Varför pteridofyter kallas botaniska ormar

Ormar (Serpentes) existerar ett underordning inom ordningenfjällbärande kräldjur. dem äger smal lekamen samt cylindrisk kroppsform. Ormarna existerar växelvarma samt köttätare, samt vissa existerar kannibaler, detta önskar yttra dem äter individer från identisk art. Några arter besitter utvecklat en värmekänsligt kroppsdel inom nosen, tillsammans vilket dem inom mörker förmå uppleva kroppsvärmen från en bytesdjur.

Den äldsta bevarade förteckningen ovan olika ormar återfinns inom Brooklyn-papyrusen.

De allra flesta ormar lever vid nation, dock detta finns ungefär en anförande arter likt lever inom haven.^[1]Havsormarna anses äga detta starkaste giftet, dock existerar ej aggressiva.

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Ormar förekommer nästan ovan kurera jorden.

Allmänt ligger deras utbredningsområde mellan 63° nordlig bredd samt 43° sydlig bredd. Den nordligaste arten existerar huggormen, likt förekommer inom Skandinavien, samt den sydligaste existerar Bothrops ammodytoides vilket lever inom Patagonien. Inom utbredningsområdet finns detta dock några småöar samt ögrupper var ormar saknas.

Dessa existerar Irland, Island, Azorerna, Bermuda, Nya Zeeland samt Hawaii.

Ormarna är växelvarma och köttätare, och vissa är kannibaler, det vill säga de äter individer av samma art

Under evolutionens lopp besitter ormar anpassat sig mot olika habitat. detta finns arter likt lever vid nation alternativt beneath jorden, arter såsom lever inom vätska (i både salt- samt sötvatten) samt arter likt lever inom växt. ett sektion arter förekommer inom flera från dem nämnda habitaten. dem områden var detta finns flera olika tillgångar samt en flertal ekologiska nischer äger detta största antalet ormarter.

Den största artrikedomen finns därför inom tropikerna. Trots detta finns detta ändå ormar inom mot synes ogynnsamma regioner likt öknar samt bergskedjor.

Ormar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet förekommer arterna huggorm (Vipera berus), snok (Natrix natrix) samt hasselsnok (Coronella austriaca). Sveriges ormar existerar samtliga fridlysta.

Kopparödla kallas ibland till kopparorm alternativt ormslå dock existerar alltså ett ödleart samt ej enstaka orm. Huggormen existerar den enda giftiga ormen inom landet, dock dess bett existerar sällan livshotande på grund av enstaka myndig människa.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Kroppslängden varierar kraftigt mellan olika ormar.

Pteridofyter är primitiva växter som utvecklas tidigt på vår planet och inte reproducerar sig genom frön, utan snarare genom sporer

Arterna inom familjenmaskormar existerar bara 15 centimeter långa. Störst bland ormarna existerar Nätpyton såsom förmå nå ett kroppslängd vid nära 10 meter. Även vad gäller tvärsnittet finns skillnader. detta förmå artikel runt, ovalt, nästan trekantigt alternativt äga formen från en toastbröd.

Ormarnas munhåla existerar formad därför för att dem förmå sträcka ut tungan utan för att behöva öppna bota munnen.

Vissa ormar kunna öppna munnen sålunda många för att dem förmå svälja en helt vildsvin.

Ormar (Serpentes) är en underordning i ordningen fjällbärande kräldjur

Könsdimorfism förekommer hos ormar inom sällsynta fall. mot modell existerar honor från huggormen (Vipera berus) mer brun- alternativt rödaktiga än hanar samt honornas mönstring existerar ej således klar.

Även kroppsfärgen varierar. Några icke-giftiga arter äger beneath evolutionens gång skaffat liknande färg vilket giftiga arter på grund av för att skydda sig mot fiender.

Ormar besitter inom motsats mot ödlor sammanvuxna samt genomskinliga ögonlock.^[2]

Huden

[redigera | redigera wikitext]

Ormarnas hud består från tre skikt: överhuden (epidermis), läderhuden (dermis) samt underhuden (subcutis). varenda skikt besitter olika funktioner. Cellerna inom överhuden innehåller keratin till för att forma en tätt samt flexibelt hornskikt inom struktur från fjäll.

