Ger olyckliga mål i baken

En från dem inledande såsom talade ifall vikten från lycka var Aristoteles liksom menade för att sökandet efter lycka existerar detta viktigaste inom enstaka människas liv, mot samt tillsammans med detta vilket existensen går ut vid.

Man kan säga att vårt ständiga sökande efter lycka beror på vår självhjälpskultur

ej långt efter honom kom Epikuros, vilket mot skillnad ifrån Aristoteles ej kopplade samman lyckan mot dygden samt detta rättfärdiga levernet, utan tillsammans med njutningen.

Under medeltiden, präglad från kristendomens tankegods, ansågs lyckan knappast lyssna jordelivet mot utan plats någonting man förhoppningsvis skulle ett fåtal anförande sektion från inom existensen efter detta.

dock beneath upplysningen förändrades detta samt lyckan blev idag någonting liksom ansågs uppnåeligt till samtliga – samt dessutom någonting liksom samtliga förväntas arbeta emot.

– Synen vid lycka besitter förändrats beneath olika tidsepoker samt detta är kapabel artikel viktigt för att anlända minnas för att sättet likt oss idag ser vid lycka, samt hur oss idag försöker nå lycka, existerar enstaka relativt modern företeelse likt även till tillsammans sig vissa negativa konsekvenser, säger Carl Cederström, vetenskapsman inom management nära Stockholms Universitet.

Hedonismens paradox

Sökandet efter lycka utför oss nämligen olyckliga – åtminstone i enlighet med den därför kallade Hedonismens motsägelse, en fenomen vilket uppmärksammades redan beneath upplysningen.

mot modell skrev den brittiske filosofen John Stuart Mill för att &#;lycka uppnås bara genom för att ej utföra detta mot detta direkta målet&#;, samt menade för att lyckan istället snarare blir ett bieffekt då man strävar efter andra saker.

Filip Fors, vetenskapsman inom sociologi nära Umeå högskola, menar för att undersökning kring detta fenomen besitter gett ganska olika konsekvens, vilket antagligen förmå förklaras från för att olika undersökningar använder sig från olika metoder samt olika urval.

– enstaka intressant färsk undersökning undersöker kulturella skillnader inom sammanhanget, samt då besitter man sett för att inom mer individualistiska länder – mot modell land – fanns detta en positivt samband mellan för att sträva efter lycka samt hur lycklig man existerar, medan detta gick åt andra hållet inom kollektivistiska kulturer.

Det finns också andra studier likt visar för att ju mer individualistiskt en nation existerar, desto lyckligare existerar människorna – något man tror beror vid för att strävan efter personlig tillväxt, samt för att man äger egna planer på grund av sitt liv, värderas högt.

inom motsats, inom mer kollektivistiska kulturer, förväntas man istället fokusera mer vid för att uppfylla förpliktelser gentemot släkt, släkt samt lokalsamhället. inom enstaka sådan traditioner blir detta därför tillsammans med största sannolikhet mindre accepterat för att sträva efter personlig lycka – vilket alltså skulle behärska förklara varför hedonismens motsägelse existerar giltig inom kollektivistiska länder, dock ej individualistiska.

När man undersöker lycka samt försöker mäta den inom forskningen delar man vanligtvis upp begreppet inom numeriskt värde delar.

– Dels pratar man ifall &#;den kognitiva delen&#; från lyckan, vilket handlar ifall individens tillfredsställelse tillsammans med existensen likt totalitet, samt dels angående detta således kallade &#;affektiva välbefinnandet&#;, vilket handlar angående individens emotionella tillåtelse samt vilket existerar mer ögonblicksbundet – angående man mot modell mår utmärkt alternativt uselt just idag, säger Filip Fors.

Att existera lycklig existerar ej ständigt detta bästa

Men detta existerar ej bara sökandet efter lycka liksom förmå äga negativa effekter vid oss människor – till även då man funnit lyckan existerar detta ej ständigt positivt.

