Hur påverkas hushållens bolån av en stigande inflation

Hushållen besitter pressats ifrån flera håll beneath detta senaste året. upphöjd inflation samt stigande räntor besitter urholkat hushållens köpkraft. detta äger lett mot ett minskning vid bostadsmarknaden, tillsammans färre affärer samt sjunkande bostadspriser. Tillväxten från hushållens bolån existerar den lägsta såsom uppmätts inom denna statistik, likt finns tillgänglig ifrån

Räntorna vid uppgång

Precis liksom dem flesta andra centralbanker inom världen äger den svenska Riksbanken stramat åt penningpolitiken detta senaste året på grund av för att ett fåtal ner inflationen.

ifrån femte månaden i året mot månad äger styrräntan höjts tillsammans med 3 procentenheter, ifrån 0,0 mot 3,0 andel.

detta äger även inneburit för att bankerna samt bolåneinstituten höjt hushållens bolåneräntor betydligt.

Bolåneräntorna stiger kraftigt

Genomsnittlig bolåneränta vid nya avtal samt Riksbankens styrränta, procent

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB) samt Riksbanken

Den genomsnittliga bolåneräntan vid nya avtal nedsänkt inom januari vid 1,40 andel.

inom januari ägde den stigit mot 3,56 andel. Uppgången äger skett på grund av både korta samt långa räntor. Räntorna vid bundna lån höjdes dock något tidigare än lån tillsammans rörlig ränta. tillsammans rörlig ränta menas lån bundna mot samt tillsammans tre månader.

Bolåneräntorna tillsammans med längre bindningstider påverkas mer från hur dem långa marknadsräntorna vid räntegivande värdepapper rör sig medan dem korta bolåneräntorna påverkas mer från Riksbankens räntebeslut. inom januari ägde dem rörliga räntorna inom stort sett kommit inom kapp dem bundna.

3,56 %

Genomsnittlig bolåneränta inom januari

Räntorna vid bundna lån höjdes först

Genomsnittlig bolåneränta vid nya avtal på grund av olika räntebindningstider, procent

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

Även ifall räntehöjningarna ännu ej påverkat varenda hushåll tillsammans bundna räntor visar räkneexemplet nedan för att räntehöjningarna får ett avgörande utfall vid hushållsbudgeten.

Andelen likt väljer rörlig ränta ökar

Historiskt sett äger detta oftast varit vanligast på grund av hushåll för att välja rörlig ränta vid huslån.

ifrån slutet från mot våren steg dock andelen liksom valde för att binda räntan. flera bolånetagare passade vid för att binda räntorna då dem långa räntorna fanns fortsatt låga. Framförallt plats detta bindningstider vid ovan en tid mot samt tillsammans med tre tid vilket valdes.

Det skedde ett klar växling förra våren inom takt tillsammans med för att räntorna började stiga.

Andelen liksom valde rörlig ränta ökade markant. inom mars tecknades 34 andel från dem nytagna bolånebeloppen tillsammans rörlig ränta. inom januari fanns andelen 79 procent.

Andelen såsom valde bunden ränta fanns vilket högst inom mars

Andel inom andel från nya bolåneavtal tillsammans med olika räntebindningstider

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

Sedan start från besitter andelen från kurera bolånestocken tillsammans bunden ränta varit högre än andelen tillsammans rörlig.

Trots för att andelen liksom valt rörlig ränta ökat rejält detta senaste året existerar detta kvar ett något större sektion från bolånestocken liksom består från lån tillsammans med bunden ränta än tillsammans rörlig ränta. Detta innebär för att räntehöjningarna ej får omedelbar påverkan vid hushållens plånböcker.

Andelen likt valde rörlig ränta ökade markant förra våren

Räntekvoten steg något

En historisk tillbakablick visar för att hushållen lägger ett betydligt mindre sektion från hushållsbudgeten vid räntebetalningar för tillfället än vilket man gjorde på grund av drygt 30 tid sedan.

inom start från talet plats ränteläget betydligt högre än idag samt då nedsänkt räntekvoten, hushållens ränteutgifter liksom andel från disponibel lön, vid enstaka helt ytterligare nivå. Detta trots för att hushållens lånestock då fanns betydligt lägre än idag.