Överhuden skyddar djuret mot skadlig effekt ifrån omvärlden. inom läderhuden finns flera nervändor, bindvävnad, blodkärl samt pigmentceller. inom underhuden sparar ormen fett vilket energireserv.

Fjäll

[redigera | redigera wikitext]

Ormar är kapabel äga flera olika fjälluppbyggnader. Vissa ormar äger speciellt utvecklade fjäll till för att klättra, simma, hålla kvar byten alternativt på grund av för att enklare behärska gräva.

Ormens fjäll hjälper även mot för att känna igen vilken art ormen tillhör, genom plåtarnas antal samt fjällens olika former samt delningar.

Ryggfjäll

[redigera | redigera wikitext]

• Släta ryggfjäll: Små alternativt stora fjäll, besitter inga vassa kanter alternativt upphöjningar vid fjällen.
• Kantiga ryggfjäll: Fjäll likt existerar spetsigare samt besitter enstaka kant inom mitten vid varenda fjäll.

  dem äger även en trekantigt mönster samt detta existerar efter detta liksom man gett namnet.

Ben

[redigera | redigera wikitext]

Ormar äger bara tre sorters ben: ben inom kraniet, ryggkotor samt revben. dem saknar bäcken, skuldergördel samt bröstben. vid bas från för att käken samt benen inom gommen bara existerar sammanlänkade tillsammans grupp förmå dem öppna munnen väldigt många.

Ryggkotornas antal existerar vanligtvis (maximalt ).

Dessa växter trivs främst i tropiska, fuktiga och tempererade miljöer, även om de kan stödja livet bra i torra regioner

samtliga revben sitter tillsammans enstaka led vid ryggkotorna.

Huggtänder

[redigera | redigera wikitext]

Alla ormar besitter enkel giftig saliv samt matsmältningsvätskor såsom används på grund av för att avbryta ner maten. dem likt betecknas vilket giftiga besitter ombildat samt förstärkt detta gift samt använder detta mot för att döda sina byten.

flera ormar existerar predatorer samt dem sväljer sina byten all mot skillnad ifrån flera andra jagare vilket besitter extremiteter vilket utför detta enklare för att slita sönder sina byten. tillsammans hjälp från gifttänderna är kapabel dem förlama alternativt döda även större byten likt annars förmå smita iväg.

Det finns numeriskt värde varianter från gifttänder.

De Pteridofyter, "Lägre" vaskulära växter eller vaskulära kryptogamer, består av en grupp sporeproducerande landväxter, som inte producerar blommor eller frön

Antingen äger tanden enstaka fåra vid utsidan var giftet kunna sippra ner inom bytet alternativt sålunda existerar den ihålig samt fungerar mer såsom ett spruta.

Traditionellt ordnar man ormar efter huggtändernas placering inom käken, främre huggtänder (proteroglyfa) alternativt bakre huggtänder (opistoglyfa). enstaka fördel tillsammans för att äga huggtänderna framme inom käken existerar för att giftet är kapabel sprutas in inom bytet inom en enda hugg samt ormen behöver bara därefter följa efter bytet mot dess för att giftet börjar verka.

På enstaka sektion ormarter existerar huggtänderna fastsittande vid liknande sätt vilket vanliga tänder medan huggtänderna vid andra ormar existerar rörliga samt existerar infällda ända tills för att ormen bör hugga sitt byte då dem fälls ut.

Ibland tappar ormar tänder då dem mot modell fastnat inom bytet, då växer detta ut ett fräsch tand vid identisk plats.^[3][4]

Evolution från huggtänder

[redigera | redigera wikitext]

Nya studier tyder vid för att samtliga giftiga ormar äger enstaka gemensam stamfader.

dem olika huggtändernas position äger hos olika ormarter påvisat oberoende evolution.

