atifont.pages.dev









Vem var ledare i sovjet under kubakrisen

Kubakrisen

Kubakrisen fanns ett 13 dagar utdragen konfrontation inom oktober mellan USA samt Sovjetunionen angående sovjetiska ballistiska robotar utplacerade vid Kuba. Efter för att USA upptäckt dessa missiler inledde landet ett militärblockad mot Kuba vilket ledde mot flera incidenter likt fanns nära för att utlösa en tredjeplats världskrig.

Krisen löstes slutligen genom ett överenskommelse var Sovjetunionen offentligt drog åter sina kärnvapen medan USA inom hemlighet avvecklade sina kärnvapenrobotar inom Turkiet, den varma linje mellan Washington samt Moskva etablerades samt en avtal angående för att minska kärnvapenprov undertecknades.[1]

Historikern Arthur M.

Schlesinger, Jr. besitter kallat Kubakrisen på grund av "det farligaste ögonblicket inom mänsklighetens historia".[2]Robert McNamara äger inom efterhand sagt för att detta huvudsakligen fanns tur likt förhindrade för att Kubakrisen slutade tillsammans med en kärnvapenkrig.[3][4]

Bakgrund mot Kubakrisen

[redigera | redigera wikitext]

Kalla kriget

[redigera | redigera wikitext]

På konferenserna inom Potsdam samt Jalta ägde andra världskrigets segermakter (däribland dem nya supermakterna Sovjetunionen samt USA) träffats samt bedyrat för att producera enstaka förbättrad planet.

Istället inleddes snart ett kapplöpning angående vem liksom ägde flest kärnvapen. Vapnet ägde introducerats inom start från kalla kriget samt båda supermakterna hotade världen tillsammans med total förintelse ifall enstaka direkt konflikt dem emellan skulle äga lokal. eftersom denna konfrontation fanns otänkbar inom dem allra flestas ögon utkämpades kalla kriget vid andra områden var dem numeriskt värde ideologiskt motsatta maktblocken försökte för att flytta fram sina positioner.[5] ett sektion från denna maktkamp handlade angående hur efterkrigstidens Europa skulle utformas.

på denna plats spelade Berlin samt Tyskland (som båda ägde delats upp inom fyra ockupationszoner) ett nödvändig roll, dock även tredjeplats världen, liksom Latinamerika, hamnade snabbt inom fokus.

Den kubanska revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

Kuba ägde blivit självständigt ifrån Spanien tid dock USA ägde ännu en stort påverkan eftersom Förenta staterna fanns öns viktigaste handelspartner samt ägde dessutom investerat många valuta inom landets sockerindustri.[6] Kuba blev en semesterparadis på grund av förmögna US-amerikanare såsom solade, besökte bordeller, bodde vid logi samt spelade vid öns kasinon.

vid talet kontrollerade företag ifrån USA stora delar från Kubas ekonomi.[7]

Trots för att den karibiska ön ägde blivit självständig ägde US-amerikanska marinsoldater varit kvar vid ön fram mot [8] Därefter rådde en hårt politiskt klimat vid Kuba. Diktatorn Gerardo Machado ägde styrt landet sedan dock tvingades försvunnen tid från exilkubaner, däribland den USA-stödde överbefälhavaren Fulgencio Batista vilket tog makten samt liksom valdes mot president då han förlorade valet mot Ramòn Grau (som efter valet etablerade ett brutal diktatur) flydde Batista landet dock återtog makten inom enstaka kupp [9]

Juridikstudenten Fidel Castro engagerade sig sedan slutet från talet mot dem diktatoriska förhållandena vid Kuba.

då han vann mer samt mer gehör till sina idéer fick denne även allt farligare fiender samt började beväpna sig dock efter en misslyckat anfall mot Moncada-kasernerna gick Castro samt hans anhängare inom exil inom Mexiko var dem byggde upp enstaka färsk assemblage tillsammans med avsikt för att genomföra ett revolution vid Kuba.

nära denna tidpunkt ägde Fidel Castro förebilder liksom nationalisten Simón Bolívar samt USA:s f.d. president Abraham Lincoln medan människor inom Fidels omgivning liksom Che Guevara samt Raul Castro (Fidels bror) anslöt sig mot kommunisterna. inom november avseglade Castro tillsammans med drygt 80 anhängare samt landsteg inom Kuba den 2 månad Batista ägnade sig alltmer åt tortyr samt mord mot oppositionen medan revolutionärernas popularitet ökade fast, även militären fanns splittrad.

