atifont.pages.dev









Hur stor är en pilgrimsfalk

Pilgrimsfalk

Pilgrimsfalk (Falco peregrinus) existerar enstaka massiv samt mäktig falk tillsammans med tydlig illustration inom svart/grått samt vitt. Ryggen existerar mörk samt undersidan existerar ljus, tillsammans med tät grå vattring. Ansiktsmasken existerar vass tillsammans klar falkmustasch. Kroppslängden existerar 40–50 cm, vingspannet 80– cm (hanen dem mindre värdena, honan dem större).

Ansiktsmasken är skarp med tydlig falkmustasch

Hanen existerar ungefär kråkstor, honan såsom ett fågel. ett störtdykande pilgrimsfalk är kapabel anlända upp inom ett hastighet från km/h alternativt mer, vilket utför för att den brukar betecknas likt världens snabbaste djur.[4]

Taxonomi samt utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Pilgrimsfalken äger enstaka cirkumpolär utbredning samt förekommer vid varenda kontinenter utom Antarktis.

Merparten från dem nordliga populationerna existerar flyttfåglar medan dem sydliga existerar stannfåglar.

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

Pilgrimsfalken besitter delats upp inom enstaka mängd underarter. Clements et al. delar in den inom 19 underarter spridda inom femton grupper.[5] denna plats betraktas berberfalken likt underart mot pilgrimsfalk, vilket allt oftare sker.

  • Falco peregrinus anatum – förekommer ifrån Nordamerika, söder angående tundran, mot norra Mexiko.
  • calidus-gruppen
    • Falco peregrinus tundrius – förekommer vid arktisk tundra inom Nordamerika, ifrån Alaska mot Grönland.
    • Falco peregrinus calidus – förekommer vid tundra inom Eurasien, ifrån norra Skandinavien mot i nordost Sibirien.
  • Falco peregrinus pealei – förekommer inom kustområden inom västra Nordamerika, ifrån Aleuterna mot Washington.
  • Falco peregrinus cassini – förekommer inom västra Sydamerika, ifrån Ecuador mot Eldslandet samt Falklandsöarna.
  • peregrinus-gruppen
    • Falco peregrinus japonensis – förekommer ifrån östnordlig Siberien mot Kamtjatka samt Japan.
    • Falco peregrinus furuitii – förekommer vid Vulkanöarna samt Ogasawaraöarna
    • vanlig pilgrimsfalk[6]Falco peregrinus peregrinus – förekommer inom norra Eurasien söder ifall tundran
  • Falco peregrinus brookei – förekommer runt ifall Medelhavet samt österut mot Kaukasus.
  • Falco peregrinus pelegrinoides – förekommer inom Kanarieöarna samt lokalt ifrån norra Afrika (Marocko) mot västra Iran; urskiljs ibland såsom den egna arten berberfalk
  • Falco peregrinus madens – förekommer vid Kap Verde
  • Falco peregrinus babylonicus – förekommer ifrån östra Iran mot Mongoliet
  • Falco peregrinus minor – förekommer inom Marocko samt Mauretanien samt inom Afrika söder angående Sahara
  • Falco peregrinus radama – förekommer vid Madagaskar samt inom Komorerna
  • Falco peregrinus peregrinator – förekommer ifrån Pakistan, Indien samt Sri Lanka mot sydöstra Kina
  • ernesti-gruppen
  • Falco peregrinus macropus – förekommer inom Australien, förutom inom dem sydvästra delarna.
  • Falco peregrinus submelanogenys – förekommer inom sydvästra Australien

Vissa behandlar submelanogenys likt ett underart mot macropus.[7]

  • F.

    p. anatum.

  • F. p. ernesti.

  • F. p. macropus.

  • Museum specimen

  • ssp. madens - Museum specimen

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Pilgrimsfalken från nominatformen mäter 34–58 cm samt äger en vingspann vid ungefär 80– cm.[8][9] Könen besitter ett liknande illustration, dock likt flera andra rovfåglar existerar honan klart större än hanen, upp mot 30 procent.[10] Hanar balanserar – gram samt honor – gram.

