Kan man vara buddhist och kristen

Vad existerar buddhismen? Tillbakablicken vid dess uppkomst samt utvecklingsgång¹ besitter demonstrerat för att man ej är kapabel minska den mot vare sig ett tro alternativt enstaka metafysik, ej heller mot enstaka etik. Buddhismen inom äldsta tidsperiod existerar ej bunden nära utförandet från vissa regelrätta riter alternativt antagandet från vissa formler.

Dessa religiösa moment besitter införts inom sen period, samt amidismen – låt existera sprängfylld från frälsningsmotiv samt kultväsen – överger, likt oss sett, beneath påverkan från jodoshinsha, ”det rena landets sanna skola”, varenda tanke vid trons bevisning inom levnaden. Den rotar sig ej heller inom tron vid en helt värde sådant för att ingenting är kapabel jämföras därmed.

Buddha existerar ej enstaka gud såsom man tror på; han kom ej tillsammans någon uppenbarelse såsom blivit objekt till tro samt dogmbildning. Inom flera riktningar äger hans tillvaro inom tiden utslätats mot ett allmänning från skiftande sinnebilder.

Får man genom buddhismen förbindelse tillsammans enstaka ovan människan stående andlig makt?

detta existerar ganska svårt för att svara vid den frågan. vilket den erbjuder sina trogna, synes snarare artikel från indien, kinesiska samt japanska kosmogonier, vilket inom vart fall bara existerar från underordnad betydelse; dem äger övergått vid folktron såsom behöver enstaka världsbild befolkad från bekanta gestalter. Detta redogör mot massiv sektion buddhismens helgonmyller.

vilket beträffar munkväsendet, likt detta talas många ifall idag, således äger detta inte någonsin haft mot avsikt för att utgöra en bedjande samfund; detta började helt enkelt tillsammans med klungor från män såsom fanns på grund av sig fanns ivriga för att erhålla lära sig betrakta denna planet efter mönstret från Gautama Siddhartha Sakyamuni – Buddha, den mot förståelse vaknade.

Buddhismen går lika litet jämnt upp tillsammans med någon metafysik.

oss äger även lagt symbol mot den oändliga mångfalden från utsagor, ofta självmotsägande, såsom återger den mänskliga samt mystiska erfarenheten från världens smärta samt sken.

Buddhismen kunna ej heller nedbringas mot ett etik, även ifall munkarnas observans, vinaya, äger haft vidsträckt innebörd beneath utvecklingens gång samt även bidragit mot för att stärka buddhismens sammanhållning inom bristande vid ett definierad lära.

Buddhismens egenart ligger inom dess upplevelse, likt existerar ett mystik utan skymten från någon gud, samt inom dess avklarnade samt ljusstämda ögonkontakt vid dem mänskliga villkorens bräcklighet samt samtliga tings obeständighet.

Buddhismen existerar rotad inom tron vid chansen från ett nära samt omedelbar förening från ej bara människoanden, utan samtliga individens funktioner, tillsammans varats urgrund. Den existerar väsentligen ett rörelse präglad från strävan efter frigörelse – genom återvändandet mot detta primär varat – samt besjälad från längtan efter rening samt askes, åtminstone inom flertalet riktningar.

Så angående man tänker sig för att en skede från skepticism samt rationalism följs från en skede från mystik, var känslan samt fantasin hävdar sig mot förnuftets diktatur, ja då förstår man varför buddhismen lockar Västerlandet.

Kristendomen skulle äga förmått beläggning den uppgiften, dock på grund av flera besitter den komprometterats genom samröret tillsammans med rationalismen samt materialismen, vilka klart nog givit upphov mot sociala samt ekologiska katastrofer. detta återstod på grund av västerlänningarna för att inom Österlandet söka riktig vid ett mystik liksom passar; buddhismen existerar ett från dem.

Buddhismen inom Österlandet från idag

Men denna mystik likt utövar sin lockelse vid västerlänningen, levs den ännu inom östern?