En forskning gjord från vetenskapsman ifrån Boston Collage samt Stanford University visar mot modell för att lyckliga människor presterar sämre inom konkurrenssammanhang än mot modell arga människor.

enstaka ytterligare forskning – likt handlar angående framgångar nära förhandlingsbordet – visar identisk sak: arga människor existerar mer framgångsrika än glada.

Enligt Filip Fors är kapabel vrede artikel ett kraftig motivation, dock han betonar samtidigt för att den generella bilden vilket finns inom forskningen existerar för att människor likt mår utmärkt oftast presterar förbättrad, samt för att detta finns många undersökning vilket visar för att lyckliga människor existerar både mer verksamma samt mer produktiva än andra.

Tänk dig stark, pigg och lycklig

för att existera lycklig fullfölja individen mer kreativ, mer engagerad samt utför detta dessutom enklare för att bygga social relationer, något som vid olika sätt bidrar mot exempelvis enstaka högre produktivitet.

– dock sedan finns även vissa typer från sysselsättning var detta förmå artikel negativt för att artikel vid god humör, mot modell nära detaljarbete.

Undersökningar visar för att detta då förmå existera förbättrad för att existera lite nere, vilket beror vid för att man då man existerar vid utmärkt humör tenderar man för att bli mer öppen samt kreativ, samt tänka större, samt för att man därmed ej blir lika benägen för att fokusera vid detaljer.

Ytterligare studier visar för att människor såsom upplever affektivt välbefinnande, alltså mår god inom stunden, både får ett minskad förmåga mot bedömande tänkande samt sämre minne.

ytterligare undersökning äger även demonstrerat för att detta finns ett samband mellan för att uppleva sig lycklig samt ökat risktagande. Människor angående upplever sig emotionellt upprymda tenderar både för att spela mer hasardspel samt förtära mer onyttig föda samt alkohol.

Utmaningar för att mäta samt forska vid lycka

Både Filip Fors samt Carl Cederström återkommer dock mot hur svårt detta kunna existera för att mäta lycka samt forskningens begränsningar.

– ifrån en vetenskapsperspektiv existerar detta intressant för att notera hur otroligt sköra dessa studier existerar.

Ofta äger detta demonstrerat sig för att enstaka små justering inom experimentet äger en därför stort utslag vid resultatet, vilket ju visar just hur osäkert detta förmå artikel, säger Carl Cederström.

Filip Fors existerar inne vid identisk linje samt talar mot modell angående hur han genom för att ställa problem att diskutera ifall detta emotionella samt detta affektiva välbefinnandet kunnat neka detta annars återkommande resultatet för att danskarna skulle existera detta lyckligaste människor inom världen.

– Nästan all tidigare undersökning besitter demonstrerat för att danskarna existerar överlägset lyckligast inom världen, dock då bygger dem studierna inom huvudsak vid för att man frågar ifall tillfredställelse tillsammans med existensen.

dock då jag samt min kollega studerade ämnen angående detta emotionella samt affektiva perspektivet, alltså hur man känt sig vid sistone, således såg resultatet annorlunda ut.

För prenumeranter

Danskarna nedsänkt kvar väldigt utmärkt mot, dock dem stack ej ut vid identisk sätt längre.

Filip säger för att detta istället troligen existerar kulturella faktorer samt samhälleliga normer likt utför för att danskarna klassificerar sig själva liksom nöjdare tillsammans existensen än andra, samt för att detta ej bara beror vid för att dem existerar gladare samt mer emotionellt upprymda.

Klart står inom samtliga fall för att vår lycka, samt våra förställningar angående lycka, existerar intimt sammanbunden tillsammans både tidsanda, rådande traditioner samt samhälleliga ideal.

Text: Gustav kulle, frilansjournalist vid uppgift från

warning Denna skrivelse existerar några kalenderår äldre samt detta kunna finnas nyare undersökning ifall identisk material.

Använd gärna vår sökfunktion!