atifont.pages.dev









Vad händer med edu address

Stockholms universitet

Stockholms högskola (SU) existerar en svenskt statligt högskola inom huvudstaden. Universitetet besitter en naturvetenskapligt samt en humanvetenskapligt region. Inom dessa områden ligger samhällsvetenskaplig, juridisk, humanistisk samt naturvetenskaplig fakultet. Universitetet grundades såsom Stockholms högskola (StHS) Nuvarande namn samt universitetsstatus erhölls den 3 september[3] , då Stockholms akademi förstatligades.

Stockholms universitets huvuduppgift existerar för att bedriva kurs samt undersökning från upphöjd standard samt för att samverka tillsammans med samhället.[4] Universitetet existerar beläget inom Kungliga nationalstadsparken.[5]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

En tradition från högre träning fanns inom huvudstaden långt innan Stockholms högre utbildning bildades.

Stockholms universitet är ett forskningsuniversitet som ska präglas av den fria grundforskningen

detta främsta exemplet existerar Collegium regium Stockholmense likt fanns enstaka sorts högre utbildning samt grundades från Johan III tid Denna utbildningsanstalt förföll dock då dess professorer flyttades mot Uppsala kalenderår samt detta var återupprättade universitetet.[6]

Initiativet mot bildandet från Stockholms högre utbildning blev tagna från stadsfullmäktige.

detta skedde genom en beslut inom månad angående bildande från ett fond samt ett kommitté, till för att "inom hufvudstaden upprätta enstaka högre utbildningsanstalt".[7] dem nio ledamöterna inom kommittén fanns respekterade medborgare likt vid olika sätt verkade på grund av vetenskapens samt samhällets utveckling.[8]

Nästa viktiga steg blev tagna inom oktober , då Högskoleföreningen bildades.[9] Flera kommittémedlemmar blev ledamöter från Högskoleföreningen - bland annat professor Pehr Henrik Malmsten.[10] Föreningens övning fanns för att upprätta ett högre utbildning inom huvudstaden samt skulle "ej upplösas förrän universitet eller akademisk institution kommit mot stånd samt dess kommande kunde anses tryggad".

Grundstadgar på grund av Stockholms akademi antogs inom femte månaden i året samt vid Höstterminen året därpå började den egentliga verksamheten.

Stockholms akademi inledde sin aktivitet hösten tillsammans stöd från bidrag ifrån allmänheten samt Stockholms tätort. mot ett start höll man mot inom förhyrda lokaler samt föreläsningar hölls uteslutande inom naturvetenskapliga ämnen.

dem inledande egna professorerna anställdes beneath talet, bland dem Sveriges inledande kvinnliga professor Sofia Kovalevskaja såsom fanns professor inom högre matematisk undersökning. Den förste samhällsvetenskaplige professorn plats Viktor Rydberg, professor inom kulturhistoria ifrån Professor Svante Arrhenius erhöll vilket förste svensk en Nobelpris, inom kemi

Först erhöll universitet eller akademisk institution riktig för att utfärda examina samt promovera doktorer.

beneath dem nästa år byggdes fakultetsstrukturen ut samt universitet eller akademisk institution fick egna lokaler nära Observatorielunden inom huvudstaden (huset vid Kungstensgatan 45). beneath talet diskuterades ett sammanslagning tillsammans med andra högskolor inom huvudstaden till för att forma en gemensamt högskola, dock från detta blev intet, samt huvudstaden besitter därmed ännu enstaka mängd högskolor inriktade vid olika discipliner.

Kårhusockupationen

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett översikt från Kårhusockupationen.

Studenterna nära Stockholms högskola ockuperade sitt eget kårhus vid Holländargatan femte månaden i året [11] Ockupationen ägde sin upprinnelse inom en sammankomst likt Stockholms universitets studentkår utlyst fredagen den 24 femte månaden i året till för att diskutera arbetet tillsammans med UKAS, regeringens kommande proposition mot färsk studieordning.

Socialistiska studentorganisationer, bland annat Clarté, KFML samt Vänsterns Ungdomsförbund, ansåg för att staten genom UKAS försökte toppstyra högskolorna. till för att protestera mot detta förklarade mötesdeltagarna kårhuset ”ockuperat”. Olof Palme närvarade, samt då Palme nämnde termen ”samhälle” blev han avbruten från ett årig Mats Gellerfelt, vilket frågade ”Vilket samhälle?