Diktatorn flydde vid nyårsafton samt Castro höll sitt segertal några dagar senare.[10]

Castro samt revolutionen plats många populära även inom USA vid bas från Batistas korrupta styre samt maffians effekt, dock vid bas från för att Castro förstatligade olika bolag råkade Kubas statsmakt mer samt mer inom konflikt tillsammans USA:s regering.[11] Castro såg sig likt enstaka självständig chef vilket betalkort efter revolutionen besökte USA på grund av för att möta Eisenhowers vicepresident Richard Nixon likt efter mötet skrev en PM var han konstaterade för att Castro ej plats kommunist utan nationalist, dock för att Castro sympatiserade tillsammans med idéer liksom i enlighet med Nixon fanns "kommunistiska".[12]

USA:s reaktion vid den kubanska revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

inom fortsättningen minskade USA sin affär tillsammans Kuba, inledningsvis vägrade man för att köpa sötningsmedel vilket producerades vid ön samt sedan slutade man för att sälja olja mot landet.

inom gengäld började Sovjet för att köpa kubanskt sötningsmedel samt dem socialistiska länderna började sälja olja mot Castro. dem US-amerikanska oljeföretagen vid Kuba vägrade dock för att bearbeta den råolja liksom regeringen ägde köpt in vilket Castro bemötte genom för att förstatliga företagen.[13]

Våren ägde USA:s president Eisenhower gett grönt ljus på grund av både öppna samt hemliga aktiviteter mot Kuba, vid hösten bestämdes för att CIA skulle bygga upp enstaka 1 man kraftfull gerillastyrka inom Guatemala.[14] beneath presidentvalskampanjen uppstod enstaka hätsk diskussion ifall för att ett fåtal försvunnen Castro, enstaka ståndpunkt vilket båda kandidaterna, demokraternasJohn F.

Kennedy samt republikanernasRichard Nixon, fanns överens om.[15] Kennedy ägde anklagat Eisenhower på grund av för att ej artikel tillräckligt tuff mot Castro samt då JFK ägde vunnit valet inom november fick CIA-chefen Allan Dulles beställning ifall för att gå vidare tillsammans aktiviteterna mot Kuba. CIA:s strategi vid enstaka landstigning fick principiellt Kennedys godkännande dock denne ville dölja Förenta staternas inblandning därför många liksom möjligt.

Därför vägrade Kennedy för att ge invasionsstyrkan direkt militärt stöd. Den 1 man starka styrka, likt bestod från Exilkubaner, landsteg inom Playa Girón (Grisbukten) den 17 april dock utan stöd ifrån USA plats dem chanslösa mot den överlägsna kubanska armén samt efter tre dagar plats striderna över.[16]

Efter den misslyckade invasionen letade USA:s statsmakt efter andra sätt för att erhålla försvunnen Castro.[17] beneath beteckningen Operation Mongoose utvecklade justitieminister Robert Kennedy (John F.

Kennedys bror) tillsammans tillsammans med experter ifrån CIA samt Pentagon ett strategi till för att störta samt mörda Fidel Castro.[18] Robert Kennedy visade en stort personligt engagemang inom frågan samt ägde möten tillsammans med Castrofientliga grupper inom sitt bostad inom Hickory Hill utanför Washington.[19] Fram mot oktober ägde Mongoose dock ej gett några konsekvens varpå Kennedybröderna planerade en mer våldsamt agerande såsom exempelvis för att spränga broar samt bomba oljeraffinaderier vid Kuba.[20] Utöver Mongoose planerades även ett invasion vid Kuba beneath namnet "Force W", en uppdrag likt CIA lade miljoner US-Dollar vid samt liksom sysselsatte agenter liksom ansvarade till 3 exilkubaner.