Vilken ställning intar buddhismen inom dem nya österländska samhällena? dem länder var den fritt kommer mot formulering, blir allt färre. nationer styrda från socialistiska regimer (Kina, Vietnam, Laos samt fler därtill) äger visserligen ägnat buddhismen – liksom andra religioner – enstaka sektion inom förvaltningen, dock dem formulering den inom sällsynta fall kunna ta sig utåt existerar frambeordrade samt strängt övervakade.

Man föreställer sig gärna för att dem troende förmå ta sin tillflykt mot enskild utövning från zazen samt yoga, då ju buddhismen framför allt innebär enstaka individuell kunskap utan behov från någon kollektiv, kultisk manifestation. dock till för att zazen samt yoga skall behärska bedrivas, måste detta avsättas en mått från ledighet till den enskilde utövaren – en mer alternativt mindre hållbart avbrott inom umgänge samt yrkesliv – mot för att vandra in inom försjunkandet samt trygga sig mot den verklighet vilket vilar gömd beneath tingen.

Finns då ej den faran för att ett sådan korrekt mot försjunkenhet rubbar samhällets grundvalar?

Också inom andra asiatiska länder ställs buddhismen inför vanskligheter.

på grund av flera statsledningar bildar den underlag åt den fosterländska samhörighetskänslan samt blir antingen en sammanhållande grupp mellan undersåtarna på grund av vakthållningen kring en fäderneärvt samhällsskick, alternativt enstaka förskansning mot europeisk materialism. Auktoritära regimer bekostar sålunda firandet från buddhistiska högtider liksom iståndsättandet från tempel.

Sådant existerar dikterat från politisk demagogi utan fromma syften. Mystiken finns vid annat håll. Såsom oss nogsamt vet från historiens lärdomar, besitter tro ingenting för att vinna vid för att ta ett roll inom detta politiska spelet.

&#; Man behöver bara erinra sig buddhismens saga inom Kina samt Japan. Nära grupp mellan stat samt samfund vållade mot för att börja tillsammans med för att trosivern mattades (efter en inledningsskede från massiv livaktighet), enstaka minskning inom detta religiösa tänkandet samt slutligen kortvariga dock våldsamma förföljelser.

Visserligen biträder myndigheterna enstaka opåverkad förnyelse från dem buddhistiska studierna, dock dem munkar existerar fåtaliga liksom förmår bedriva seriösa läromässiga forskningar.

dem likt fullfölja detta hänfaller icke sällan åt partianda gentemot andra riktningar än deras personlig. Dessutom existerar dem skrifter vilket ägnats detta andliga existensen – deras lectio divina – sanningen för att yttra tämligen torftiga; författarna nöjer sig tillsammans med för att variera välkända teman. oss kommer på denna plats in vid en annat bekymmer, originaliteten inom den österländska miljön.

De buddhistiska studierna bedrivs merendels från lärda såsom önskar blåsa liv inom ett borttynad metafysisk anda.

flera bland dem, såsom känner den västerländska kulturen ganska väl, finner dennas livssyn själlös samt anser för att Österlandet ensamt kunna hjälpa fram Västerlandet ur den återvändsgränd var detta hamnat. Tänkare såsom Ainsi Fang Dongmei (Taiwan) samt Mou Zongsan (Hongkong) menar för att ett tänkesätt såsom läte leda sig från riktningar såsom Tiantaizong, jingtuzong samt chanzong (jap.

tendaishu, jodoshu samt zenshzi) vilka bringat buddhismens tänkande samt mystik mot mognad, förmå befria materialisten ifrån hans ångest. till övrigt bemödar man sig angående för att – något hårdraget – påvisa för att buddhismens logik rimmar väl tillsammans med naturvetenskapens, enkannerligen kärnfysikens, samt för att buddhismens beskrivning från själslivets fortgång inom anslutning mot dem kosmiska krafterna ger själva nyckeln mot den moderna psykologin (ett uppslag såsom utvecklats från J.-P.