Ditt samt Wallenbergs?”[12][13] ett märkbart upprörd Palme adresserade visserligen ej Wallenberg, dock deklarerade att: ”det samhälle vilket oss skall äga, detta existerar en demokratiskt samhälle, liksom bygger vid fria allmänna omröstning, såsom avvisar våldsmetoder till för att åtgärda samhällsproblem”. Försök gjordes även ifrån studenternas blad gällande för att ta i besittning Stockholms stadsteater, Konserthuset, Operan samt Centralstationen.

Flytt

[redigera | redigera wikitext]

Dess centrala aktivitet flyttade beneath talet ifrån Stockholms innerstad mot Frescati. Tanken fanns ifrån start för att förlägga universitetets kurera aktivitet inom campus inom Frescati dock vissa institutioner existerar belägna utanför campus, vilket DSV (Institutionen på grund av data- samt systemvetenskap) inom container.

Journalisthögskolan, Enheten till journalistik, medier samt överföring, finns inom Garnisonen vid Östermalm samt vid Drottninggatan finns Spökslottet, Schefflerska palatset. nära Sveaplan finns avdelningen på grund av socialt jobb (Socialhögskolan), CHESS (Centrum på grund av undersökning angående ojämlikhet inom hälsa) samt SoRAD (Centre for Social Research on Alcohol and Drugs).

ett sektion till arbetsmiljökemi tillhörande avdelningen till miljövetenskap samt analytisk kemi fanns inom Hässleholm samt tillhörde Stockholms högskola [14][15] undersökning samt utbildning inom etnologi (tidigare skandinavisk samt jämförande folklivsforskning) bedrevs ifrån inom samarbete tillsammans med Nordiska museet, titta Institutet på grund av folklivsforskning.

Professuren knöts mot universitetet samt undervisningen flyttade ifrån hus Lusthusporten mot Södra huset kring tid

Den 1 januari inlemmades lärarutbildningen nära den tidigare självständiga Lärarhögskolan inom huvudstaden inom Stockholms högskola. Även före denna sammanslagning läste dock lärarstudenterna flera från sina ämneskurser nära Stockholms högskola.

dem byggnader vilket tidigare användes från Lärarhögskolan existerar sedan augusti enstaka sektion från friskolan Stockholms Internationella Montessoriskola.

Logotypens historia
[redigera | redigera wikitext]

Märket tecknades ursprungligen från hovgrafikern Karl-Erik Forsberg (–) inom samband tillsammans med för att Stockholms akademi blev en statligt högskola Märket består från ett fackla omlindad från ett olivkvist inom kombination tillsammans tre kronor samt ett sigill-omskrift.

Inspirationen mot utförandet fick Karl-Erik Forsberg från ett plafondmålning inom Schefflerska palatset (känt liksom "Spökslottet") vid Drottninggatan inom huvudstaden. Målningen symboliserar kunskapen samt vid den finns bland annat gudinnan Pallas Athena liksom håller inom enstaka fackla omlindad från enstaka olivkvist. dem tre kronorna, ett emblem på grund av riket landet, äger Karl-Erik Forsberg adderat.

inom universitetets symbol illustrerar kronorna detta statliga huvudmannaskapet.[16]

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Stockholms högskola existerar enstaka statlig myndighet samt styrs från dem beslut liksom statsmakt respektive riksdag fattar. Universitetet besitter dock riktig för att, inom dem ramar vilket regeringen ger, besluta inom flera problem att diskutera därför likt sin interna organisation, utbildningsutbud, antagning från studenter mm.

Organ inom universitetets organisation

[redigera | redigera wikitext]

  • Universitetsstyrelsen existerar universitetets högsta beslutande kroppsdel.

    [förtydliga] Universitetets forskare anlitas i statliga utredningar, medverkar i media, lämnar remissvar på lagförslag och ingår i flera nobelkommittéer och internationella expertorgan

    Styrelsen ansvarar på grund av för att universitetet likt myndighet sköter sitt uppgift samt följer dem krav såsom uppställs inom lagar samt förordningar. Styrelsen rapporterar mot regeringen. Styrelsen består från åtta externa ledamöter (varav enstaka ordförande samt enstaka vice ordförande), fyra verksamhetsföreträdare ifrån universitetet tillsammans med numeriskt värde gruppsuppleanter samt tre studentrepresentanter (varav ett doktorandrepresentant) tillsammans med ett suppleant.

    beneath universitetsstyrelsen finns skolchef liksom existerar ledare ovan myndigheten samt besitter detta operativa ansvaret till bota verksamheten. beneath skolchef finns inom sin tur prorektor såsom kunna ersätta skolchef nära behov.

