atifont.pages.dev






Psykisk ohälsa kan bestå av

Psykisk ohälsa kan handla om allt från tillfälliga besvär av oro, nedstämdhet eller sömnbesvär till svårare psykiska sjukdomar som ångest eller depression

Psykisk hälsa

Den denna plats artikeln handlar angående detta mentala tillståndet psykisk välmående, detta önskar yttra den positiva delen från vår psykisk hälsa. För organisationen tillsammans med identisk namn, titta Föreningen Psykisk Hälsa.

Psykisk hälsa existerar en inre tillåtelse från mentalt välbefinnande likt existerar mer än enbart motsatsen[2][3] mot psykisk sjukdom alternativt störning.

Definitionen från psykisk välmående äger beneath perioder pendlat mellan för att utgå ifrån normalitetsbegreppet, mellan för att utgå ifrån verklighetsuppfattning samt andra jagfunktioner, mellan bedömningar från den inre upplevelsen (psykoanalys), bedömningar från beteendet (behaviorism) samt medicinska studier från hjärnans samt centrala nervsystemets funktioner (personlighetsgenetik, neurologi samt neuroendokrinologi).

Psykisk välbefinnande studeras särskilt inom den sålunda kallade positiva psykologin.Så säger läraren Hans.

WHO definierar psykisk välbefinnande vilket "ett tillåtelse från mentalt välbefinnande då individen förmå förverkliga sina egna möjligheter, hantera normala påfrestningar, jobba produktivt samt bidra mot samhället personen lever i"[4].

Det kan öka risken för missförstånd

detta existerar den delen från vår välmående liksom underbygger vår individuella samt kollektiva förmåga för att fatta beslut, bygga relationer samt skapa världen oss lever inom. Psykisk välbefinnande existerar kritisk på grund av personlig, samhället samt socioekonomisk utveckling.[5]

WHO:s definitionen från (positiv) psykisk välmående utgår ifrån för att positiv psykisk välmående består från emotionellt välbefinnande samt optimal psykologisk samt social funktion[6].

för att äga psykologisk funktion innebär mot modell för att behärska hanterar vardagen tillsammans dess bekymmer, mot modell stress, livsförändringar, samt dem förluster samt lidanden liksom hör mot en vanligt liv.

Symtom vid positiv psykisk välmående (subjektivt mentalt välbefinnande)

[redigera | redigera wikitext]

Den amerikanska forskaren Corey L.

M. Keyes uppställt tretton symtom vid positiv psykisk välmående liksom består från symtom vid emotinellt välbefinnande samt psykologisk samt social funktion.[7]

  1. Positiv affekt - nära gott humör, lugn samt full från liv.
  2. Upplevd lycka samt nöjdhet - känner sig tillfreds samt tillfreds tillsammans livet.
  3. Självacceptans - besitter ett positiv foto från sig egen, sitt förflutna samt accepterar olika aspekter från självet.
  4. Social acceptans - besitter enstaka positiv foto från andra samtidigt vilket personen accepterar skillnader samt människors komplexitiet.
  5. Personlighetsutveckling - visar förståelse inom sin potential samt tillväxt samt öppenhet inför utmaningar.
  6. Social aktualisation - anser för att människor samt samhället förmå utvecklas positivt samt växa.
  7. Mening tillsammans med existensen - äger målsättningar liksom ger existensen ett mening.
  8. Social kontribution - anser sig äga något för att tillföra samhället, samt för att vad man fullfölja existerar från värde på grund av andra.
  9. Behärskning från omgivningen - klarar från för att behärska komplicerade miljöer samt förmå välja miljö liksom passar sina behov.
  10. Social koherens - intresserad från samhället alternativt omgivningen, samt anser för att samhället existerar meningsfullt samt begripligt.
  11. Autonomi - existerar självgående tillsammans från samhället accepterade alternativt konventionella uppfattningar, samt förmå stå emot oönskat grupptryck.
  12. Goda mellanmänskliga relationer - äger varma, tillitsfulla samt tillfredsställande relationer, samt besitter förmåga mot initimitet samt empati.
  13. Social integration - besitter ett emotion från för att existera ett sektion från samhället, samt för att samhället existerar en stöd.

Total psykisk hälsa

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom positiv psykisk välmående existerar en eget tillåtelse samt ej motsatsen mot psykisk ohälsa behöver hänsyn tas både mot symtom vid positiv psykisk välbefinnande samt symtom vid psykisk ohälsa då man pratar ifall enstaka persons totala psykiska hälsa[3].

detta innebär för att man tillämpar ett tvåfaktor modell till psykisk välmående.

Vår psykiska hälsa påverkas av en mängd faktorer såsom ärftlig sårbarhet, villkor under uppväxten, hur vi har det ekonomiskt och socialt, vanor och beteenden, förmåga att hantera påfrestningar med mera

enstaka individ tillsammans full psykisk välmående äger symtom vid positiv psykisk välmående (se ovan) samt samtidigt frånvaro från symtom vid psykisk ohälsa.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Richard G. Wilkinson, Kate Pickett: The spirit level, London&#;: Allen Lane, ISBN
  2. ^Keyes, Corey L.

    M. (). ”The mental health continuum: from languishing to flourishing in life”. Journal of Health and Social Behavior 43 (2): sid.&#;– ISSN PMID Läst 7 september &#;

  3. ^ [ab] Keyes, Corey L. M. (). ”Mental illness and/or mental health? Investigating axioms of the complete state model of health”. Journal of Consulting and Clinical Psychology 73 (3): sid.&#;– doi/X ISSNX.

    PMID Läst 7 september &#;

  4. ^”Mental health action program - ” (på engelska). . Läst 7 september &#;
  5. ^”Mental health” (på engelska). .


  6. psykisk ohälsa förmå bestå av

    7. Läst 5 mars &#;

  7. ^Westerhof, Gerben J.; Keyes, Corey L. M. (). ”Mental Illness and Mental Health: The Two Continua Model Across the Lifespan”. Journal of Adult Development 17 (2): sid.&#;– doi/sy. ISSN PMID PMC: Läst 7 september &#;
  8. ^Corey L. M. Keyes, Mental Illness and/or Mental Health? Investigating Axioms of the Complete State Model of Health, Journal of Consulting and Clinical Psychology , Vol.

    73, No. 3, –