CIA samarbetade även tillsammans med USA:s maffialedare, Sam Giancana till för att mörda Castro. Maffians motiv fanns för att dem ägde blivit från tillsammans sina vinstbringande kasinon vid Kuba efter revolutionen vid ön. Därtill genomförde USA invasionsövningar nära Kuba beneath namnet "ORTSAC" (Castro baklänges).[21]

Händelserna inom Grisbukten ledde mot för att Castro förklarade för att Kuba fanns socialistiskt samt den karibiska ön intensifierade sina grupp tillsammans Sovjetunionen liksom gav detta lilla landet en starkare militärt stöd.[22][23] Därtill ägde Castro skrämts från Operation Mongoose liksom syftade mot för att ta existensen från honom.[24] USA:s invasionsövningar övertygade Castro för att ett US-amerikansk invasion vid Kuba plats nära införstående.

Kubakrisen ( oktober ) var en kritisk händelse under kalla kriget som inleddes efter att USA upptäckt att Sovjetunionen höll på att bygga ramper för kärnvapen på Kuba, ca 15 mil från Florida

Denna övertygelse blev ett betydande orsak mot för att Castro instämde inom planen för att placera kärnvapenrobotar vid Kuba.[17]

Sovjetunionens beslut för att placera kärnvapenrobotar vid Kuba

[redigera | redigera wikitext]

Sovjetunionens chef Nikita Chrusjtjov plats övertygad ifall för att den sovjetiska formen från kommunism skulle ge människorna en utmärkt liv samt för att detta därför plats viktigt för att skydda systemet.

för att visa svaghet, befarade Chrusjtjov, ägde inneburit risken för att bli attackerad från USA samt ägde därmed omintetgjort drömmen ifall en förbättrad liv till människorna inom Sovjet. Därför fanns detta viktigt på grund av honom för att visa styrka utåt.[25] för att visa styrka plats även viktigt till för att dölja Sovjetunionens svaghet.

Landet ägde kvar ej återhämtat sig ifrån andra världskriget samt plats omringat från US-amerikanska militärbaser.[26] samt trots för att välståndet växte inom detta kommunistiska landet beneath senare delen från talet utgjorde den allt större produktionen från både konsumtionsvaror samt armé produktion ett massiv tryck till Sovjetunionens ekonomi.[27]

beneath valrörelsen ägde John F.

Kennedy påstått för att detta fanns ett sovjetisk överlägsenhet då detta gäller kärnvapen.[28] dock inom verkligheten fanns detta ingen "raketlucka" ("missile gap") mot USA:s nackdel utan tvärtom ägde Förenta Staterna nio gånger därför flera kärnvapen vilket Sovjetunionen. Ändå initierades enstaka långtgående upprustning från USA:s strategiska kärnvapen vilket även innebar för att stationera medeldistansrobotar från typen PGM Jupiter inom Italien samt Turkiet.[29] Försvarsbudgeten ökade kraftigt beneath Kennedys presidentperiod.[28]

När USA stationerade kärnvapenrobotar inom Turkiet våren utgjorde detta utifrån en sovjetiskt perspektiv en hot mot den egna säkerheten eftersom missilerna vid bara några minuter kunde förstöra Kiev, Minsk samt Moskva.[30] Dessutom förfogade USA (till skillnad ifrån Sovjetunionen) ovan hundratals interkontinentalrobotar medan Sovjetunionen enbart ägde resurser mot bombflygplan samt medeldistansrobotar, vilket då blev en viktigt argument till Chrusjtjov för att placera kärnvapenrobotar vid Kuba på grund av för att utjämna maktbalansen.[31] Efter en träff nära Svarta Havet mellan Chrusjtjov samt hans försvarsminister Rodion Malinosvkij inom femte månaden i året blev tagna beslutet från kommunistpartiets presidium för att placera ett kärnvapenstyrka vid Kuba.[32] Chrusjtjov egen sa ifall saken för att denne ville ge USA "en dos från deras personlig medicin".[26]

Kubakrisens förlopp

[redigera | redigera wikitext]

"Operation Anadyr"

[redigera | redigera wikitext]

I slutet från femte månaden i året åkte enstaka sovjetisk delegation mot Havanna till för att diskutera förslaget tillsammans Kubas statsmakt samt inom juni accepterades fördraget liksom innebar för att kärnvapenrobotar skulle placeras vid Kuba.

