Växter som är skadliga för honungsbin

Honungsbi^[1] alternativt tambi (Apis mellifera)^[1] existerar ett art inom insektsordningen steklar liksom tillhör familjen långtungebin (Apidae).

Honungsbiet existerar en socialt bi, detta önskar yttra för att detta bildar samhällen. en fullständigt bisamhälle utgörs från ett drottning (en fullmogen hona likt även kallas visen^[2]), mot drönare, samt ifrån 10&#; (övervintrande) mot liksom maximalt uppåt 90&#; arbetsbin,^[3][4][5] liksom samtliga existerar sterila honor.

Dessa äger förmåga för att kommunicera rörande förekomster från rika näringskällor samt är kapabel vid därför sätt samordna arbetsinsatsen då dem samlar in nektar samt pollen.

Honungsbiet existerar enstaka från många ett fåtal insekter vilket hålls liksom djur som bor i hus från människan (domesticering från arten inleddes troligen inom region på grund av ungefär 9&#; kalenderår sedan), främst vid bas från sin förmåga för att tillverka honung från nektar, dock även till den position detta utför genom pollinering från fruktträd samt andra odlade växter.

inom landet existerar tambin den viktigaste pollinatören vid odlade fält från oljeväxt samt rybs (men då detta gäller klöver, bär- samt fruktodling liksom den vilda floran existerar detta solitärbin samt humlor likt existerar dem viktigaste pollinatörerna).^[6] Även bivax existerar enstaka på grund av människan användbar vara likt bisamhället tillhandahåller.

Kännetecken samt historik

[redigera | redigera wikitext]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Drottningen känns igen vid för att denna existerar större än arbetsbina samt för att bakkroppen existerar spetsigare. Både drottning samt arbetsbin äger brutna antenner samt numeriskt värde separata fasettögon.

Drönarna äger klumpigare kroppsform, trubbig bakkropp, raka antenner samt stora fasettögon liksom går ihop inom pannan. Drönarna saknar gadd. Hos drottning samt arbetsbin ligger gadden normalt indragen samt gömd. Den existerar försedd tillsammans med hullingar samt står inom förbindelse tillsammans med ett giftkörtel. Drottningen samt drönarna besitter förkrympta mundelar.

Hos arbetsbina existerar munnen välutvecklad samt består från ett begränsad del av läppen, en par korta dock starka överkäkar (mandibler^[7]), en par långa, smala underkäkar (maxiller^[8]) samt ett underläpp vilket bildar enstaka utdragen, tätt hårig tunga. till insamlande från pollen existerar bakersta benparets inledande fotled massiv, tätt hårig samt bildar den sålunda kallade borsten.

Skenbenet äger vid yttersidan enstaka fördjupning omgiven från kalufs, den sålunda kallade pollenkorgen, var pollenet transporteras.

Historik samt underarter

[redigera | redigera wikitext]

Arten honungsbi utvecklades antagligen till mindre än ett miljon tid sedan inom alternativt nära detta östra Medelhavsområdet. precursor, likt fanns vid den iranska högplatån till sex miljoner tid sedan, stammade ifrån varenda bins gemensamma "stamfader", vilket existerade inom Sydostasien på grund av tio miljoner kalenderår sedan.^[9][10]

Idag finns honungsbiet ovan läka världen var detta finns ingång mot nektarbärande blommor.

enstaka domesticering från arten fanns redan inom region på grund av cirka 9&#; tid sedan,^[11] samt säkra indikator vid för att insekter som pollinerar domesticerats finns inom samband tillsammans byggandet från dem egyptiskapyramiderna.^[11] Redan innan dess samlade människor in honung ifrån vildbin. Insamlad vildhonung ingår även inom chimpansers kosthållning.^[12]

Det finns flera olika underarter från honungsbiet.

en från dem enstaka gång maximalt utspridda fanns detta nordiska biet, Apis mellifera mellifera. Detta bi kom mot Skandinavien till cirka 10&#; kalenderår sedan, inom samband tillsammans för att inlandsisen drog sig åter. Biet existerar nästan mörk mot egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser. detta nordiska biet besitter gått många kraftigt tillbaka vid senare period samt avelsarbete pågår på grund av för att rädda det.^[13]

En ytterligare underart existerar detta italienska biet, Apis mellifera ligustica.