En analys från embryon ifrån åtta olika arter tillsammans främre alternativt bakre huggtänder (inklusive enstaka art helt utan huggtänder) besitter demonstrerat för att dem främre huggtänderna hos mot modell Viperidae samt Elapidae utvecklas långt bak inom den övre käken till för att sedan vandra fram mot sin rätta område.

dem bakre huggtänderna, mot modell hos vissa ormar vilket tillhör familjen Colubridae, stannar istället kvar vid den ursprungliga platsen. dem olika släktlinjerna kunde därefter förbättra sina komplicerade giftsystem.

Den nya granskning föreslår ett färsk modell till evolutionen från ormens huggtänder. granskning visar den förhistoriska mekanismen likt gjorde för att ormens huggtänder utvecklades utifrån tänderna.

Den bakre delen från ormens tandformande lager inom den övre käken blev till länge sedan utvecklingsmässigt separerad ifrån resten samt bildade då en främre samt en bakre tandformande lager liksom existerar utvecklingsmässigt oberoende ifrån varandra. Hos ormar tillsammans bakre huggtänder finns detta förhållande kvar, detta bakre lagret bildar huggtänderna medan detta främre bildar vanliga tänder.

Även hos ormar tillsammans främre huggtänder existerar detta detta bakre lagret likt bildar dessa huggtänderna. Den nya modellen tyder vid för att ormar tillsammans med främre huggtänder förlorade detta främre tandformande lagret samt detta bakre lagret bildade huggtänder liksom kunde vandra fram mot enstaka främre, mer produktiv position.

Modellen tyder även vid för att Viperidae samt Elapidae oberoende ifrån varandra förlorade detta främre tandformande lagret, vilket stämmer överens tillsammans med detta faktum för att dem ej bildar enstaka monofyletisk grupp.^[5]

Andra evolutionära teorier

[redigera | redigera wikitext]

• Ormar tillsammans främre huggtänder bildar enstaka monofyletisk assemblage samt härstammar ifrån dem bakre huggtänderna.
• Elapidae samt deras huggtänder härstammar ifrån främre tänderna medan Viperidaes huggtänder härstammar ifrån dem bakre huggtänderna.
• Elapidae samt Viperidaes huggtänder besitter oberoende från varandra härstammat ifrån dem bakre huggtänderna.^[5]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Ormar lever vanligen utan sällskap samt deras sociala beteende existerar mindre välutvecklat.

dem träffas bara beneath en fåtal situationer, såsom nära parningen (se rubriken fortplantning).

Lär dig om ormbunkarnas fascinerande värld och deras allierade, inklusive deras unika egenskaper, mångfald av livsmiljöer och betydelse för ekologi, ekonomi, vetenskap och bevarande

dem träffas även nära platser tillsammans särskilt utmärkt resurser mot att födas. mot modell uppsöker individer från arten strumpebandssnok (Thamnophis sirtalis) vattenansamlingar var tusentals grodor vilket just avslutad metamorfosen kommer vid nation. dem förmå även mötas nära platser likt existerar särskilt lämpliga på grund av för att lägga vanligtvis för fortplantning hos djur vid (ofta finns bristande vid dessa platser samt därför samlas flera honor vid en ställe) alternativt till för att producera en gynnande mikroklimat (dräktiga honor skapar vid därför sätt goda förutsättningar på grund av sina ungdjur, inom tempererade regioner samlas några ormar då dem övervintrar).

Ormar besitter sällan en revir. en känt undantag existerar mambor (Dendroaspis) beneath parningstiden. Flera arter stannar all existensen inom identisk område dock detta finns även arter likt går eller reser. Vandringar förmå hänga ihop tillsammans årstiderna alternativt således förflyttar sig ormarna då antalet individer inom en zon blir till stort.

enstaka sektion arter såsom vanligen lever inom öknar (till modell den amerikanske sidvindaren, Crotalus cerastes) utför ibland längre vandringar vars avsikt existerar okänt.

Rörelse

[redigera | redigera wikitext]

Beroende vid levnadsområdet besitter ormar olika rörelsesätt. Ormar likt lever terrestriskt förmå oftast kravla samt simma.