Därmed kunde Operation Anadyr verkställas såsom ägde fått sitt namn ifrån enstaka älv inom Sibirien vilket skulle ge intrycket för att operationen handlade angående aktiviteter inom i nordost Sovjetunionen.[33] Sedan juli förbereddes ett flotta vid 85 skepp liksom transporterade 50 soldater, fem regementen tillsammans både medeldistans- samt långdistansrobotar samt både stridsflygplan samt bombplan från typen MIG samt IL mot Kuba.

dem inledande robotarna anlände inom start från september, drygt enstaka tidsperiod senare ägde bota frakten nått den karibiska ön. Sovjetunionen byggde sex baser till robotar från typen R Dvina samt tre baser till robotar från typen R Tjusovaja. Väl framme flyttades robotarna mot baserna, dock enbart nattetid på grund av för att dölja dem därför utmärkt likt möjligt.[34] inom start från Kubakrisen ägde Sovjet hunnit för att stationera kärnvapen, därtill fanns detta även kryssningsmissiler vid ön liksom fanns mot på grund av för att slå igen ett eventuell invasion.[31]

Redan inom slutet från juli ägde Sveriges hemliga spionverksamhet T-kontoret (som underhöll hemliga förbindelser tillsammans flera NATO-länder, däribland USA samt Storbritannien) inspelat Sovjetunionens ökade trafik inom Östersjön samt via en nätverk från agenter inom Östeuropa fick T-kontoret resultat angående ovanliga aktiviteter inom Leningrads hamn.[35] Sedan slutet från augusti ägde USA genom spaningsflyg inspelat nya militära anläggningar vid Kuba samt närvaron från sovjetiska ingenjörer.[36] CIA registrerade skeppstrafiken mellan båda länderna dock dem fick ingen vetskap ifall vad skeppen transporterade.

då underrättelsetjänsten inom augusti upptäckte luftvärnsrobotar från typen SA-2 började man fatta vissa misstankar inom USA vilket John F. Kennedy kommenterade inom en anförande den 13 september var han klargjorde för att USA skulle utföra vad likt krävdes ifall landets säkerhet blev hotad alternativt angående Kuba skulle bli ett sovjetisk militärbas.[37]

Missilerna upptäcks

[redigera | redigera wikitext]

Den 14 oktober flög en amerikanskt spaningsflygplan från typen U-2 ovan Kuba samt tog flygbilder vilket visade för att Sovjetunionen höll vid för att bygga baser på grund av sovjetiska ballistiska SSmedeldistansrobotar.[38] Därtill ägde USA fått data från CIA-spionen Oleg Penkovsky liksom jobbade inom den sovjetiska militären.[31] Belägna ca 15 mil utanför USA:s fastland kunde dem snabbt nå syfte inom östra USA.[38] Morgonen den 16 oktober ägde President Kennedy fått ett start information samt strax före kl.

12 fick han ett djupgående översyn från situationen vid Kuba såsom kulminerade inom olika uppfattningar om robotarna fanns stridsklara alternativt inte.[39] Vissa analyser sade för att enstaka sektion från kärnvapenstyrkan kunde artikel avfyrningsklar inom 10 dagar.[40]

identisk solens tid vilket bildanalysen presenterats, 16 oktober, bildades kommittén "ExCom" var rådgivare samt armé deltog på grund av för att tänka vid hur situationen skulle lösning.

till Kennedy samt ExCom plats missiler vid Kuba oacceptabla samt beneath enstaka sju dagar diskuterades olika alternativ, allt ifrån för att bomba missilbaserna samt för att invadera ön.[38] Den liksom tydligast plats på grund av en militärt angrepp mot Kuba plats generalen Curtis LeMay. LeMays uppfatttning plats för att USA fanns överlägset då detta gällde antalet kärnvapen samt för att Sovjetunionen därför ej skulle våga slå tillbaka.

Kennedy plats emot enstaka armé svar eftersom han befarade en detta skulle leda mot en atomkrig var i enlighet med hans uppskattning ca 70 miljoner amerikaner skulle dö. Problemet tillsammans flyganfall mot Kuba fanns dessutom för att detta ej kunde garanteras för att samtliga robotbaser skulle kämpa ut.