Underarterna skiljer sig både inom storlek samt inom illustration. Ryggen samt ovansidan vid dem långa vassa vingarna hos adulta individer existerar blåsvarta mot skiffergrå tillsammans otydlig mörkare vattring.[9] Den vita mot roströda undersidan existerar mörkt tvärvattrad tillsammans tunna tvärgående linjer inom mörkt brunt mot svart.[11] Stjärten, såsom existerar medellång, smal samt tillsammans med rundad form bakkant existerar vid ovansidan färgad liksom ryggen dock tillsammans tydligare samt mer ljus tvärgående grupp samt tillsammans en vitt ändband.

Hjässan samt dess "mustasch" existerar mörk samt kontrasterar mot dem ljusa huvudsidorna samt vita strupen.[12]Vaxhuden nära näbbroten existerar citrongul, liksom dess fötter. Näbben varierar ifrån grå tillsammans mörkare näbbspets mot nästan helsvart. Klorna existerar svarta. Den juvenila fågeln existerar många brunare tillsammans med streckad, snarare än vattrad, undersida, samt besitter ett ljusblå vaxhud.[8]

  • F.

    p. perigrinus

  • F. p. anatum

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Biotop

[redigera | redigera wikitext]

Pilgrimsfalken häckar vid klipphyllor alternativt inom branter. Stup ifall minimalt 10 samt upp mot meters höjd föredras, helst bör stupet äga en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig nedanför.

Boet existerar ofta en övergivet bo från fågel alternativt mindre ofta kungsörn, annars direkt vid klippan alternativt inom växt inom övergivna bon efter exempelvis kungsörn alternativt rovfågel. dem likt ej får revir tillsammans lämpliga stup häckar ibland vid marken alternativt inom låga växt vid myrar, dock undersökning äger demonstrerat för att dessa par lyckas sämre tillsammans med uppfödningen från ungar vid bas från sämre födotillgång.

Ryggen är mörk och undersidan är ljus, med tät grå vattring

I vissa amerikanska storstäder häckar pilgrimsfalken vid skyskrapor såsom ett kompensation på grund av klipphyllor samt branter, samt dem jagar stadsduvor samt andra stadslevande varelse. Fågeln är kapabel även nyttja högt belägna platser inom (övergivna) industrier såsom häckningsplats.[13][14] inom dessa fall uppvisar pilgrimsfalken ett förvånande tålighet mot människans närvaro.

Pilgrimsfalkar tillbringar ofta vintrar inom fiskelägen samt hamnstäder, var dem jagar måsar, kajor samt duvor.

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Pilgrimsfalken existerar muskulös samt enstaka aggressiv flygare likt träffar sitt byte, nästan uteslutande fåglar inom duvstorlek, inom störtdykningar angående ovan km/h.

vilket gäller maxhastigheten besitter olika studier pekat vid olika konsekvens ifrån km/h mot hastigheter vid ovan km/h.[15] Dessa hastigheter fullfölja för att pilgrimsfalken sedan länge benämns liksom världens snabbaste vilt dock några faktiska vetenskapliga studier vilket prövat detta finns inte.[16] inom boken The Gyrfalcon hävdar Eugene Potapov samt Richard Sale istället för att jaktfalken är kapabel existera snabbare.[16] nära normal rymning håller fågeln km/h.

Ryggen är mörk och undersidan är ljus, med tät grå vattring

[17]

Pilgrimsfalken använder sin hastighet samt vikt till för att döda fåglar inom luften genom för att "krocka" ihjäl bytet. beneath idealiska förhållanden är kapabel enstaka pilgrimsfalk urskilja ett bevingat djur från duvstorlek vid en avstånd från mer än 8 km. Skrattmås, duva, stare samt trastar utgör tillsammans nästan 75% från bytena inom vissa populationer.

inom andra områden kunna vadare artikel huvudbyte. ej ens beneath lämmelår går pilgrimsfalken gärna ovan mot gnagare, dock jorduggla är kapabel bli en viktigt byte då dess antal stiger liksom resultat från bytestillgången. Honans större storlek fullfölja för att denna genomgående är kapabel slå något större byten än hanen.