Räntekvoten steg efter för att äga varit nedsänkt samt stadig inom flera år 

Hushållens ränteutgifter (brutto) inom andel från disponibel intäkt (netto), årsdata

Källa: Nationalräkenskaper (SCB)

År fanns räntekvoten drygt 16 andel dock äger därefter sjunka successivt tillsammans med undantag på grund av några enskilda tid.

beneath perioden – äger räntekvoten legat relativt stabilt vid 3,7–4,1 andel.

dock vid bas från dem ökade ränteutgifterna beneath främst tredjeplats samt fjärde kvartalet steg räntekvoten mot 4,3 andel kalenderår , den högsta kvoten sedan

Högsta räntekvoten sedan

Något man bör tänka vid existerar för att räntekvoten ej visar vilket den genomsnittliga räntekostnaden till bolånetagarna existerar.

Den visar hushållens totala ränteutgifter inom förhållande mot dem totala inkomsterna. samtliga svenskar besitter ej bolån alternativt andra lån. Skulle oss istället kika vid endast hushåll tillsammans bolån skulle deras räntekvot existera högre än diagrammet visar.   

Prisfall vid bostäder

Bostadsmarknaden gick vid högvarv beneath pandemin då hushållen främst efterfrågade större hem.

Priserna steg kraftigt, allra maximalt vid villor.

Uppgången höll inom sig mot mars inom fjol då stigande inflation tillsammans tillsammans räntehöjningar försvagade hushållens finans. Bostadspriserna föll ganska snabbt samt detta osäkra läget medförde även för att omsättningen vid marknaden sjönk. detta gjordes färre affärer med bostäder samt affärerna tog längre period än tidigare för att slutföra.

Bostadspriserna föll kraftigt ifrån toppen inom mars

Priser vid villor samt bostadsrätter.

Index januari =

Källa: Svensk mäklarstatistik

Priserna äger stabiliserat sig något, samt mot samt tillsammans stigit svagt, inom start från dock jämfört tillsammans med toppnoteringarna existerar detta kvar ett avgörande minskning.

vid riksnivå besitter priserna vid både villor samt bostadsrätter fallit tillsammans 14 andel mellan mars samt månad i enlighet med Svensk mäklarstatistik.

Historiskt nedsänkt tillväxttakt på grund av bolån

Prisnedgången samt den minskade omsättningen vid bostadsmarknaden tillsammans tillsammans med svagare vetenskapen om resurserhandel och finans till hushållen äger haft enstaka dämpande utfall vid utlåningen.

detta innebar för att färre tog nya bolån samt för att dem behövde låna mindre än då marknaden stod vid höjdpunkt. inom januari fanns den årliga tillväxttakten vid huslån 3,7 andel.

detta existerar den lägsta ökningstakten likt uppmätts inom denna statistik, såsom sträcker sig åter mot

Bostadslånen växer svagt

Årlig tillväxttakt inom andel på grund av bostadslån

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

3,7 %

Årlig tillväxttakt vid huslån inom januari

Tillväxttakten äger minskat klart vid både utlåning tillsammans med småhus vilket säkerhet liksom vid lån tillsammans med bostadsrätter såsom säkerhet.

Normalt sett äger tillväxttakten vid huslån på grund av inköp från bostadsrätt legat betydligt högre än tillväxttakten till småhuslån.

inom januari plats dock tillväxttakten densamma, vilket plats inledande gången någonsin likt detta hänt.

Samma tillväxttakt vid lån mot småhus likt vid lån mot bostadsrätter

Lån mot småhus respektive bostadsrätt. Utestående stockar inom miljarder kronor (vänster), årlig tillväxttakt inom andel (höger)

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

Det finns flera orsaker mot för att tillväxten vid lån mot bostadsrätter legat högre än lån mot småhus.

Även angående ungefär dubbelt därför flera hushåll inom landet bor inom småhus liksom inom bostadsrätt således existerar detta fler affärer vid bostadsrättsmarknaden.

En anledning mot för att omsättningen vid bostadsrättsmarknaden existerar högre än vid småhusmarknaden existerar för att man inom medelvärde bor betydligt längre tidsperiod inom villor samt radhus än inom bostadsrätter.

Dessutom tillkommer detta fler nya objekt vid bostadsrättsmarknaden, dels genom för att detta byggs fler bostadsrätter än småhus samt för att hyresrätter ombildas. Ombildningar plats särskilt vanligt mot samt tillsammans med , därefter äger antalet ombildningar varit betydligt färre.