I oktober upptäckte amerikanska spaningsplan att man höll på att uppföra avfyringsramper för medeldistansrobotar på Kuba

enstaka blockad däremot kunde öppna på grund av förhandlingar, en alternativ vilket stöddes från försvarsminister Robert McNamara, FN-ambassadören Adlai Stevenson, talskrivaren Theodore Sorensen samt Robert Kennedy.[41] Slutligen bestämde sig Kennedy på grund av för att vandra tillsammans med vid blockaden samt för att därmed hindra sovjetiska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån för att utföra ytterligare leveranser.

Officiellt användes begreppet "karantän" eftersom enstaka blockad ägde inneburit enstaka krigshandling. Samtidigt beordrade Kennedy USA:s största mobilisering sedan andra världskriget.[42] för att detta faktiskt fanns kärnvapen vid Kuba såsom fanns redo på grund av avfyrning ägde Kennedy samt hans medarbetare ingen aning om.[43]

Den 22 oktober kl.

höll Kennedy en TV-sänt anförande ifrån ovala rummet inom Vita huset var denne informerade USA:s befolkning angående missilernas existens samt varnade Sovjetunionen för att en anfall tillsammans med kärnvapen mot något nation vid västra jordklotet skulle leda mot "en total vedergällningsaktion mot Sovjetunionen".[44] han tydliggjorde för att regeringen fanns fast besluten för att erhålla försvunnen missilerna ifrån Kuba, även angående detta fordrade militärt våld.

Detta ledde mot hamstringsköp bland människor inom USA såsom befarade för att en atomkrig fanns nära.[38] Samtidigt beordrades Strategic Air Command för att vandra mot Defense Readiness Condition (DEFCON) 3, vilket innebar för att bota den kärnvapenbestyckade bombplansflottan skulle behärska lyfta inom enstaka kvart ifall presidenten gav beställning mot det.[45]

Blockaden

[redigera | redigera wikitext]

Morgonen den 24 oktober plats stämningen spänd inom Moskva.

Sovjetunionens utrikesministerium vägrade acceptera blockaden samtidigt såsom Chrusjtjov plats beredd för att träffa Kennedy.[46] Den 24 oktober kl. 14 Greenwich Mean Time trädde blockaden inom kraft samtidigt såsom USA höjde sin beredskap mot DEFCON 2 (DEFCON 1 innebar kärnvapenkrig).[47] Amiral Anderson ägde gett beställning angående för att USA skulle sänka dem sovjetiska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig vilket vägrade stanna.[48]

På den sovjetiska sidan funderade man idag vid hur man skulle reagera.

i enlighet med Chrusjtjovs assistent Fjodor Burlatsky fanns detta vissa vilket förespråkade för att avbryta igenom blockaden samt titta vad vilket händer.[49] Detta plats även Chrusjtjovs hållning mot enstaka start, dock efter diskussion tillsammans Anastas Mikojan (ordförande inom Högsta Sovjets presidium) ändrade sig den sovjetiske ledaren samt gav beställning angående för att fartygen skulle stanna.[50]

I USA tolkades detta liksom för att ryssarna fegade ur samt för att Kennedys hårda linje mot "kommunisterna" plats nyckeln mot framgång.[49] "Vi står synorgan mot synorgan, samt den andra blinkade just", vilket Dean Rusk uttryckte det.[51] i enlighet med Sergej Chrusjtjov (Nikita Chrusjtjovs son) menade hans far dock för att man ibland måste blinka med ögon, ej till för att man existerar feg utan till för att man existerar klok.[49]

Michael Dobbs ifrågasätter den gängse uppfattningen för att Kennedys hårda hållning tvingade Chrusjtjov för att "blinka" eftersom detta i enlighet med Dobbs plats väldigt svårt för att fastställa dem sovjetiska fartygens exakta positioner ute vid havet.

Dessutom kom rapporterna in tillsammans flera timmars försening samt USA:s flotta ägde ej många mer insikt än Vita huset. Dobbs sammanfattar: "[] Chrusjtjov ägde blinkat beneath krisens inledande kväll, dock detta tog nästa trettio timmar innan beslutsfattarna inom Washington såg blinkningen".[52]

I Moskva fanns Chrusjtjov oroad ovan hur Kubakrisen ägde utvecklats.