Schnetzler inom La meditation bouddhique, ). Litet varstans inom dem asiatiska länder var buddhismen ännu sitter inom orubbat bo påträffar man detta krav för att buddhismen inom en samt annat ligger ett hästlängd före den vetenskapliga forskningen. Vissa insiktsfulla japanska munkar tar med betoning avstånd ifrån sådan förlegad apologetik. dem föredrar för att hjälpa människan för att vandra in inom försjunkandet, dhyana, samt för att således undgå världens förvillelser samt hålla fast nära detta väsentliga, dvs.

nära ett ogrumlad ögonkontakt vid den verklighet var detta varken finns rörelse alternativt motsatsspel, samt var detta bara råder enstaka inre frid likt fullfölja för att man ej klamrar sig fast nära detta en alternativt andra tinget.

Just dessa munkar ställer sig frågande mot den stridslystnad liksom grasserar inom vissa sekter. dem existerar medvetna angående den otillständiga välmågan inom vissa religiös byggnad, vilkas iver för att värva anhängare därmed råkar inom tvivelaktig dager. dem åser ej utan fasa hur övandet från dhyana överges mot förmån till magi inom ångestdövande avsikt.

Alltnog, dem vet för att buddhismen bör förbli just mystik, något såsom uppenbarligen innebär ett personlig kunskap möjliggjord genom meditationen, samt ej anlitandet från någon deus ex machina liksom då skulle avhjälpa tillvarons vedervärdigheter inom människans område. dem iakttar även hur dem österländska samhällena, intill våra dagar präglade från buddhistisk tro samt tradition, för tillfället börjat betrakta dessa munkar likt nära nog undantagsgubbar samt lämnar dem åsido inom deras grubbelbon på grund av för att själva desto mer obehindrat haka vid Västerlandets satsning vid teknik samt ekonomi.

Ett samt annat förmå man väl anse lovande, såsom resurser vid religiös byggnad liksom existerar öppna på grund av varenda hågade gäst samt erbjuder dessa den ofta bästa tänkbara platsen på grund av för att vandra in inom försänkning samt vid nytt upptäcka, för att allt blir mot rolöshet till den vilket utan sans samt möte ger sig fången beneath prylsamhällets oräkneliga konstlade behov.

Icke desto mindre förmå man ej förneka för att även buddhismen inom sig genomgår ett brytningstid, likt möjligen existerar skickelsedigrare än den kristendomen får vidkännas, ty eftersom den ej existerar ett tro alternativt metafysik samt ej heller ett etik, besitter denna andlighet heller inga syftlinjer för att följa inom sin försjunkenhets ödemark.

Framtiden får avvisa angående buddhismen återigen kunna plocka upp eller ta sig, ifall den förmå möjliggöra människans friläggande från sin sanna varelse samt hitta sig mot rätta tillsammans teknik samt vetenskap samt angående den förmå vidmakthålla synsätt vilket för att något egen icke finns (anatman), lika litet likt en egenväsen (svabhava), inom en tidsläge var hänsynen mot den enskilde trampas beneath fötterna.

Skall den förstå för att döma korrekt ifall detta förräderi mot detta mänskliga på grund av för att på det sättet anlända vid detta klara tillsammans med dem slumrande rikedomarna samt dem verkliga farorna?

Äkthet samt kluvenhet hos buddhismen inom Västerlandet

Buddhismens kontakt tillsammans Västerlandet borde ge svaret vid dessa ämnen. dock på grund av närvarande svarar buddhismen inom Västerlandet bara mot sina egna behov.

Ämnet besitter inledningsvis antytts. oss skall längre fram ställa frågan angående buddhismen, efter sina förutsättningar, existerar inom stånd för att motsvara förväntningarna. Tidigare äger oss velat lyfta fram några drag för att begrunda på grund av inringandet från enstaka europeisk buddhistisk mystik.

Noga taget existerar detta oss bevittnar snarare för att buddhismen ympas in inom Västerlandet samt ej för att den skulle spira upp ur Västerlandet samt såtillvida existera ett buddhism vilket existerar europeisk.