  • Vid universitetet finns numeriskt värde områdesnämnder, Områdesnämnden till naturvetenskap respektive Områdesnämnden på grund av humaniora, rättsväsen samt samhällsvetenskap.

    dem leds från varsin vicerektor. Områdesnämnderna existerar beslutande kroppsdel likt ansvarar till strategisk förberedelse från träning samt undersökning, samordning från fakultetsövergripande kurs samt undersökning samt intern samt extern samverkan.

  • Efter områdesnämnderna kommer fakultetsnämnderna likt existerar dem högst beslutande organen vid fakultetsnivå.

    inom fakultetsnämnden ingår dekanus, prodekanus, övriga verksamhetsrepresentanter samt studentrepresentanter. Dekanerna utses från skolchef efter förslag genom omröstning inom berörd fakultet.

  • Fakultetsnämnderna beslutar normalt inom lärarutbildningsfrågor, dock detta finns enstaka samordningsgrupp likt beslutar inom liknande ämnen likt rör lärarutbildning nära flera fakulteter.

    Samordningsgruppen bör besluta inom fakultetsövergripande lärarutbildningsfrågor samt följa upp verksamheten. Prorektor existerar ordförande inom samordningsgruppen samt besitter omfattande ansvar på grund av lärarutbildningarna.

  • Efter fakulteterna landar verksamheten vid institutionsnivå, var detta på grund av varenda institution finns ett prefekt liksom existerar arbetsledare samt tar beslut tillsammans tillsammans institutionsstyrelsen.
  • Universitetsförvaltningen existerar en berednings- samt serviceorgan på grund av universitetsstyrelsen, skolchef samt övriga beslutande kroppsdel.

    More information is available to staff who log in

    Leds från förvaltningschefen. Inom universitetsförvaltningen finns en antal förvaltningsenheter vilket sköter olika delar från universitetets ledning, ekonomiavdelning, IT-avdelning, personalavdelning samt studentavdelning. detta finns även tre s.k. stabsenheter, Ledningskansliet, Planeringsenheten samt Kommunikationsenheten likt hjälper universitetsledningen tillsammans beslutsunderlag.

  • Förvaltningschefen existerar den högsta tjänstemannen nära Stockholms högskola samt beslutar angående bland annat universitetsförvaltningens organisation samt ekonomi.

Institutioner, institut samt centra[17]

[redigera | redigera wikitext]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Utbildning samt undersökning nära Stockholms högskola sker inom naturvetenskapliga området samt humanistisk-samhällsvetenskapliga området fördelat vid fyra fakulteter tillsammans med 70 institutioner, institut samt centra.

undersökning alternativt kurs sker även nära en antal centra samt institut tillsammans med personlig styrelse, dock vilket organisatoriskt hör mot ett institution.

Institutioner inom respektive fakultet

[redigera | redigera wikitext]

Humanvetenskapliga området

[redigera | redigera wikitext]

Humanistiska fakulteten

[redigera | redigera wikitext]

  • Engelska institutionen
  • Filosofiska institutionen
  • Historiska institutionen
  • Institutionen på grund av arkeologi samt antikens kultur
  • Institutionen till dem humanistiska samt samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
  • Institutionen på grund av slaviska samt baltiska tungomål, finska, nederländska samt tyska
  • Institutionen på grund av etnologi, religionshistoria samt genusvetenskap
  • Institutionen på grund av traditioner samt estetik
  • Institutionen på grund av lingvistik
  • Institutionen på grund av mediestudier
  • Institutionen till Asien-, Mellanöstern- samt Turkietstudier
  • Institutionen till språkdidaktik
  • Institutionen på grund av svenska samt flerspråkighet
  • Romanska samt klassiska institutionen

Centra/institut
[redigera | redigera wikitext]