Om Sovjetunionen – som var Kubas nära allierade – tilläts att uppföra dessa robotramper kunde nästan hela USA nås med kärnvapen

denne ägde egen bevittnat andra världskriget, såsom 30 miljoner sovjetiska medborgare dog inom, samt fruktade en nytt konflikt vilket skulle utkämpas tillsammans med kärnvapen ifall detta ägde boende. Sovjetledaren ville vidare för att detta kommunistiska Kubas existens skulle artikel säkrat samt förberedde den politiska ledningen vid för att avveckla robotbaserna vid den karibiska ön.[53]

Sammandrabbning inom FN:s säkerhetsråd

[redigera | redigera wikitext]

Samtidigt inleddes förhandlingar inom FN:s säkerhetsråd mellan USA:s FN-ambassadör Adlai Stevenson samt hans sovjetiske motsvarighet Valerian Zorin.

Zorin ägde ej fått några instruktioner ifrån Moskva ifall hur denne skulle agera beneath Kubakrisen samt därför ägnade denne sig ursprunglig åt för att försöka dölja samt förneka dem sovjetiska robotarna vid Kuba. då Stevenson pressade Zorin angående robotbaserna svarade den sovjetiske ambassadören undvikande, samt då flygplansfoton ovan robotbaserna visades upp inom säkerhetsrådet svarade Zorin för att han ej tänkte titta vid foton.[54]

Kennedy önskar visa handlingskraft

[redigera | redigera wikitext]

Fyra dagar efter för att blockaden ägde trätt inom kraft ägde ännu ej en enda ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig bordats vilket ledde mot för att journalister ifrågasätta blockadens effektivitet.

a

till Kennedy plats detta viktigaste hur allmänheten såg vid åtgärden, därför ville han visa handlingskraft genom för att söka igenom en ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, vilket blev detta libanesiska fartyget Marucla såsom ägde fullastat sidblad, svavel samt reservdelar mot lastbilar.[55] Fördelen tillsammans med för att undersöka en libanesiskt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig fanns för att Kennedy kunde visa sin beslutsamhet samtidigt likt risken till ett konfrontation tillsammans med Sovjetunionen plats obefintlig.[56] Jagaren USS&#;Joseph P.

Kennedy Jr. (uppkallad efter presidentens bror) valdes ut på grund av för att följa samt borda Marucla. Flottans ledning gav beställning angående för att förhålla sig vänligt samt för att, nära behov, även dela ut sötsaker. Mötet ombord Marucla blev enstaka vänskaplig tillställning var besättningen inbjöd vid bryggd dryck samt tillät amerikanerna för att söka igenom skeppet.

på grund av för att visa upp sin handlingskraft inför både militären samt människor såg Kennedy mot för att hålla journalisterna uppdaterade angående händelserna ombord Marucla.[57]

Ungefär samtidigt ägde enstaka liknande incident lokal då detta svenska fraktfartyget Coolangatta beneath kapten Nils Carlsson ägde tagit sig igenom blockadlinjen den 26 oktober.

tillsammans med rotfrukt ombord samt tillsammans destination Havanna trodde han ej för att Coolangatta skulle intressera den amerikanska flottan. då jagaren USS&#;Newman K. Perry närmade sig detta svenska fartyget signalerade den för att Coolangatta skulle stanna till inspektion, dock Carlsson lät bli för att svara eftersom potatisen höll vid för att ruttna samt dessutom plats han irriterad vid för att Förenta staterna ifrågasatte hans korrekt för att röra sig fritt vid havet.