Biet härstammar ifrån italienska halvön samt existerar gult mot egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser. Trots för att detta existerar anpassad mot en liv inom medelhavsklimat existerar rasen många populär bland svenska samt finska biodlare.

Krainerbiet, Apis mellifera carnica, härstammar ifrån trakterna norr ifall Svarta havet. Detta bi existerar anpassad på grund av ett kreditkort vår, ett varm sommar samt ett utdragen vinter.

Därför besitter detta ett många kraftig tillväxt från sina samhällen vid våren.

Genom för att överkorsa olika underarter beneath kontrollerade former besitter detta varit möjligt till människan för att ett fåtal fram nya raser tillsammans med till biodling många goda attribut. en modell vid detta existerar detta framavlade Buckfastbiet (latinskt namn finns ej).

Denna biras blev tagna fram från munken broder Adam vid klostret Buckfast inom län i england, England. Buckfastbiet existerar detta vanligaste biet inom land. Biet äger ett gråaktig färgton, vanligen tillsammans med numeriskt värde alternativt tre gulbruna grupp vid främre delen från bakkroppen.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Drottningens övning existerar för att lägga hönsägg, drönarnas för att befrukta drottningar.

Det räcker nämligen inte att enbart ha honungsbin för alla de växter som sätter mer och bättre frukt om de pollineras av flera olika arter, eller för våra vilda växter

Allt sysselsättning inom bisamhället uträttas från arbetsbina. inom vilt tillåtelse bor insekter som pollinerar vanligen inom ihåliga träd samt dem inledande bikuporna fanns troligtvis urholkade stammar av träd. idag används kupor från olika konstruktion. Arbetsbinas data existerar insamlande samt beredande från att ge liv samt byggnadsmaterial, bostadens inredande, vården från larver samt samhällets försvarande mot inkräktare.

Insamling

[redigera | redigera wikitext]

Honungsbiet besitter numeriskt värde näringskällor: nektar, likt framför allt innehåller kolhydrater, samt pollen, vilket framför allt innehåller protein. Nektarn slickas från arbetsbina upp ur blommorna tillsammans med hjälp från tungan samt upptas inom enstaka utvidgad sektion från matstrupen, den sålunda kallade honungsmagen.

Nektarn omvandlas inom biet mot honung, likt lagras inom bikakorna inom boet.

ett sektion från nektarn använder dock biet på grund av sitt eget behov. Då förändras den ifrån honungsmagen mot nästa sektion från tarmkanalen, chylusmagen, var den tas upp eller sugs in. Då domesticeringen äger förändrat honungsbiet således för att detta producerar många mer honung än kolonin behöver tar biodlaren vid hösten försvunnen honungen ifrån bikupan samt ersätter den tillsammans ett sockerlösning.

När biet tränger in inom blommorna fastnar pollen vid varenda med mycket hår kroppsdelar. Därifrån avborstas detta sedan samt fastklibbas vid bakbenens pollenkorg. Ännu mer pollen insamlas medvetet genom för att biet tillsammans med sina starka överkäkar öppnar dem ståndarknappar likt ännu ej spruckit upp, tar frömjölet tillsammans med dem främsta fötterna samt ändrar bostadsort detta ursprunglig mot dem mellersta samt sedan mot dem bakersta extremiteterna, inom vilkas pollenkorg detta samlas upp samt bildar stora linsformiga klumpar.

Dessa fördelas ständigt lika vid bägge benen, på grund av för att ej ett ojämn tryck bör försvåra flygandet nära hemfärden.

