rätt ordning är ordet ROGGBIV

Regelbunden reflektion

[redigera]

Bild: Regelbunden reflektion

Bild: Diffus reflektion

Ljuset träffar enstaka program yta inom ett punkt. Den linje vilket går korrekt ut ifrån ytan inom den punkten kallas på grund av punktens normal. Ljuset bryts mot ytan sålunda för att dess infallsvinkel gentemot normalen blir lika massiv vilket dess reflektionsvinkel.

Detta kunna oss formulera likt enstaka fysikalisk team. angående oss döper infallsvinkeln mot i samt reflektionsvinkeln mot r får oss sambandet:

i = r

Vi förmå granska för att verkligheten verkligen följer detta samband inom en experiment. Genom för att undersöka vilka infallsvinklar vilket ger vilka reflektionsvinklar förmå oss konstatera för att sambandet verkligen stämmer.

Åtminstone till ljusreflektioner inom speglar.

Diffus reflektion

[redigera]

Till skillnad ifrån ett spegel utgör ett ljus skiljevägg ej enstaka helt strategi yta.

Vilket är varmast av en blå tröja och en vit? Förklara! Den blå tröjan är blå för att den är färgad med ett ämne som reflekterar det blå ljuset och tar upp alla andra färger

Den består från små ojämnheter. då oss riktar vårt ljus mot väggen bryts dess strålar mot den skrovliga ytan samt reflekteras åt olika håll. Man kunna betrakta den vita väggen liksom ett mängd pyttesmå strategi, vilket plats samt ett reflekterar ljuset åt olika håll. detta existerar detta liksom utför för att oss är kapabel titta den ljusa punkten ifrån olika håll.

då ljuset träffade spegeln bröts ljusets strålar åt endast en håll samt blev därför bara synligt ifrån en håll.

Avbildning

[redigera]

Bild: Konvergenta strålar reflekteras mot enstaka spegel.

Bild: Ett synorgan registrerar strålarna dock uppfattar ej reflektionen.

Bild: Uppställning tillsammans med vinklar samt normal angivna.

I enstaka spegel reflekteras ljuset sålunda regelbundet för att oss ser ett foto från dem objekt liksom ljuset kommer ifrån.

Reflektionen inom enstaka spegel följer identisk fysikaliska team liksom reflektioner vid andra ytor. Man förmå nyttja detta faktum mot för att utföra ett konstruktion liksom visar hur ett spegelbild uppkommer.

Bild: Enkel illustration vid rutat papper.

1. Rita ett spegel sedd ifrån sidan vid en rutat papper.
2. Lägg in ett punkt A samt rita in en divergerande strålknippe likt träffar spegeln inom punkten P vilket ovan.
3. De divergerande strålarna träffar spegeln inom olika vinklar.

   Rita ut infallsvinklar, normaler samt reflektionsvinklar till varenda stråle.

4. Rita för tillfället in en synorgan likt träffas från detta reflekterade strålknippet. Ögat ser ej reflektionen utan uppfattar detta liksom för att strålarna divergerar ifrån enstaka punkt innanför spegelns yta. oss kallar punkten till A'.
5. Förläng strålarna således för att dem träffas inom A'.

   Denna punkt existerar punkten A:s spegelbild.

6. Om ni jämför avståndet mellan A samt spegeln samt A' samt spegeln märker ni för att dem existerar lika. Man säger för att spegeln äger skapat ett skenbild alternativt ett virtuell bild från A. Spegelns avbildning A' existerar identisk tillsammans med A. ifall A befinner sig x cm fån spegeln befinner sig även A' x cm ifrån spegeln.

Brytning

[redigera]

Bild: Linjal doppad inom en vattenglas. Linjalen ser ut för att existera bruten. Avstånden ser ut för att minska.

Bild: Illustration vilket visar hur ljusets bryts inom vatten.

Som oss lärde oss inom exemplet tillsammans med spegeln uppfattar våra hjärnor detta vilket för att ljuset ständigt färdas längs ett rät linje.

oss uppfattar ej om ljuset äger reflekterats innan oss registrerar detta. oss uppfattar alltså bilden inom enstaka jämn spegelyta liksom autentisk dock uppfattar egentligen ej spegelns yta.

När oss tittar ned inom dricksvatten utför sig denna "tröghet" inom hjärnan även påmind.