Incidenten löstes genom för att McNamara gav beställning angående för att släppa detta svenska fartyget. Utifrån USA:s regerings synvinkel fanns detta problematiska tillsammans med denna reaktion för att den kunde användas till för att ifrågasätta hur hårt regeringen höll vid blockaden. dock förutom några ett fåtal personer kände ingen mot händelsen samt den uppmärksammades heller ej inom media.[58][59]

Konfrontation mot sjöss

[redigera | redigera wikitext]

Men trots för att skeppen ägde vänt plats situation kvar många farlig eftersom flera incidenter inträffade var sovjetiska samt amerikanska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig fanns nära för att hamna inom strid tillsammans varandra.

således berättar kapten Michail Sjumakov för att hans undervattensbåt attackerades tillsammans med sjunkbomber från ett jagare samt för att bara enstaka undvikande manöver förhindrade för att ubåten rammades från detta amerikanska fartyget.[60] enstaka liknande incident utspelade sig ombord vid B vilket plats nära för att rammas från jagaren USS&#;Charles P.

Cecil.[61] Den maximalt dramatiska händelsen utspelade sig den 27 oktober då den sovjetiska ubåten B attackerades från jagaren USS&#;Beale genom sjunkbomber. Ubåtens kapten, Valentin Savitskij samt delar från besättningen trodde för att detta tredjeplats världskriget ägde börjat samt Savitskij ville avfyra ett kärnvapenladdad torped mot detta amerikanska hangarfartyget USS&#;Randolph.

sovjetiska bombplan) genast skulle avlägsnas från Kuba

dock detta fordrade för att dem tre högsta officerarna godkände användningen vilket ett från dem, Vasilij Archipov, ej gjorde. ifall torpeden tillsammans sin sprängkraft vid 10 kiloton (uppgifterna varierar dock: källorna nämner allt mellan drygt tre kiloton samt 15 kiloton[61]; såsom jämförelse: "Little Boy" ägde enstaka sprängkraft vid 15 kiloton[62]) ägde blivit avfyrad ägde detta troligen lett mot en tredjeplats världskrig, vilket Archipovs beslut förhindrade.[63] detta existerar dock omtvistat angående hur nära torpeden plats för att bli avfyrad eftersom detta krävdes ganska många förberedelse på grund av detta.

Kapten Savitskijs beställning förmå även äga varit resultatet från för att denne temporärt tappade humöret.[61][64]

Samma ljus inträffade ännu en bedömande ögonblick då en spaningsflygplan sköts ner ovan Kuba vilket ledde mot piloten Rudolf Andersons död. inom detta ögonblicket plats detta flera likt trodde för att ett direkt armé konfrontation plats oundviklig.[38]

Kubakrisens lösning

[redigera | redigera wikitext]

Krisen plats ännu ej ovan.

USA trodde för att vissa från raketramperna redan fanns färdigställda sålunda hotet kvarstod. detta världspolitiska läget fanns för tillfället även sålunda spänt för att någon öppen svar ej fanns. Efter ett trevare ifrån den sovjetiska ledaren Nikita Chrusjtjov slöts en avtal ifall för att ramperna skulle monteras ned beneath förutsättning för att USA lovade för att inte någonsin militärt angripa Kuba.

Vidare antydde Robert Kennedy till den sovjetiske ambassadören Dobrynin för att USA skulle ta försvunnen sina robotar inom Italien samt Turkiet, dock för att detta fanns något liksom USA inte någonsin skulle tillkännage offentligt.

Kubakrisens resultat

[redigera | redigera wikitext]

Efter Kubakrisen installerades den "heta linjen", ett telefonförbindelse likt möjliggjorde enstaka snabb informationsutbyte mellan Washington samt Moskva till för att underlätta på grund av snabba lösningar nära liknande kriser inom framtiden.[64] inom augusti ingick länderna en avtal ifall för att ej utföra några kärnvapenprov inom området.[38]

I samt tillsammans för att nedtagandet från robotarna inom Italien samt Turkiet ej offentliggjordes ansågs Chrusjtjov artikel den liksom drog detta mindre strået inom denna konflikt samt överlag utgår man ifrån för att detta fanns enstaka betydelsefull orsak mot för att denne senare avsattes.[36] Trots för att man lovat för att ej angripa Kuba militärt igen fanns relationen mellan USA samt Kuba många kylig, vilket bland annat inneburit för att USA sanktionerat Kuba många hårt ända sedan krisen.

vid Kuba kallas händelsen till Oktoberkrisen.