Övriga insamlade ämne utgörs från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt harts (kåda). vätska insamlas vid identisk sätt liksom nektar samt används efter hemkomsten dels mot beredning från födan, dels mot byggandet från boet.

dock vätska samlas ej inom förråd, utan detta anskaffas utifrån behov. dem hartsartade ämnena samlas ifrån poppelns, björkens samt andra lövträds knoppar samt ifrån dem vid kåda ständigt rika barrträden samt hemtransporteras liksom pollen inom pollenkorgen.

När biet samlat sålunda många detta orkar föra tillsammans med sig flyger detta den genaste vägen bostad, lett från en många gott lokalsinne.

nära framkomsten mot kupan vilar sig biet vanligen ett stund vid flygbrädet samt beger sig sedan in inom kupan. dem olika typerna från gods lämnas från vid olika sätt. Nektarn är kapabel dels genast ges likt att födas mot hemmavarande samhällsmedlemmar, dels tömmas inom förrådsceller. ett sektion celler innehåller nektar på grund av dem närmaste dagarna.

andra, vanligen dem översta cellerna inom varenda bakelse, innehåller förråd till framtiden samt tillsluts tillsammans med en lock från vax. Nektarn skyddas på grund av jäsning genom tillskott från lite myrsyra. detta pollen såsom ej används direkt mot att ge liv, nedpackas inom särskilda celler. Ofta övergjuts detta tillsammans med nektar, varefter cellen täcks tillsammans en vaxlock.

dem kådiga ämnena bildar detta således kallade stoppvaxet, såsom används mot för att fästa vaxkakorna, tillstänga hål samt springor, minska flyghålet då detta existerar till stort, samt därför vidare. Vaxet existerar ett ytterst betydande vara på grund av bisamhället. Medan dem förut omtalade ämnena existerar varor likt bildas från växter samt vilket bina på grund av bostad samt använder inom mer alternativt mindre oförändrat skick, produceras vaxet inom biets lekamen samt bildas liksom enstaka exkretionsprodukt ifrån körtlar mellan segmenten vid bakkroppens buksida.

detta kommer fram inom struktur från bladlika skivor likt lossas tillsammans med den sålunda kallade tången, bildad från ledgången mellan skenbenet samt inledande fotleden vid dem bakre extremiteterna, samt förs mot munnen var dem tillsammans med käkarna knådas samt förarbetas tills dem blir lämpliga för att foga mot vaxbygget.

Bobygge

[redigera | redigera wikitext]

Vaxkakorna står lodrätt tillsammans ungefär 10 millimeters mellanrum.

dem byggs uppifrån samt neråt. Kakornas celler bildar regelbundna hexagonala prismor, tillsammans med tresidiga bottnar. Cellerna ligger inom varenda bakelse inom numeriskt värde lager tillsammans bottnarna mot varandra vid sålunda sätt för att enstaka cells tre bottenväggar ingår inom bildande från bottnen åt tre motstående celler.

Genom detta byggnadssätt får cellerna enstaka på grund av sitt ändamål lämplig struktur samtidigt liksom största sparsamhet tillsammans med ämne iakttages.

Honungsbin är viktiga pollinatörer både lokalt och för vissa grödor som i frukt- och grönsaksodlingar

En sektion celler används mot förvaringsrum till förråden, inom andra utvecklas larverna. Dessa hexagonala celler finns inom tre storlekar, mindre till larver såsom bör bli arbetsbin, större på grund av drönarlarver, samt enstaka uthängda svärmceller på grund av ungdrottningar. Arbetsbicellerna bildar detta övervägande antalet, dem existerar vanligen 12 millimeter djupa samt existerar cirka 5 millimeter inom diameter, således för att detta går 19 stycken vid ett decimeter samt alltså ungefär celler per kvadratdecimeter vid varenda blad.

Drönarcellerna existerar 13 millimeter djupa samt något ovan 6 millimeter inom diameter, sålunda för att 15 inom rad mäter enstaka decimeter. detta går alltså omkring stycken sådana vid ett kvadratdecimeter. eftersom bägge någon som har blivit besegrad eller nedslagen från celler förekommer vid identisk bakelse finns således kallade övergångsceller från oregelbunden struktur mellan dem.

inom honungskakorna, såsom används mot förvaring från honung, förlängs cellerna ibland inom tider tillsammans god ingång vid nektar. dem förmå ibland bli därför djupa liksom 37 millimeter. Utöver dem hexagonala cellerna finns större celler tillsammans oregelbunden, mer alternativt mindre avrundad struktur på grund av uppfödande från drottningar. detta finns endast en fåtal liknande inom varenda bisamhälle samt dem finns vanligen inom kanten från vaxkakorna.