  • Centrum på grund av evolutionär kulturforskning (CEK)
  • Centrum på grund av krigs- samt fredsetik (SCEWP)
  • Centrum på grund av logik, språkfilosofi samt medvetandefilosofi (CLLAM)
  • Centrum till maritima studier (CeMaS)
  • Centrum på grund av medeltidsstudier
  • Centrum på grund av tvåspråkighetsforskning
  • Institutet till Turkietstudier
  • Latinamerikainstitutet
  • Nationellt centrum till svenska såsom andraspråk
  • Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC)
  • Tolk- samt översättarinstitutet

Särskild inrättning inom fakulteten
[redigera | redigera wikitext]

Juridiska fakulteten

[redigera | redigera wikitext]

Juridiska avdelningen (Juridicum)

Centra/institut
[redigera | redigera wikitext]

  • Centrum på grund av kommersiell riktig inom huvudstaden (SCCL)
  • Institutet till europeisk rätt
  • Institutet till immaterialrätt samt marknadsrätt (IFIM)
  • Institutet på grund av rättsinformatik (IRI)
  • Institutet på grund av social civilrätt
  • Stockholms barnrättscentrum
  • Stockholm Centre for International lag and Justice (SCILJ)
  • Stockholms miljörättscentrum

Samhällsvetenskapliga fakulteten

[redigera | redigera wikitext]

Centra/institut
[redigera | redigera wikitext]

  • Centre for Social Research on Alcohol and Drugs (SoRAD)
  • Centre Health Equity Studies (CHESS)
  • Centrum på grund av barnkulturforskning
  • eGovlab
  • Spider Center

Naturvetenskapliga området

[redigera | redigera wikitext]

Matematisk-fysiska sektionen

[redigera | redigera wikitext]

  • Fysikum
  • Institutionen på grund av astronomi
  • Institutionen till matematikämnets samt naturvetenskapsämnenas didaktik (MND)
  • Matematiska institutionen
  • Meteorologiska avdelningen (MISU)

Kemiska sektionen

[redigera | redigera wikitext]

  • Institutionen till biokemi samt biofysik (DBB)
  • Institutionen till material- samt miljökemi (MMK)
  • Institutionen på grund av organisk kemi

Biologiska sektionen

[redigera | redigera wikitext]

  • Institutionen på grund av biologisk grundutbildning (BIG)
  • Institutionen till ekologi, miljö samt botanik (DEEP)
  • Institutionen på grund av molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut (MBW)
  • Zoologiska institutionen

Sektionen till geo- samt miljövetenskaper

[redigera | redigera wikitext]

  • Institutionen till geologiska vetenskaper (IGV)
  • Institutionen på grund av miljövetenskap samt analytisk kemi (ACES)
  • Institutionen på grund av naturgeografi

Centra samt institut beneath området

[redigera | redigera wikitext]

  • Baltic Nest Institute
  • Bolincentret på grund av klimatforskning
  • Institutet på grund av solfysik
  • Internationella Meteorologiska Institutet inom huvudstaden (IMI)
  • Kemilärarnas resurscentrum (KRC)
  • Stockholms centrum till strålskyddsforskning (CRPR)
  • Stockholms universitets Oskar Klein-centrum på grund av kosmopartikelfysik (OKC)
  • Science for Life Laboratory, SciLifeLab
  • Stockholms matematikcentrum
  • Stockholms universitets astrobiologicentrum

Forskningsstationer
[redigera | redigera wikitext]

  • Tovetorps zoologiska forskningsstation tillhör zoologiska avdelningen nära Stockholms högskola samt existerar belägen inom Ludgo socken, Nyköpings samhälle, cirka 95 kilometer väderstreck ifall huvudstaden.

    på denna plats bedrivs forsknings- samt utbildningsverksamhet inom ekologi samt etologi.

    Men farhågor finns: vad händer till exempel på sikt med svenska som ett språk för utveckling och förmedling av kunskap? Hur ser de nutida mönstren ut? Sådana frågor ställer jag i min i doktorsavhandling Languages and Linguistic Exchanges in Swedish Academia, som jag försvarade vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms

    varenda kalenderår besöks Tovetorp från upp mot studenter liksom bor samt studera 2–10 dagar vid stationen. vid forskningssidan jobbar idag drygt 20 personer tillsammans med olika forskningsprojekt. Antalet anställda existerar till närvarande 6 personer.[18]

  • Tarfala forskningsstation tillhör avdelningen på grund av naturgeografi nära Stockholms högskola samt existerar belägen meter ovan havet inom Tarfaladalen, vid östra sidan från Kebnekaise inom ett arktisk-alpin omgivning.

    på denna plats bedrivs glaciologisk, hydrologisk, meteorologisk samt klimatologisk undersökning. Stationen äger kapacitet för att ta emot grupper upp mot 25 personer samt personalen består från 2–5 personer.[19]

  • Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF) tillhandahåller Askölaboratoriet. denna plats bedrivs bland annat undersökning kring ekosystem, ekologi samt vilken utfall mänskliga störningar äger vid dessa.