Ljusenergi är fotoner

oss uppfattar ej hur ljuset bryts inom dricksvatten ytan utan upplever detta likt för att föremålen existerar deformerade.

När ett ljus färdas ifrån en tydlig medium mot en annat bryts detta inom gränssnittet mellan medierna. oss tittar närmare vid hur detta går mot.

Bild: Konstruktion från ett ljus såsom både bryts inom samt reflekteras mot ett vattenyta.

Bild: Motsvarande till kopp. Ljuset bryts kraftigare, reflexionen existerar den samma.

Vi låter ett knippa tillsammans sidled ljus falla in mot ett vattenyta. Ljuset reflekteras vilket inom enstaka spegel dock ett sektion från ljuset fortsätter ner inom vattnet. Ljusets riktning ändras inom vattenytan - detta bryts från mot ytans normal. Den nya vinkeln kallas på grund av brytningvinkeln, b, samt den existerar mindre än infallsvinkeln i.

identisk sak sker angående oss låter ljuset träffa kopp dock då blir brytningsvinkeln ändå mindre. Hur många ljuset bryts beror alltså materialet liksom dem färdas genom.

Bild: Konstruktion från ett ljus vilket träffar dricksvatten inom 90o vinkel.

Om oss låter ljuset falla in inom enstaka rät vinkel mot vattnet bryts ej ljuset.

då oss ser rakt ned inom stilla stående vätska uppfattar oss alltså föremålen inom vattnet sålunda liksom dem verkligen ser ut.

Bild: Ljuset färdas genom en rätblock från kopp samt bryts numeriskt värde gånger.

Bild: Flera olika ljusstrålar liksom färdas genom plast, kopp, atmosfär samt dricksvatten inom olika kombinationer.

När ljus går ifrån en medium tillsammans med lägre densitet mot en medium tillsammans högre densitet bryts detta mot gränssnittets normal.

då detta tvärtom går ifrån en optiskt tätare medium mot en optiskt tunnare, bryts detta ifrån normalen.

Ljuset har en dubbelnatur

varenda optiska medier kunna ges en speciellt brytningsindexn genom för att man formulerar förhållandet mellan infallsvinkeln samt brytningsvinkeln till en medium såsom enstaka fysikalisk team. oss ger atmosfär brytningsindex 1,00 samt jämför andra medium tillsammans atmosfär.

Den allmänna brytningslagen:

Med detta samband är kapabel oss även jämföra brytningsindex mellan andra medium än atmosfär direkt tillsammans varandra.

Totalreflektion

[redigera]

Bild: Ljus går ifrån kopp mot atmosfär. Reflexion samt brytning. Brytningsvinkel < 90o.

Bild: Vinkeln ökas. Brytningsvinkel = 90o..

Bild: Vinkeln ökas ytterligare. Brytningsvinkeln > 90o..

Brytningsvinkeln hos en medium anger hur många detta bryts då detta förändras mot en annat medium.

då ljus färdas ifrån en tätare medium mot en tunnare existerar ju brytningsvinkeln större än infallsvinkeln. ifall man låter infallsvinkel successivt öka kommer brytningsvinkeln mot slut för att närma sig enstaka gränsvärde då inget ljus passerar gränssnittet utan allt ljus reflekteras, man äger uppnått ett totalreflektion'. Brytningsvinkeln blir alltså 90^o.

då brytningsvinkeln existerar 90 grader kallas infallsvinkeln till gränsvinkelg.

Bild: Reflex

Bild: Glasfiberoptik.

Totalreflexion använder oss dagligen mot reflexer samt fiberoptik.

Prismor

[redigera]

Bild: En ljus passerar en prisma samt bryts numeriskt värde gånger.

Bild: Konstruktion tillsammans vinklar angivna.

Ett prisma existerar ett tydlig, geometrisk lekamen tillsammans med numeriskt värde alternativt flera snedställda ytor.

då ljuset passerar prismat bryts detta numeriskt värde gånger: då detta faller in inom prismat bryts detta mot ytans normal samt då detta lämnar glaset bryts detta ifrån ytans normal. eftersom dem numeriskt värde ytornas normaler pekar inom olika riktningar bryts ljuset åt identisk håll (men ej nödvändigtvis lika mycket). Ljusets riktning ändras alltså då detta passerar genom prismat.

räkneexempel

Dispersion

[redigera]

Bild: Schematisk foto från en prisma tillsammans med färgspektra.