Naturliga hoten

[redigera | redigera wikitext]

De största naturliga hoten mot häckande pilgrimsfalkar existerar mård, räv samt berguv.

Denna rovfågel finns på alla kontinenter utom Antarktis och har fascinerat människor i århundraden

Nyss utflugna ungar tas ibland från andra större rovfåglar såsom duvhök. Jaktfalk tränger undan pilgrimsfalk då dem finns inom identisk sektor. Berguv konkurrerar tillsammans pilgrimsfalken ifall häckningsplatser samt existerar även enstaka fara på grund av ungarna.

Pilgrimsfalken samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad ifrån jaktfalken likt existerar objekt till grundlig boplundring därför utgörs dem främsta hoten mot pilgrimsfalken från miljögifter, biotopförstöring från sekundära häckningsområden, såsom myrar likt hotas från torvbrytning, samt störningar nära häckning.

Den globala populationen existerar många massiv samt bedöms ej artikel hotad, varför den kategoriseras liksom livskraftig (LC) från IUCN.[1] Lokalt existerar den dock hotad efter för att nästan äga varit utdöd, exempelvis inom centrala samt östra Europa, samt inom Skandinavien. inom landet existerar den upptagen vid Röda listan vilket nära hotad (NT).[2]

Populationsnedgången beneath talet

[redigera | redigera wikitext]

I Europa fanns pilgrimsfalken allvarligt hotad ifrån talet samt fram mot talet.

detta största hotet kom ifrån miljögiftet DDT, samt andra liknande medel mot skadedjur, likt användes inom jordbruk samt skogsbruk. detta allvarligaste problemet fanns för att häckande fåglar ruvade sönder sina vanligtvis för fortplantning hos djur eftersom äggens skal blev många tunt liksom ett resultat från giftansamlingen inom föräldrarna.

Central- samt Östeuropa
[redigera | redigera wikitext]

Den trädhäckande populationen inom centrala samt östra Europa minskade ifrån par mot för att nästan existera utdöd. en bevarandeprogram lyckades rädda 20 par inom Tyskland samt Polen samt utifrån dessa äger populationen börjat återhämta sig dock detta behövs ännu stora insatser på grund av för att denna population helt bör återhämta sig inom Tyskland, Polen, Ryssland, Belarus samt Baltikum.[1]

Skandinavien
[redigera | redigera wikitext]

Den svenska populationen vid ovan 1&#; par krympte nära mitten från talet samt bestod från bara 35 häckande par, samt omkring 15 par inom mitten från talet.

överlevde ej enstaka enda unge.

Den svenska populationen på över par krympte och bestod av bara 35 häckande par, och omkring 15 par i mitten av talet

en intensivt plan inleddes från Naturskyddsföreningen, tillsammans med avel, fostran samt utsättning från ungar beneath namnet Projekt Pilgrimsfalk. Projektet fanns lyckosamt samt inom samt tillsammans med lägre giftansamlingar inom dem adulta falkarna återhämtade sig populationen långsamt. bestod landets södra population, detta önskar yttra inom Skåne, Halland, Bohuslän, Dalsland, Östergötland samt Gotland, från minimalt 39 häckande par.

Norrbotten äger den starkaste stammen, samt några par finns inom Västerbotten samt Dalarna. uppskattades beståndet inom landet uppgå mot mellan 1&#; samt 1&#; häckande individer, tillsammans häckningar inom samtliga län inom Götaland, inom fem län inom Svealand samt inom samtliga Norrlandslän.[2]

Norge samt land i norden äger något starkare stammar än land, dock besitter genomgått identisk kris.

inom land fanns pilgrimsfalken helt försvunnen, dock enstaka par besitter idag återvänt.


  • hur  massiv  existerar  enstaka pilgrimsfalk

  • Ökningen inom stammarna ligger idag omkring &#;% årligen. Den stora arbetsinsats såsom krävts till för att rädda den svenska pilgrimsstammen äger inom huvudsak varit frivillig.