    Fältstationen anlades från professor Lars Silén, prefekt på grund av zoologiska avdelningen samt existerar idag etablerat vilket en välkänt havsforskningscentrum.[20]

  • Navarino Environmental Observatory (klimat samt miljö)

Forskning

[redigera | redigera wikitext]

Stockholms högskola existerar en forskningsuniversitet såsom bör präglas från den fria grundforskningen.[förtydliga] Universitetets vetenskapsman anlitas inom statliga utredningar, medverkar inom media, lämnar remissvar vid lagförslag samt ingår inom flera nobelkommittéer samt internationella expertorgan.

Universitetet äger 16 forskningsprofilområden.[21]

Program samt kurser

[redigera | redigera wikitext]

Universitetet äger schema samt kurser inom naturvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap samt rättsväsen. Lärarutbildningarna existerar integrerade inom läka Stockholms universitet.[22][23]

Stockholms universitetsbibliotek

[redigera | redigera wikitext]

Stockholms universitetsbibliotek existerar en från Sveriges största forskningsbibliotek samt enstaka från Stockholms maximalt välbesökta kulturinstitutioner tillsammans cirka 1,8 miljoner mottagning per kalenderår.

Biblioteket existerar enstaka naturlig mötesplats vid campus samt en nav till informationsförmedling nära Stockholms högskola.

Ranking

[redigera | redigera wikitext]

Stockholms högskola placerade sig vid lokal 78 bland världens högskola inom Academic Ranking of World Universities [24] ( 82[25]).

Times Higher Education uppräknade Stockholms högskola vilket e bästa högskola inom världen.[26] Denna utvärdering gjordes efter bedömning från 13 olika faktorer samt några från dessa fanns undersökning, lön, rykte, kvalité vid studieomgivning samt internationella studier.[27]

Det rankades vid e lokal inom världen[28] inom Times Higher Educations ranking från världens främsta lärosäten [29]

Studentliv

[redigera | redigera wikitext]

Det finns på grund av närvarande tre studentkårer nära Stockholms universitet: SUS, platta samt Den största studentkåren nära Stockholms högskola heter Stockholms universitets studentkår.

detta finns även fakultetsföreningar.

Studentlivet inom huvudstaden organiseras både genom kårerna, genom fakultetsföreningarna samt genom olika ämnesföreningar samt andra studentföreningar.

Download contact information

Stockholms högskola besitter ett universitetskör. Stockholms universitets studentkår gav tidigare ut tidningen Gaudeamus, även kallad "Gadden" dock sedan besitter den ersatts från den redaktionella produkten[förtydliga] #studietid.

Forskare inom Nobelkommittéerna

[redigera | redigera wikitext]

Flera vetenskapsman nära Stockholms högskola ingår inom dem kommittéer likt utser pristagarna mot Nobelpris samt priset inom finansiell vetenskap mot Alfred Nobels minne.

Arbetet tillsammans med för att utse Nobelpristagarna inom kemi samt fysik samt ekonomipristagaren leds från tre priskommittéer nära Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Sekreterarna inom kommittéerna till kemi- samt fysikpriserna existerar professorer nära Stockholms högskola.

Hittar du inte svaret på din fråga kan du alltid kontakta vår kundtjänst

Ytterligare vetenskapsman nära universitetet ingår inom dem tre kommittéerna samt existerar ledamöter inom Svenska Akademien likt utser litteraturpristagarna.[30]

Sekreterarposterna till kemi samt fysik

[redigera | redigera wikitext]

Astrid Gräslund, professor nära avdelningen till biokemi samt biofysik nära Stockholms högskola, existerar sekreterare samt ledamot inom kemikommittén.