Begreppsskillnaden existerar från vikt; den ägde lika gärna kunnat tillämpats vid kristendomen inom Österlandet. varenda främmande religiös rörelse vilket utför ett inbrytning inom en nation, genomgår enstaka rad skeden från inre jämkning, yttre anpassning samt rentav inlemmande från frakt ifrån omgivningen, innan den är kapabel helt samt fullt uttrycka vad den kommit för att bli.

oss besitter sålunda sett hur buddhismen slagit fast rötter inom Kina samt hur den var undergått förändringar innan den frambringar talrika oförtydbart äktkinesiska riktningar: Tiantaizong, jingtuzong samt chanzong. Likadant lär detta vandra inom Västerlandet. oss är kapabel ej förutse hur buddhismen skall komma för att genomgå denna omdaning.

Ingen är kapabel på grund av övrigt objektivt fastställa vilket såsom existerar dem utmärkande kännetecknen till västerlänningen, hans tradition, hans tänkande, samt vilka krafter likt förmår buddhismen för att slå rötter vid en visst sätt samt ej vid en annat.

Buddhismen uppvisar samtidigt sådant såsom rimmar tillsammans samt sådant liksom svär emot vad man tillsammans dimma kunna betrakta vilket – ifall uttrycket tillåtes – detta västerländska kynnet. Den finner sålunda ett väl beredd jordmån inom åskådningar ifall Guds död samt människans död. Den hegelianska dialektiken liksom Husserls fenomenologi existerar inom flerfaldiga avseenden valfrändskaper mot vissa läror inom buddhismen.

Utan tvivel existerar detta åt dem hållen buddhismen besitter för att söka ett filosofisk substans liksom tillåter dess andlighet för att vinna hemortsrätt inom den västerländska tanken.

Men skillnader finns likaväl. Västerlänningens rationalism samt detta personalistiska samhällsskicket äger ingen ställe inom buddhismens planet. Dessutom avvisar buddhismen detta term angående personligheten samt individen, såsom till västerlänningen existerar omistligt.

Ytterligare ett sak man kunde undra över: västerlänningen skyr tomrummet – denne existerar skrämd på grund av detta samt söker ständigt för att förse detta tillsammans med något slags inredning. dock detta term angående tomrummet liksom inom buddhismen existerar associerat tillsammans kausalnexus samt den allt vidlådande ”uppkomsten inom avhängighet”, pratityasamutpada, bildar stommen inom allt vilket buddhismen äger från tänkande, traditioner, samt traditioner.

existerar västerlänningar beredda för att acceptera detta? Hur detta än må existera tillsammans dessa ämnen angående ett kanske enstaka uppspirande europeisk buddhism, därför återstår för att titta hur den svarar mot behoven hos en visst antal västerlänningar.

De flesta anhängare inom Österlandet eftersträvar gemensamhetslivet.

en ganska talande drag, eftersom man bland dem kristna kunna iaktta hur detta vid flera håll växer fram väckelsepräglade alternativt karismatiska rörelser, var plats samt enstaka vinner igenkännande genom tillhörigheten mot enstaka gemenskap samt beredvilligt lever inom dem inledande kristnas anda på grund av för att därför hitta näring på grund av sin tro.

Buddhismen försöker även den för att svara mot detta gemenskapsbehov. ett oöverstiglig rågång löper emellertid mellan enstaka kristen gemenskap samt enstaka buddhistisk sådan. Den senare existerar ett katalog individer likt – inom enstaka ansats för att vandra utanom sin miljö samt sin traditioner – trevar efter något för att sätta emot inför trycket ifrån vimlet, dem var hemma, omkostnadsökningar samt enstaka dövande goddagslojhet.

Den kommer mot därför för att dess medlemmar äger funnit sig missräknade, antingen inom enskilda existensen alternativt inom allmänna sammanlevnaden. Den samlar personer på grund av för att titta vid en nytt sätt samt uppleva vid en nytt sätt. Den innebär ett viss brytning tillsammans med världen inom avsikt för att undgå dess lockelse – enstaka brytning likt får samhället för att örtinfusion sig suspekt.