Som tidigare diagram visade besitter priserna procentuellt ökat mer vid bostadsrätter än vid småhus beneath dem senaste 18 år.

enstaka bidragande faktor mot detta existerar för att detta genomsnittliga priset vid bostadsrätter existerar lägre. beneath pandemin ökade dock priserna vid småhus allmänt snabbare då detta plats upphöjd efterfrågan vid villor samt radhus. Då ökade även tillväxttakten mer vid utlåningen mot småhus.

Utvecklingen från bolånestocken beneath dem senaste 20 år visar dock klart för att lån tillsammans med bostadsrätter vilket säkerhet vuxit snabbare än lån tillsammans med småhus vilket säkerhet.

inom januari utgjorde lån mot bostadsrätter 15 andel från bolånestocken. 20 tid senare fanns andelen 34 procent.

Småhusägarna äger numeriskt värde tredjedelar från bolånen

Bostadslån tillsammans med småhus respektive bostadsrätt liksom säkerhet, andel inom andel, januari

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

Skuldkvoten sjönk

De svenska hushållens skuldsättning äger ökat kraftigt beneath dem senaste decennierna.

inom mitten från talet fanns skuldkvoten, hushållens låneskulder liksom andel från disponibel årsinkomst, beneath andel. Därefter besitter skulderna ökat uppenbart snabbare än inkomsterna. tid plats skuldkvoten nästan andel. detta plats främst ökningen från bostadslånen såsom nedsänkt på baksidan denna uppgång även angående andra lån liksom konsumtionslån samt CSN-lån även ingår inom skulden då skuldkvoten beräknas.

kalenderår sjönk skuldkvoten till inledande gången sedan , vilket indikerar för att skulderna ökade långsammare än inkomsterna beneath fjolåret. Nivån existerar dock fortsatt upphöjd, tillsammans med enstaka skuldkvot vid procent.

Skuldkvoten vände ner

Hushållens låneskulder inom andel från disponibel årsinkomst (netto), årsdata

Källa: Nationalräkenskaper (SCB)

Fortsatt upphöjd inflation samt stigande räntor riskerar för att slå mot hushållskonsumtionen

fanns alltså en kalenderår tillsammans med massiv dramatik vid bostadsmarknaden.

Bolåneräntorna höjdes vid bred front på grund av inledande gången vid flera kalenderår samt bostadspriserna sjönk samtidigt likt utlåningen dämpades betydligt. Hushållens konsumtion äger mattats från, särskilt besitter inköpen från sällanköpsvaror minskat. till flera hushåll avvaktar en kärvt var Riksbankens prognoser pekar mot ännu högre räntor. Detta riskerar för att dämpa hushållens konsumtion ytterligare samt fördjupa lågkonjunkturen angående ej den underliggande inflationen sjunker betydligt.

Skulderna ökade långsammare än inkomsterna beneath fjolåret

Fakta angående statistiken

Med huslån avses lån ifrån monetära finansinstitut mot hushåll tillsammans småhus, ägarlägenheter alternativt bostadsrätter såsom säkerhet.

Kategorin ägarlägenheter existerar helt försumbar inom sammanhanget då detta endast utgör 0,04 andel från bolånestocken (januari ).

Monetära finansinstitut (MFI) består från banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- samt företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag samt monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder).

Bostadslån ges inom praktiken endast ut från banker samt bostadsinstitut.

Till hushåll räknas även företagarhushåll (egenföretagare).

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer räknas ej in.

Med nya avtal menas avtal likt ingåtts mellan instituten samt kunden beneath den aktuella månaden. Dessa innefattar samtliga finansiella avtal var villkor samt förutsättningar likt påverkar räntan till inledande gången bestäms samt andra avtal var omförhandlingar från villkor samt förutsättningar alternativt direkta förhandlingar rörande befintlig in- samt utlåning resulterar inom nya avtal.

Förändringar inom rörlig ränta (automatiska justeringar) ifrån instituten betraktas ej vilket nya avtal.

Med räntekvot avses hushållens ränteutgifter (brutto) inom andel från disponibel intäkter (netto).

Med skuldkvot avses hushållens låneskulder inom andel från disponibel årsinkomst (netto).

Läs bota numret

Denna produkt existerar publicerad inom tidskriften Sveriges finans - statistiskt perspektiv, nr 3 -

Ladda ner siffra 3 - (pdf)

Se varenda siffra från Sveriges vetenskapen om resurserhandel och finans - statistiskt perspektiv