Dessutom existerar Jan-Erling Bäckvall, professor inom organisk kemi nära Stockholms högskola, ledamot inom kommittén. Även sekreteraren inom Nobelkommittén inom fysik existerar verksam nära Stockholms högskola. detta existerar professor Lars Bergström nära Fysikum. inom kommittén sitter även professor Thors Hans Hansson ifrån Fysikum. Professor Claes Fransson nära avdelningen på grund av astronomi existerar dessutom adjungerad ledamot inom fysikkommittén.

Fyra vetenskapsman inom kommittén till ekonomipriset

[redigera | redigera wikitext]

I kommittén till priset inom finansiell vetenskap mot Alfred Nobels minne finns fyra vetenskapsman nära Stockholms högskola bland dem totalt tio ledamöterna, angående man inkluderar adjungerade ledamöter. detta existerar professorerna Mats Persson, Torsten Persson, John Hassler samt Jakob Svensson, samtliga nära Institutet till internationell finans (IIES), Stockholms högskola.

Professorer inom Svenska Akademien

[redigera | redigera wikitext]

I Svenska Akademiens Nobelkommitté till litteraturpriset sitter Kjell Espmark, professor emeritus inom litteraturvetenskap nära Stockholms högskola, samt Anders Olsson, professor inom litteraturvetenskap, existerar adjungerad ledamot inom kommittén. Tomas Riad, professor inom nordiska tungomål samt ortnamn Wikforss, professor inom teoretisk tänkesätt, tillhör dem arton röstberättigade ledamöterna inom Svenska Akademien.

Universitetsområdet

[redigera | redigera wikitext]

Huvuddelen från Stockholms högskola finns inom området Frescati, såsom sträcker sig ifrån Bergianska trädgården inom norr mot Sveaplan inom söder. detta existerar beläget mitt inom nationalstadsparken samt området utmärks från natur, arkitektur samt modern bildkonst.

I Frescati finns områdena Albano, Bergianska trädgården, Frescatibackehusen, Frescati Hage, Kräftriket, Lilla Frescati samt Sveaplan, huvudstaden. Namnet vid flera från dessa områden äger enstaka saga likt går igen mot slutet från talet. Efter Gustav III:s utflykt mot Italien – fick flera platser nära Brunnsviken namn efter italienska förebilder.

Stockholms högskola besitter även exempelvis avdelningen på grund av data- samt systemvetenskap likt existerar belägen inom Kista[31].

Personer tillsammans med koppling mot universitetet

[redigera | redigera wikitext]

Nobelpristagare[32]

[redigera | redigera wikitext]

Kända tidigare studenter samt forskare

[redigera | redigera wikitext]

Forskning

[redigera | redigera wikitext]

  • Bert Bolin, meteorolog, ett från grundarna från FN:s klimatpanel IPCC samt dess inledande ordförande
  • Gunnar von Heijne, professor nära avdelningen till biokemi samt biofysik
  • Harry Flam, professor inom internationell ekonomi
  • Christer Fuglesang, astronaut, docent inom partikelfysik
  • Sven Hedin, exploratör, ledamot från Svenska Akademien, författare
  • Oskar Klein, professor inom fysik
  • Assar Lindbeck, professor inom internationell vetenskapen om resurserhandel och finans, konstnär
  • Johan Rockström, professor inom miljövetenskap
  • Carl-Gustav Rossby, meteorolog
  • Ebba Witt-Brattström, litteraturvetare, professor

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

  • Mia Brunell, VDKinnevik
  • Annika Falkengren, f.d.

    VD SEB

  • Lars Nyberg, företagsledare
  • Johan Staël von Holstein, entreprenör
  • Martin Tivéus, f.d. VD Avanza Bank
  • Peter Wallenberg, , industriman
  • Peter Wiklöf, VD Ålandsbanken
  • Michael Wolf, f.d. VD Swedbank
  • Torbjörn Törnqvist, VD samt grundare från oljehandelsföretaget Gunvor
  • Jan Stenberg, f.d. VD SAS

Politik samt samhälle

[redigera | redigera wikitext]

  • Anna Lindh, , f.d Utrikesminister(S)
  • Alice Bah Kuhnke, kulturminister(MP), programledare
  • Carl Bildt, diplomat, f.d.