Såtillvida förstår man aggressiviteten hos människor inom gemen mot dessa adepter liksom existerar oförsynta nog för att vilja leva olik. ett irritation vilket bara underblåses från för att detta olik omges från hemlighetsfulla åthävor samt på grund av gemene man obegripliga uttryckssätt. Nog utför sig dem buddhistiska gemenskaperna skyldiga mot en allvarligt missgrepp inom detta dem rådbråkar begrepp ifrån sanskrit alternativt japanskan samt gottar sig åt en tungomål myllrande från bilder samt liknelser mekaniskt översatta ifrån dem österländska språken.

Man är kapabel ständigt yttra för att sådant existerar enstaka nödvändigt omruskning inom försoffningen dock åstadkommer man ej vid detta sättet slutna sekter inom stället på grund av gemenskaper? på grund av redbarhetens skull bör den buddhistiska gemenskapen avhålla sig ifrån för att bolla tillsammans mening liksom inom samtliga händelser förblir obegripliga på grund av enstaka vidare allmänhet; den bör förbli öppen till varenda uppriktig själ samt ej bara samla liknande lyckans ostar vilket haft dem obegränsade tillgångar från ledighet samt valuta såsom önskar mot på grund av för att behärska inom att vara berusad eller övermättad drag begrunda detta västerländska samhällets brister.

Samtidigt äger den buddhistiska gemenskapen skäl för att fordra mera från sina nya läromästare än ren mjölkmat.

Alltför ofta förespeglar man anhängarna snara utfall från zazen samt yoga; man intalar dem för att dem besitter den kroppsliga, relaterade till känslor samt andliga jämvikten vilket inom enstaka små ask, bara dem lär sig rätta sättet för att slappna från samt för att sitta inom ett sann meditationsställning. Vägen existerar för tillfället ett sak, målet enstaka ytterligare.

angående man verkligen skall ett fåtal den rätta känslan, måste man öva träget inom åratal. detta omedelbara tillträdet mot den inre upplysningen inställer sig inledningsvis långt fram inom tiden, omvittnar enstämmigt dem buddhistiska mästarna ifrån samtliga skeden.

ljud eller handlingen att knäppa då sanningen inom ett blink bryter fram ur själsdunklet, såsom då botten går ut tunnan, ernås bara efter enstaka beneath årens långa rad träget bedriven läsning samt tillägnelse, efter en stort antal genomgångna stilla dagar då man inom ensamhet lidit från sin andliga blindhet samt erfarit sin vanmakt. då man därför äntligen uppnått den avklarnade synen vid denna planet samt vid tillvaron, således inställer sig någon fräsch prövning.

Gemenskapen liksom man tillhör samt rentav grundat, motsätter sig detta stadiga bruket från meditation, andliga övningar samt luttring, alternativt den tar samt smiter in inom meditationen på grund av för att undvika sitta nära samt vandra mot grunden tillsammans med svåra skrifter. vid anförande angående det: hur flera buddhistiska texter bestås egentligen ett vederhäftig översättning mot västerländska språk?

Man skall ej glömma för att jordmånen på grund av buddhismens rotslagning vid kinesisk botten ägde beretts genom enstaka storartad översättningsgärning utan motstycke inom bota religionshistorien.

Kina kunna tjäna liksom modell inom ytterligare en avseende. oss äger sett för att kineserna tillägnat sig sätten för att utöva yoga därför för att dem trodde sig därvid hitta anvisning på grund av evigt liv.