När ljuset passerar genom prismat sker något mer. Ljuset delar vid sig samt ifall oss låter detta landa vid ett ljus yta ser oss en regnbågsmönster från olika färger.

Detta beror vid för att vitt ljus existerar ljus såsom existerar sammansatt från varenda s.k. spektralfärger. oss kommer för att titta mer vid färger mer vid ljus samt färger färger inom avsnittet färger. på grund av tillfället nöjer oss oss tillsammans för att konstatera för att ljus ljus existerar sammansatt från ljus tillsammans olika färger samt ljus tillsammans olika färger bryts olika många då detta passerar glasytan inom prismat.

räkneexempel vilket ovan dock tillsammans olika brytningsindex till olika färger

Linser

[redigera]

Bild: Två prismor bildar enstaka lins.	Bild: Fyra prismor bildar ett lins.	Bild: Åtta prismor bildar ett lins.	Bild: En lins är kapabel betraktas likt oändligt flera prismor.
Bild: En lins tillsammans strålar liksom sammanträffar inom brännpunkten.	Bild: En lins tillsammans med båda brännpunkterna angivna.	Bild: En lins tillsammans med olika brännvidder vid plats sin sida.	Bild: Ljusstrålar inom snedda vinklar + lins fokalplan.
Bild: En glaskula	&#;	&#;	&#;

När ljuset passerar en prisma bryts detta numeriskt värde gånger åt identisk håll.

angående man sätter ihop numeriskt värde prismor samt låter ljuset passera båda träffas ljuset vid andra sidan inom en gemensamt fält. Ju fler prismor man använder vid detta sätt desto mindre blir detta gemensamma fält. ett lins kunna man tänka sig liksom oändligt flera prismor samt parallella strålar förenas vid motsatt blad från linsen inom ett enda punkt. ett sådan lins kallas därför på grund av samlingslins alternativt positiv lins samt punkten var ljusstrålarna träffas kallas till brännpunkt (det förmå bli väldigt varmt inom den punkten efter en tag) alternativt fokus.

Avstånd mot brännpunkten kallas på grund av linsens brännvidd.

Även parallella strålknippen såsom träffar linsen inom enstaka sned vinkel sammanstrålar vid motsatt blad. Deras gemensamma punkt ligger inom en strategi centrerat kring brännpunkten. Allt sidled ljus vilket träffar linsen träffas inom punkter vid detta program såsom heter fokalplanet.

Linsers förmåga för att avbryta ljuset, dvs dess brännnvidd, kallas på grund av brytningsstyrka. Brytningsstyrkan brukar bli mättad inom dioptrier, D, såsom mäts inom enheten m^-1. ett lins tillsammans ett brännvidd vid 50 cm äger alltså brytningsstyrkan .

Bild: Flera prismor bildar ett negativ lins.

Bild: En negativ lins.

Om man vilket inom föregående modell sätter ihop prismorna dock inom motsatt ordning, kommer prismorna istället för att utföra för att ljusstrålarna divergerar vid motsatt blad.

ett spridningslins alternativt negativ lins besitter ljust den egenskapen för att den sprider ljuset således för att detta ser ut för att komma ifrån enstaka punkt framför linsen. enstaka negativ lins besitter alltså enstaka negativ brännvid samt saknar fokalplan.

Avbildning

[redigera]

Förstoring

[redigera]

Optiska instrument

[redigera]

Kameran

[redigera]

Kikaren

[redigera]

Med ett kikare är kapabel man titta längre genom för att sammanföra konvexa samt konkava speglar.

Ljuspartiklar kan

inom start från kikaren äger man en således kallat "okular" samt detta existerar den linsen inom kikaren likt existerar maximalt förstorad. detta existerar den änden man placerar ögat framför.

Mikroskopet

[redigera]

Ögat

[redigera]

Färger

[redigera]

Färgaddition

[redigera]

Färgsubtraktion

[redigera]

Buktiga speglar

[redigera]

En konvex spegel (som buktar utåt) används bla inom backspeglar inom fordon, man får en stort synfält dock bilden existerar förminskad, detta beror vid för att spegeln reflekterar ljuset divergent.

ett konkav spegel (som buktar inåt) används bla inom sminkspeglar samt ger enstaka förstorad foto ifall man existerar innanför brännpunkten, dock ett foto vilket existerar uppochned angående man kommer utanför brännpunkten. Spegeln reflekterar ljuset konvergent.