  • vad  sker  tillsammans med edu address

  • utrikesminister, f.d. statsminister(M)

  • Thomas Bodström, advokat, f.d. justitieminister(S)
  • Gösta Bohman, , politiker, f.d. finansminister(M)
  • Anders Borg, f.d. finansminister(M)
  • Hans Blix, diplomat, f.d. generaldirektör på grund av Internationella atomenergiorganet (IAEA), f.d. utrikesminister(FP)
  • Urban Bäckström, f.d.

    riksbankschef

  • Kerstin Calissendorff, justitieråd nära Högsta domstolen
  • Sara Danius, professor, ledamot från Svenska Akademien, tillträdande Ständig sekreterare (1 juni )
  • Harald Edelstam, , diplomat samt ambassadör
  • Horace Engdahl, litteraturvetare, ämbetsman
  • Gustav Fridolin, utbildningsminister(MP)
  • Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare, fil.

    dr inom nationalekonomi

  • Kerstin Hessius, VD3:e AP-fonden
  • Anna Kinberg Batra, f.d. partiledare(M)
  • Gunnar Lagergren, domare, f.d. riksmarskalk
  • Per Nuder, f.d. finansminister(S)
  • HKHPrinsessan Madeleine
  • Elisabeth Massi Fritz, advokat
  • Olof Palme, , tidigare statsminister(S)
  • Giorgos Papandreou, Greklands tidigare premiärminister
  • Leif G.W.

    Persson, kriminolog

  • Fredrik Reinfeldt, f.d. statsminister(M)
  • Åsa Romson, , klimat- samt miljöminister[33](MP)
  • Sten Rudholm, ämbetsman, Serafimerriddare
  • Martin Schibbye, journalist
  • Sara Skyttedal, europaparlamentariker (KD), tidigare ordförande KDU
  • Bengt Svenson, , Rikspolischef
  • HKHKronprinsessan Victoria
  • Gunnar Myrdal

Underhållning samt konst

[redigera | redigera wikitext]

  • Alexander Ahndoril, författare
  • Dilan Apak, komiker
  • Daniel Birnbaum, arbetsledare Moderna Museet
  • Edward Blom, kulturvetare
  • Alexandra Coelho Ahndoril, författare
  • Aron Flam, komiker
  • Kjell Höglund, musiker
  • Maria träd, konstkritiker
  • Petra Mede, komiker, programledare
  • Greg Poehler, artist, författare
  • André Pops, programledare
  • Johan Rheborg, skådespelare
  • Vilgot person på båt, filmregissör, författare
  • Jonathan Unge, komiker

Rektorer

[redigera | redigera wikitext]

Rektorer på grund av Stockholms högskola

[redigera | redigera wikitext]

Rektor valdes då antalet fast anställda pedagog uppgick mot tre, vilket inträffade inom slutet från Inledningsvis sköttes rektorssysslorna från Hjalmar Holmgren ifrån samt från Robert Rubenson [34]

  • – Eugen Warming, professor inom botanik
  • Gösta Mittag-Leffler, professor inom ren matematik
  • – Wilhelm Leche, professor inom zoologi
  • – Gösta Mittag-Leffler, professor inom matematik
  • – Otto Pettersson, professor inom Kemi
  • – Svante Arrhenius, professor inom fysik
  • – Gerard dem Geer, professor inom geologi
  • – Ivar Bendixson, professor inom högre matematisk analys
  • – Sven Tunberg, professor inom historia
  • – Harald Cramér, professor inom försäkringsmatematik samt matematisk statistik
  • –() Håkan Nial, professor inom civilrätt (samt internationell privaträtt).

Rektorer på grund av Stockholms universitet

[redigera | redigera wikitext]

  • ()– Håkan Nial, professor inom civilrätt (samt internationell privaträtt)
  • – dygn Norberg, professor inom latinska språket samt litteraturen
  • – Gunnar Hoppe, professor inom geografi, särskilt naturgeografi
  • – Staffan Helmfrid, professor inom kulturgeografi tillsammans med finansiell geografi
  • – Inge Jonsson, professor inom litteraturvetenskap
  • – Gustaf Lindencrona, professor inom finansrätt
  • – Gunnel Engwall, professor inom romanska tungomål, särskilt franska
  • – Kåre Bremer, professor inom ordnad botanik
  • – Astrid Söderbergh Widding, professor inom filmvetenskap.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abc] ”Stockholms universitet: Sifferfakta”.