Kakorna förmå tillväxa tillsammans ett hastighet från 4 celler per dygn.

Livscykel

[redigera | redigera wikitext]

Under den kalla årstiden sitter bina samlade vid samt mellan kakorna samt bildar enstaka klunga alternativt klase, vanligen inom mitten från kupan. dem faller ej vilket flera andra övervintrande insekter inom dvala, utan lyckas genom för att sitta tätt sammanpackade samt inta att födas ur dem insamlade förråden, hålla kroppstemperaturen ovan 8&#;°C även beneath dem kallaste vintermånaderna.

inom mars, ibland redan inom månad, börjar drottningen lägga vanligtvis för fortplantning hos djur inom mitten från klungan, var temperaturen existerar högst. Äggläggandet existerar många långsamt inom start. Allteftersom värmen tilltar vid våren ökas äggläggningen. Den når sitt maximum inom juni samt juli, på grund av för att sedan avtaga samt helt upphöra inom oktober samt november.

Man äger eventuellt kunnat urskilja äggläggningsperioder ifall dygn, skilda från viloperioder angående dygn. beneath årets lopp förmå ett drottning lägga upp mot &#; oval form.

Parningen försiggår endast enstaka gång beneath drottningens liv samt sker beneath ett utflykt vilket den unga drottningen företar långt ifrån samhället, var träffar denna drönare ifrån traktens andra bisamhällen.

Drönarna parar sig endast tillsammans med enstaka enda hona, medan honorna parar sig tillsammans flera drönare, vanligen omkring ^[14] varenda samlag tar bara mellan 2 samt 5 sekunder. inom samband tillsammans samlaget släpper hanens könsdelar ifrån hans lekamen mer alternativt mindre explosionsartat, ibland tillsammans med en hörbart ljud, samt fastnar inom honans vagina (de hindrar dock ej hon för att para sig tillsammans andra hanar efteråt).

Hanen faller mot marken samt dör strax därefter.^[15]

Hannarnas sperma sparas inom ett speciell sädesbehållare hos honan. Drottningen förmå egen nära äggläggningen styra angående ägget bör befruktas alternativt ej. Ur obefruktade hönsägg utvecklas drönare. Arbetsbin samt drottningar utvecklas däremot ur befruktade ägg.^[16]

Att drottningen parar sig tillsammans flera drönare anses betydelsefullt på grund av genetisk diversitet, vilket motverkar förödande inavel, samt sängar på grund av enstaka lyckad, livskraftig population.

Bina kunna medvetet påverka avkommans attribut. Mot slutet från nektarsäsongen blir därför dem senast framkläckta exemplaren särskilt övervintringshärdiga.

Under äggläggningen ledsagas drottningen från arbetsbin, likt ger hon föda. denna lägger en vanligtvis för fortplantning hos djur inom varenda fängelse.

Innan denna lägger ägget sticker drottningen in huvudet, liksom till för att granska för att allt existerar inom ordning. Därefter kryper denna åter ut, sticker in bakkroppen samt lägger ägget vid cellens botten. Ägget existerar vitt, genomskinligt, cirka 2 millimeter långt, svagt böjt samt något spetsigare inom en änden än inom den andra.

Samtidigt liksom drottningen går eller reser vidare utefter vaxkakan skyndar sig arbetsbin för att förse cellen tillsammans med ett små upphöjd från vitt mos, producerat från nektar, pollen samt dricksvatten. Efter tre dygn, detta önskar yttra vid fjärde dagen, kommer larven ut ur ägget, äter upp moset, sträcker fram huvudet samt får mera föda inom form eller gestalt från därför kallade bibröd, berett från pollen samt nektar.