Undantaget existerar ormar vilket lever beneath jorden. Dessa måste gräva på grund av för att anlända vidare. Havsormar (Hydrophiinae) besitter särskilt utmärkt förmåga för att dyka. dem stänger sina näsöppningar samt stannar upp mot enstaka 60 minuter beneath vattenytan. Dessutom är kapabel några arter klättra samt hoppa samt enstaka sektion trädlevande arter förmå mot samt tillsammans glida enstaka bit genom luften.

dem plattar ut sin lekamen samt svävar mot nästa växt. liksom detta nämnts inom start använder sig dem flesta ormar från en kravlande rörelsesätt dock dem äger olika tekniker:

• Att ormen slingrar sig existerar den vanligaste metoden. Ormen pressar sina starka muskler mot olika objekt vid marken (stenar, kvistar) samt trycker sig snett vidare.
  Denna grupp tillhör ormbunkar, hästar eller hästar och lycopodios

  Då olika delar från kroppen pressar djuret mot vänster samt andra delar mot motsats till vänster existerar den resulterande riktningen rakt fram. inom djungeln når några arter vid sålunda sätt ett hastighet upp mot 6 kilometer per timme.

• Med periodiska vågor genom kroppen likt åstadkoms tillsammans med hjälp från muskelkontraktioner kravlar några arter vid sträcka rakt fram.

  Denna teknik används mot modell inom smala bergssprickor dock hastigheten existerar låg.

• Att slingra sig åt sidan (se bilden) används ofta från ormar likt lever inom öknar.
• Några arter rör sig vid en sätt såsom påminner angående en dragspel. dem drar sin bakre lekamen fram samt lägger den inom flera veck samt sedan sträcks den främre delen framåt.

Systematik samt evolution

[redigera | redigera wikitext]

För ett utförligare systematik tillsammans med varenda släkten, titta Ormars systematik.

Ungefär 3 arter från orm existerar kända.

på grund av några taxon existerar detta oklart om dem utgör underarter alternativt självständiga arter samt dessutom beskrivs ständigt nya arter.^[6] vid bas från detta skiljer sig antalet arter inom olika vetenskapliga avhandlingar. Även släktskapsförhållandena mellan dem kända arterna existerar ej helt utredd. Taxonomin redovisas därför speciell inom olika studier.

Ormar antas beneath ett period från sin evolution äga levt beneath mark, var dem förlorade sina ben eftersom dem ej behövdes samt mestadels fanns inom vägen.^{[källa&#;behövs]} från identisk orsak äger ormarna även tappat bort eller missat sina ögonlock, vilka ersatts från en permanent skyddande hudskikt. enstaka tecken vid för att denna teori stämmer existerar för att ormar ännu söker skydd inom håligheter samt gropar då dem känner sig hotade från jagare alternativt oväder.^{[källa&#;behövs]}

Följande register tillsammans 24 familjer existerar i enlighet med The Reptile Database:^[7]

Ormen samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Vissa besitter ormar såsom djur som bor i hus, vanligtvis inom terrarium.

Ormtjusare använder ormar mot inom sina uppträdanden.

Att existera skrämd, alternativt tycka för att ormar existerar obehagliga existerar vanligare än flera andra fobier. Fobin på grund av ormar kallas ophidiofobi.^[8]

Ormar existerar vanliga inom sagor. Ormen inom Gamla Testamentet existerar en känt exempel.^[9] inom form eller gestalt från ormskålen samt eskulapstaven existerar ormar syboler till farmaci samt läkare.^[9] Ormen existerar en från dem kinesiska zodiakdjuren.^[9]

I Jämtland samt Hälsingland kallas enstaka orm långkusedialektalt.^[10]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Ahlén, I., Andrén, C.

  & Nilson, G. () Sveriges grodor, ödlor samt ormar., Uppsala/Stockholm

• Arnold, E. N. & Burton, J. A. () Reptiler samt amfibier inom Europa, Stockholm
• Curry-Lindahl, Kaj () Däggdjur, groddjur & kräldjur, Stockholm
• Edström, A. () Djurens gifter, Lund
• Ursing, B. () Fiskar: kräldjur/ groddjur / fiskar, Stockholm
• Mattison, C.

  () Bonniers stora volym angående ormar

• Milio, M. A. () Smålands varelse samt naturliv, Växjö