    Arkiverad ifrån originalet den 26 juli :// Läst 7 augusti &#;

  2. ^%C3%A4rger
  3. ^Panorama 60 - ett bokfilm ifrån Bonniers Folkbibliotek, red. Per-Erik Lindorm, Albert Bonniers förlag, huvudstaden s
  4. ^”Högskolelagen 1 kap §2 ()”. Arkiverad ifrån originalet den 21 september :// Läst 19 september &#;
  5. ^Schantz, P.

    The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The europeisk City and Green Space; London, huvudstaden, Helsinki and S:t Petersburg, (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp.

  6. ^Nordisk familjebok, Uggleupplagan, s. Tillgänglig vid Läst den 2 april
  7. ^Thomasson, Carl-Gustaf, Stockholms högskolas matrikel huvudstaden Förslag bifölls inom samtliga delar från stadsfullmäktige den , sid.

    52

  8. ^Engström, Eric, Stockholms högskolas beskyddare. Givare samt donatorer beneath högskolans uppbyggnadsskede. artikel, pedagogiska avdelningen, Stockholms högskola (årtal?)
  9. ^Nordisk familjebok, Uggleupplagan 27, huvudstaden Nynäs järnväg - Syrsor: Stockholms akademi,
  10. ^Svensk Uppslagsbok: Stockholms akademi, Baltiska förlaget A.-B., Lund:
  11. ^”Kårhusockupationen”.

    Läst 1 juli &#;

  12. ^Gellerfelt, Mats (26 januari ). ”Då retade jag upp Olof Palme”. Svenska Dagbladet. ISSN Läst 1 juli &#;
  13. ^?v=UZci-TumqG8
  14. ^Byggnadsarbetaren, "Isocyanatforskning räddad",
  15. ^Dagens jobb, "Forskning ifall isocyanater läggs ned",
  16. ^”Historien på baksidan logotypen”. Arkiverad ifrån originalet den 6 september ://&#;
  17. ^”Institutioner inom respektive vetenskapsområde”.

    Läst 28 januari &#;

  18. ^Tovetorps forskningsstation: StartsidaArkiverad 21 september hämtat ifrån the Wayback Machine.
  19. ^Tarfala ForskningsstationArkiverad 21 september hämtat ifrån the Wayback Machine.
  20. ^”Fakta Askölaboratoriet”. Arkiverad ifrån originalet den 21 september :// Läst 10 september &#;
  21. ^”Profilområden - Stockholms universitet”. .

    Arkiverad ifrån originalet den 2 femte månaden i året ://%C3%A5den. Läst 26 femte månaden i året &#;

  22. ^Program samt kurser
  23. ^Lärarutbildningsportalen
  24. ^”Shanghai ranking: Academic Ranking of World Universities ”. Arkiverad ifrån originalet den 19 januari :// Läst 2 oktober &#;
  25. ^”Shanghai ranking: Academic Ranking of World Universities ”.

    Arkiverad ifrån originalet den 11 mars :// Läst 18 september &#;

  26. ^THE: Times Higher Education Ranking ”Times Higher Education World University Rankings ”. Läst 2 oktober &#;[1]
  27. ^THE: kritisk faktorer kring ranking
  28. ^Av totalt ca 20 lärosäten.
  29. ^”World University Rankings ”.

    Times Higher Education.

    37 Uppsala

    Läst 24 juli

  30. ^”Universitetets vetenskapsman inom Nobelkommittéerna”. Arkiverad ifrån originalet den 20 oktober ://%C3%A4rkelser/nobel-pristagare-kommitt%C3%A9er/universitetets-forskare-i-nobelkommitt%C3%A9erna Läst 16 oktober &#;
  31. ^Om universitetsområdetArkiverad 6 september hämtat ifrån the Wayback Machine.
  32. ^”Pristagare ifrån universitetet”.

    Stockholms högskola. Arkiverad ifrån originalet den 28 juli ://%C3%A4rkelser/nobelpriset/nobelpristagare. Läst 28 juli &#;

  33. ^”Sex ministrar tillsammans med test ifrån huvudstaden universitet”. Arkiverad ifrån originalet den 12 oktober ://%C3%A5n-stockholm-universitet Läst 15 oktober &#;
  34. ^Rektorer nära Stockholms akademi samt Stockholms universitetArkiverad 7 mars hämtat ifrån the Wayback Machine., läst 6 mars

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]