Larven växer idag därför snabbt för att den vid nionde dagen ifrån äggets läggning fyller år nästan läka cellen. Cellen förses då tillsammans med en vaxlock.

Dessa växter är utsatta för diverse växtsjukdomar, som tidigare har bekämpats genom betning av utsädet med olika preparat innehållande ämnen av neonikotinoidtyp: klotianidin; imidakloprid; tiametoxan

Dessa tillsammans med lock försedda celler existerar därefter kontinuerligt täckta från insekter som pollinerar, vilket ruvar ynglet. Inuti cellen spinner larven kring sig enstaka kokong från silke samt förpuppas. 21 dygn efter äggläggningen kommer detta fullbildade arbetsbiet fram ur puppan. Drönarnas tillväxt tar dygn, medan drottningen kommer fram redan dygn efter äggets läggning.

Långtifrån samtliga drönare får chans för att para sig tillsammans med enstaka hona. dem likt ej utför således, samt alltså överlever, körs ändå ut ur kupan mot hösten, samt sticks vanligen ihjäl inom samband tillsammans med detta. Företeelsen brukar kallas "drönarslakten".^[16][17] Drönarnas livstid uppgår inom allmänhet mot ungefär 3 månader.

Arbetsbin förmå leva 9 månader. dock beneath den brådaste arbetstiden vid sommaren når dem endast ett ålder från 6 veckor.

Drottningen är kapabel leva tid. angående en bisamhälle från ett alternativt ytterligare anledning blivit utan drottning, kunna denna bristande ersättas, beneath förutsättning för att arbetsbilarver finns, vilkas celler ännu ej existerar täckta tillsammans lock. inom således fall byggs ett fängelse innehållande hönsägg alternativt larv från arbetsbi angående inom största hast.

Väggarna rivs ned samt enstaka rymlig drottningcell etableras. Rikligt tillsammans näring tillföres larven, samt bina ruvar den tillsammans största vård. Dessa bemödanden kröns vanligen tillsammans med succé, genom för att detta ur cellen kommer fram enstaka fullt utbildad drottning. från detta framgår för att dem hönsägg ur vilka drottningar samt arbetsbin utvecklas existerar från identisk stöt samt för att den olika utvecklingen beror vid olikhet inom att ge liv samt bostad.

I denna unika sammanställning med inte mindre än nektar- och pollenproducerande örter kan du få viktig information om vilka arter som har störst betydelse för honungsbin och vilda bin

Svärmning

[redigera | redigera wikitext]

På försommaren lägger drottningen hönsägg inom några drottningceller. sålunda snart enstaka fräsch drottninglarv existerar färdig för att kläckas börjar ett viss bekymmer märkas inom kupan. Den gamla drottningen går ut inom svärm nära lämplig väderlek samt efter grabb likt dem nya drottningarna några dagar senare öppnas (det är kapabel existera därför flera såsom 20 stycken) svärmar dem tills samhället existerar helt utarmat.

Denna således kallade ansamling företas endast inom soligt klimat samt vanligen nära lunchtid. Svärmen tillsammans med den gamla drottningen (försvärmen) flyger vanligen ej långt, eftersom den befruktade samt äggfyllda drottningen existerar på grund av massiv på grund av för att behärska flyga långa sträckor.

Svärmen träffar sig därför snart ned vid enstaka kvist alternativt något annat lämpligt objekt samt bildar enstaka hängande klunga.

ifall man tar in denna inom enstaka tom kupa bosätter sig svärmen inom den. inom den lämnade kupan äger minimalt ett färsk hona kommit fram samt blivit hälsad liksom drottning från arbetsbin. dock eftersom detta oftast existerar flera honor likt kommer fram ungefär samtidigt, därför måste ett alternativt flera från dem rymma fältet, åtföljd från sina trogna, till detta förmå ej existera mer än ett drottning inom en samhälle utan för att strid vid liv samt död uppstår mellan dem.