    Namn

    [redigera | redigera wikitext]

    Både dess vetenskapliga artepitetperegrinus samt trivialnamnetpilgrimsfalk refererar mot artens kringströvande levnadssätt likt liknas nära pilgrimens.[18] Äldre namn existerar vandringsfalk[19], mindre jaktfalk[19], vanlig jaktfalk[19] samt slaghök[20].

    inom Blekinge äger den dialektalt kallats valhök[19] samt inom norra Bohuslän till vindfock[21].

    Pilgrimsfalken inom kulturen

    [redigera | redigera wikitext]

    Pilgrimsfalken existerar Hallandslandskapsfågel samt förekommer även inom Naturskyddsföreningenslogotyp.

    Pilgrimsfalken är en av världens snabbaste fåglar, känd för sina imponerande dykningar som kan nå hastigheter över km/h

    Fågelns höga hastighet besitter låtit den ge namn mot supersportmotorcykeln Suzuki Hayabusa (hayabusa existerar detta japanska termen till pilgrimsfalk).

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abc] BirdLife International Falco peregrinus Från: IUCN IUCN Red List of Threatened Species.

      utgåva Läst 6 januari

    2. ^ [abc] Artdatabankens rödlista PDFArkiverad 2 månad hämtat ifrån the Wayback Machine.
    3. ^Jari Valkama (). ”Finsk rödlistning från pilgrimsfalk – Falco peregrinus” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. Läst 22 mars &#;
    4. ^Perrin, J.

      et. al () Flyttfåglar, översättning: Staffan Ulfstrand, Fischer & Co, Rimbo, sid, ISBN

    5. ^Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood.

      En vanlig jaktmetod är att passera tätt intill bytet och slå det medvetslöst med knutna klor

      The eBird/Clements checklist of birds of the world: v , läst

    6. ^Sverigelistan tillsammans underarter, BirdLife landet, läst
    7. ^Gill, F & D Donsker (Eds). IOC World Bird List (v ). doi&#;: /
    8. ^ [ab] White, C.M. et al. (), ”Family Falconidae”, i del Hoyo, J., Elliot, A. and Sargatal, J., Handbook of Birds of the World: New World Vultures to Guineafowl, "2", Barcelona: Lynx Edicions, s.&#;–, plates 24–28, ISBN &#;
    9. ^ [ab] Dewey, T.

      and Potter, M. (), Animal Diversity Web: Falco peregrinus, University of Michigan Museum of Zoology, , läst 21 femte månaden i året &#;

    10. ^Scholz, F. (), Birds of Prey, Stackpole Books, ISBN &#;
    11. ^Ferguson-Lees, J. and Christie, D. (), Raptors of the World, Houghton Mifflin Field Guides, ISBN &#;
    12. ^Terres, J.K. (), The Audubon samhälle Encyclopedia of North American Birds, Wings Books, New York, ISBN &#;
    13. ^”Wanderfalkenschutz in Nordrhein-Westfalen” (på tyska).

      Läst 19 augusti &#;

    14. ^Dumke, Holger (26 månad ). ”Jäger der Lüfte im Aufwind - Wanderfalken-Paare leben in NRW” (på tyska). . Arkiverad ifrån originalet den 30 november :// Läst 19 augusti &#;
    15. ^Tom Harpole () Falling with the Falcon, Air & Space Magazine, Smithsonian, läst 1 mars
    16. ^ [ab] Eugene Potapov & Richard Sale () The Gyrfalcon, Yale University Press, ISBN
    17. ^”Fastest in the World | Peregrine Falcon”. .

      Läst 25 månad &#;

    18. ^Svenska Akademiens ordbok: Pilgrimsfalk
    19. ^ [abcd] Reinhold Ericson () Fågelkåserier, sid
    20. ^Malm, A. W. () Göteborgs samt Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, götet, sid
    21. ^C. A. Hansson () Zoologiska noteringar ifrån norra Bohuslän, ur: Översigt af Kongl.

      Vetenskapas-Akademiens Förhandlingar, nr.5, huvudstaden, sid

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]