Vidare fann dem några århundraden senare sin näring inom den buddhistiska esoterikens skrifter nära ansatser från metafysisk spekulation samt revolt mot den konfucianska ortodoxin. &#; Västerlänningar existerar ute efter för att begagna zazen samt yoga inom avsikt för att därvid hitta visserligen ej någon evigt liv dock väl den egna personligheten.

till för att försäkra sig ifall detta, räcker detta tillsammans för att ta enstaka inom högen från varenda dessa skrivna verk avsedda till ett europeisk läsekrets. detta heter då var för att detta bota rör sig ifall studier inom mänskligt beteende, angående kroppshållning nära inre session, angående varseblivningsbetingelser samt botande från allehanda psykiska vanföreställningar samt från kroppssjukdomar.

Man erbjuder oss enstaka frigörande livsstil varigenom oss skall återupptäcka vårt ”själv” inom djuppsykologins bemärkelse. Tonvikten läggs nära personlig balans, vid självkännedom, vid djuppsykologi samt påverkningar ifrån kosmiska samt ockulta krafter. &#; dock oss får ej glömma för att buddhismen inom bas avvisar föreställningen angående en förblivande samt oavhängigt egen.

Detta hindrar icke för att buddhismens rön angående förhållandet mellan vår tillvaro samt dem kosmiska krafterna förtjänar för att uppmärksammas hos oss. Omvänt skulle buddhismen äga innehåll från vissa utpräglat västerländska värden, såsom oss vid intet sätt besitter anledning för att vårdslösa beneath förevändning för att utföra rätt och jämlikhet åt andra sätt för att tänka, bete sig samt tillägna sig andliga insikter.

Sålunda framhåller Harvey Cox inom sin litteratur Turning east: The bekymmer and fara of the new Orientalism (), för att begreppet bakgrund lyser tillsammans sin frånvaro inom buddhismen.

Kineserna besitter inom någon mån bidragit tillsammans med ett basal tydning från tidsskeendet. detta kristna västerlandet äger anledning för att stärka känslan till historiens betydelse.

Såvitt gäller detta österländska helgonets inskridande mot medmänniskors frälsning alternativt inseendet från denna skiftande världs radikala otillräcklighet, förblir dessa moment s.a.s.

utan sällskap frön. på grund av för att nästankärleken skall verka något mer än visserligen välgrundade samt riktigt menade dock ändå enstaka insatser till en mera gemensamt ansvarstagande, önskar detta mot för att handlandet går in inom detta historiska skeendet samt ej längre stannar nära ett rad sinsemellan sammanhangslösa företag var fanns samt ett går sin ensliga väg mot enstaka andlig stegring värdig ett övermänniska.

detta önskar mot för att buddhismen öppnar sig på grund av dem utsikter begreppet ifall frälsningshistorien erbjuder, erkänner närvaron från enstaka levande Gud sådana för att varenda varelser samt världsalltet strävar efter för att nå honom. Då kommer dess ögonkontakt vid världen för att bli mindre kylig; dess andliga övningar kommer ej för att fullt således många betona syndafördärvet inom fruktan för att besudla sig tillsammans världen; dess mystik kommer ej längre för att innebära helt enkelt upplevelsen från enstaka urgrund tillsammans tomhetens prägel, utan fastmer mötet tillsammans med enstaka ”helt annan” vilket vid en förblivande sätt utblottar sig till för att tillsammans desto större fullhet både utge sig åt oss människor samt inom sig ta upp vårt mänskliga.

Det existerar visst samt sant, för att buddhismen rymmer andlig förståelse värd för att beakta.

oss kristna äger var många för att plocka upp eller ta från testad kunskap vilket oss denna plats låtit vandra ifrån oss: observans, kroppskännedom till uppnåendet från möte, försjunkande samt skådande. Den å sin blad äger för att välja: endera textilier den ännu ett gång beneath på grund av enstaka tidsanda genom för att inom våra dagar slå mynt från sig egen, alternativt således låter den styrka sig från västerns historiska lärdomar – samt då kommer buddhismen för att utöva lockelse på grund av våra samtida.

Not

1 Jmf.

artikeln Buddhismens lockelse inom Signum sid.

Vi använder kakor på grund av för att tillhandahålla funktionalitet vid vår webbplats. ni förmå egen justera dina inställningar på grund av kakor.