Genom sådan utvandring uppkommer eftersvärmarna. enstaka eftersvärm flyger vanligen längre försvunnen, eftersom den obefruktade honan existerar enklare samt rörligare. Eftersvärmarna kräver även större påpasslighet ifrån biodlarens blad.

Om ej svärmen blir intagen uppsöker den något ihåligt träd, ett murspricka alternativt någon ytterligare passande område samt grundar var en nytt samhälle.

en sådant förvildat samhälle dör oftast ut redan beneath den kommande hösten alternativt vintern. för att en förvildat samhälle dör beneath vintern förmå äga flera orsaker, vilket utsatthet till allt på grund av sträng kall luft samt fukt (fukt är kapabel leda mot mögelangrepp samt bakteriebildning), svält, sjukdom, alternativt för att boet blir förstör från vilda varelse, hårt meteorologi alternativt ytterligare störning.

Dock finns detta modell vid för att vilda bisamhällen klarat sig inom åratal även inom nordliga kalla klimat. Den inledande eftersvärmen (den sålunda kallade andrasvärmen) kommer ungefär nio dagar efter försvärmen. Tredjesvärmen kommer vid tredjeplats dagen efter andrasvärmen. Därefter kunna eftersvärmar följa nästan dygn på grund av ljus.

Ofta sker detta dock för att bina besitter tillfredsställt sin svärmlystnad redan efter andrasvärmen samt därför dödar samtliga kvarvarande drottninglarver. Tre veckor efter försvärmens avgång sägs moderkupan äga avsvärmat. detta betyder för att någon ytterligare svärm ej existerar för att förvänta beneath den sommaren.

Sjukdomar, parasiter samt skadegörare inom bisamhället

[redigera | redigera wikitext]

Det finns bland insekterna flera fiender mot honungsbiet.

Dessa existerar dels rovinsekter liksom överfaller samt dödar insekter som pollinerar beneath deras utflykter, mot modell bivargen samt getingar, dels parasiter, vilket innästlar sig inom bikuporna, mot modell majbaggar, puckelflugor, vaxmalen samt bilusen. Lilla kupskalbaggen(Aethina tumida),sammetsgetingen(Vespa velutina) samt kvalstret Tropilaelaps spp existerar exotiska skadegörare likt ännu ej påvisats inom landet dock existerar justerade inom svensk lagstiftning.^[18]

Under andra halvan från talet spreds biparasiten varroakvalster ifrån sitt ursprungsland Indien mot bota västvärlden.

dem från indien biarterna besitter tolerans mot varroa, vilket övriga honungsbin saknar.

En bipopulation, kallad bondbin vid Gotland tycks dock från naturen existera motståndskraftigt mot varroa-angrepp. Man vet ännu () ej varför, dock saken existerar beneath studium från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).^[18]

Amerikansk yngelröta, liksom orsakas från den sporbildande bakterien Paenibacillus larvae^[19], drabbar övertäckt biyngel vilket får ynglet för att ruttna samt bli en brunt illaluktande slem.

detta existerar enstaka svårutrotad, många smittosam bisjukdom liksom måste behandlas omgående på grund av för att undvika spridning. SLU studera diagnosmetoder på grund av amerikansk yngelröta. detta äger bland annat demonstrerat sig för att från yngelröta angripna bipuppor avsöndrar volatila organiska föreningar.^[18] inom landet består "behandlingen" från för att man eldar upp läka samhället tillsammans vaxramar^[19].

Andra farliga bisjukdomar existerar Apis mellifera filamentous-virus (AmFV) samt befarat Bee Makulalike virus (Bee MLV). Bee MLV existerar vanligt inom land i västeuropa, Belgien samt USA, dock besitter ännu () ej konstaterats inom landet samt Storbritannien. Eventuellt existerar trots allt Bee MLV ej skadligt på grund av honungsbiet.^[18]

Deformed Wing Virus (DWV) förekommer hos bipuppor, samt resulterar inom förkrymta vingar hos detta färdiga biet, såsom då får dålig flygförmåga.^[18]

Apistan, enstaka acaricid, dödar kvalster samt existerar effektivt mot varroa-angrepp, dock negativa sidoeffekter besitter rapporterats.

detta verksamma ämnet inom apistan existerar tau-fluvalinat, såsom existerar dokumenterat vilket medicin inom Sverige.^[18]

Black Queen fängelse Virus (BQCV) samt säckyngel(Sacbrood virus, SBV) existerar vanligt förekommande inom svenska bisamhällen.^[18]

Raps samt rybs existerar viktiga nektarväxter till honungsbin.

Dessa växter existerar utsatta på grund av diverse växtsjukdomar, liksom tidigare besitter bekämpats genom betning från utsädet tillsammans med olika preparat innehållande ämnen från neonikotinoidtyp:

Man äger emellertid funnit för att dessa, tidigare godkända medel, existerar ohälsosamma på grund av insekter som pollinerar samt andra på grund av jordbruket viktiga pollinatörer.

Dessa ämnen existerar därför sedan förbjudna för att inom EU användas mot blommande växter. EC-förordningen / ordinerar för att tidigare tillåtelse på grund av nämnda ämnen kunna dras in, angående givna tillståndskrav ej anses fullbordade. tillsammans stöd från denna förordning beslöt svenska Kemikalieinspektionen –06–12 för att avslå ansökningar till fortsatt tillåtelse till preparaten Butisan Top samt Nimbus CS var dem verksamma ämnena utgörs från dessa neonikotinoider.

Beslutet äger emellertid överklagats mot Miljödomstolen, dock åtminstone intill –11–02 ägde ännu ingen dom fallit.^[18]

Försvar

[redigera | redigera wikitext]

Gadden existerar en omvandlat äggläggningsrör, vilket leder gift ifrån ett giftkörtel. Risken för att ett fåtal detta gift injicerat från biets gadd fungerar många utmärkt likt avskräckningsmedel vid dem högre djuren.

mot skillnad ifrån andra insekter som pollinerar (exempelvis humlor) liksom kunna sticka flera gånger, äger gadden hos honungsbinas person som arbetar kraftiga hullingar, därför för att biet ej kunna dra ut den efter för att detta besitter stuckit en större varelse liksom en däggdjur. då biet flyger iväg slits gadden samt ett sektion från bakkroppen därför loss ifrån biet, såsom kreditkort därefter dör från skadorna.

inom gengäld kommer gadden för att gå vidare pumpa ner gift inom sticksåret, samt oskadliggöra offret. Detta gäller emellertid bara större varelse liksom likt däggdjur äger köttiga vävnader likt gadden förmå fastna inom. andra leddjur, liksom mot modell angripande insekter, är kapabel även arbetarna sticka flera gånger.^[20] Gadden skickar dessutom ut doftämnen inom luften vilket larmar dem andra inom bisamhället samt får även dem för att vandra mot anfall.^[21]Bigiftet existerar komplext sammansatt samt innehåller peptider samt enzymer liksom förstör cellernas skyddande fettlager.

detta förstör även hudens mastceller, vilket utför för att histamin frigörs, något likt orsakar smärta, svullnad samt inom sämsta fall ett allergisk reaktion.^[20].

Biodling

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka beskrivning från Biodling.

Honungsbiet tillhandahåller flera olika produkter samt tjänster.

Biodlare tar existera vid dessa genom för att förse bina tillsammans enstaka bikupa för att bo inom.

Det finns många olika honungsväxter, några vanliga är maskros, sälg, honungsört och raps

detta existerar viktigt till kolonins produktionsförmåga för att bikupan existerar lämpligt utformad. Moderna bikupor förmå existera transportabla, således för att bina är kapabel förflyttas mot platser var resurser vid nektar existerar god samt ibland mot odlingar likt behöver binas pollinering.

Honungsbiets största ekonomiska värde kommer ifrån den pollinering från odlade växter såsom detta utför.

såsom modell existerar mandelodlingen inom Kalifornien beroende från för att bikupor transporteras dit ifrån varmare trakter, eftersom mandel måste pollineras därför tidigt vid våren för att lokalt anpassade insekter som pollinerar ej besitter tillräcklig kapacitet nära den tiden vid året.

Bina samlar in nektar samt andra söta vätskor ifrån växter, framför allt växternas blommor.

Dessutom förmå bina beneath vissa omständigheter samla in den söta vätska liksom växtlöss producerar. Nektarn omvandlas inne inom biets lekamen mot honung. Biet kräks upp honungen då detta existerar tillbaks inom kupan. Honungen lagras, liksom pollen, inom vaxkakornas celler.

Biodlaren skördar honungen genom för att ovanpå binas yngelrum sätta ett således kallad skattlåda liksom avskiljs ifrån yngelrummet tillsammans med en nät liksom låter arbetsbina passera fritt dock såsom ej släpper igenom den något större drottningen, detta förhindrar äggläggning.

då biodlaren bedömer för att bina äger flugit färdigt vid sin primära nektarkälla, samlar denne in skattlådorna samt slungar vaxkakorna efter för att inledningsvis äga tagit försvunnen detta skyddande lager från vax likt bina täcker dem att vara berusad eller övermättad cellerna tillsammans med, detta därför kallade täckvaxet. enstaka honungsslunga existerar inom stora drag enstaka centrifug tillsammans med lokal på grund av en visst antal vaxkakor.

Den relativt lättflytande, sirapslika nyslungade honung vilket existerar resultatet, samlas upp inom en förvaringskärl var den efter en par dagar börjar kristallisera. Biodlaren måste då röra ifall inom honungen på grund av för att den ej bör bli grynig. då honungen fått lagom fast konsistens tappar biodlaren upp den vid burkar.

Den färdiga honungens attribut existerar starkt beroende från vilka källor bina huvudsakligen samlat in nektar ifrån. liksom modell ger oljeväxt ett många fast, nästan ljus honung tillsammans kraftig sötma.

Vid ett viss ålder utsöndrar arbetarbin bivax ifrån körtlar vid bakkroppen. Vaxet används mot för att bygga väggarna samt locken vid cellerna inom bikakan.

Människan kunna nyttja bivaxet inom flera olika varor, mot modell ljus.

Råvaran mot biets produktion från propolis, alternativt "bikitt", existerar kåda ifrån barrträd samt harts liksom finns utanpå knopparna hos vissa lövträd.

Honungsbin är viktiga pollinatörer för våra grödor och vilda växter och har därmed betydelse för både människors hälsa och biologisk mångfald

Bina använder detta mot för att laga sitt bo, mot modell genom för att fyllning igen springor. detta existerar vanligt för att man äter detta till dess tänkta hälsobringande effekter.

För för att behärska erhålla någorlunda övervakning vid bina nära jobb tillsammans med bikupan används rök, ofta ifrån ett således kallad rökpust.

Röklukten fullfölja för att bina sätter sig samt provianterar, antagligen såsom förberedelse inför rymning ifrån annalkande brand.^[22]

Plötslig bidöd

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka översikt från Colony Collapse Disorder.

Från cirka samt vidare äger binäringen observerat enstaka grundlig bidöd inom bipopulationer.

inom USA benämns syndromet Colony Collapse Disorder, dock orsaken existerar kvar omdebatterad. Kvalster samt sjukdomar orsakar enstaka sektion från den globala bi-döden, andra bidragande orsaker existerar intensivt jordbruk, klimatförändringar samt bekämpningsmedel.^[23] enstaka litteraturöversikt ifrån pekar särskilt vid för att neonikotinoider inom dem mängder likt ofta används kunna skada insekter som pollinerar samt menar för att detta finns en brådskande behov för att ta fram tryggare alternativ.^[24]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Honungsbin inom Nordisk familjebok (andra upplagan, )
• Hansson, Åke.

  Bin samt biodling. Stockholm&#;: LT,

• Gadden, Biodlingsföretagarnas tidskrift nr. 2
• Augustsson, Curt. "Bisamhället beneath en år." Bitidningen, nr. 3, mars

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]