Media

[redigera | redigera wikitext]

(listat kronologiskt)

  • The Missiles of October, TV-dokudrama ifrån ifall krisen
  • The World Next Door, långnovell ifrån från Brad Ferguson, likt utspelas beneath denna period
  • Rätt upp inom talet!, amerikansk romantisk teaterpjäs ifrån , likt utspelas beneath denna period
  • Resurrection Day, historieroman ifrån från Brendan DuBois, likt utspelas beneath denna period
  • Tretton dagar (film), långfilm ifrån angående krisen, regisserat från bekräftelse Donaldson
  • The dimma of War, amerikansk reportage ifrån angående existensen samt tiden till USA:s tidigare försvarsminister Robert S.

    McNamara

  • The Kennedys (TV-serie), enstaka miniserie ifrån ifall Kennedyfamiljen, inklusive ett scenbearbetning från krisen
  • X-Men: First Class, ett superhjältefilm ifrån , liksom utspelas beneath denna period

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”Cuban Missile Crisis | JFK Library”. .

    Läst 7 juni &#;

  2. ^Dobbs, Michael, Kubakrisen, Stockholm: Bokförlaget Forum , sid. 9
  3. ^”ROBERT McNAMARA”. . Läst 24 månad &#;
  4. ^”Luck in war: Two Cold War cases” (på amerikansk engelska). Armed Forces Journal. 19 månad Läst 24 månad &#;
  5. ^Kumm, Björn, Kalla kriget, Lund: Historiska Media , sid.

    7, ISBN

  6. ^Harrison, Dick, Världens dramatiska saga. kalla kriget, Historiska Media , sid.
  7. ^Dobbs, sid. 30
  8. ^Dobbs, sid. 29
  9. ^Älmeberg, bekräftelse, Då världen höll andan. Kubakrisen , Norstedts Förlagsgrupp AB , sid.
  10. ^Älmeberg, sid.
  11. ^Älmeberg, sid. 44
  12. ^Biermann, Werner, Am Abgrund. Anatomie der Kuba-Krise, WDR , tid: , länk: ?v=ltV6JgurJdA
  13. ^Kumm, sid.

  14. ^Älmeberg, sid. 49
  15. ^Kumm, sid.
  16. ^Älmeberg, sid.
  17. ^ [ab] Biermann, tid:
  18. ^Kumm, sid.

    Konflikten trappades då omedelbart upp till en akut krissituation

  19. ^Dobbs, sid. 21
  20. ^Dobbs, sid.
  21. ^Kumm, sid.
  22. ^Älmeberg, sid.
  23. ^Harrison, sid. 76
  24. ^Dobbs, sid. 24
  25. ^Biermann, tid:
  26. ^ [ab] Dobbs, sid. 49
  27. ^Älmeberg, sid. 46
  28. ^ [ab] Kumm, sid.
  29. ^Schwarz, Benjamin. ”The Real Cuban Missile Crisis” (på amerikansk engelska). The Atlantic.

    Läst 22 april &#;

  30. ^Älmeberg, sid.
  31. ^ [abc] ”Nuclear Close Calls: The Cuban Missile Crisis” (på engelska). Atomic Heritage Foundation. Läst 8 juni &#;
  32. ^Älmeberg, sid.
  33. ^Älmeberg, sid.
  34. ^Dobbs, sid.
  35. ^Älmeberg, sid.

    Chrusjtjov var Sovjetunionens ledare under Kubakrisen, då det var mycket nära att ett kärnvapenkrig med USA bröt ut

  36. ^ [ab] ”Cuban missile crisis | History, Facts, & Significance” (på engelska). Encyclopedia Britannica. Läst 8 juni &#;
  37. ^Biermann, tid:
  38. ^ [abcdef] Editors, History com. ”Cuban Missile Crisis” (på engelska). HISTORY.


  39. vem  plats  chef  inom sovjet  beneath kubakrisen

  40. Läst 5 juni &#;

  41. ^Dobbs, sid.
  42. ^Kumm, sid.
  43. ^Dobbs, sid. , ,
  44. ^Biermann, tid:
  45. ^Biermann, tid:
  46. ^Dobbs, sid.
  47. ^Dobbs, sid. 64
  48. ^Älmeberg, sid.
  49. ^Älmeberg, sid.
  50. ^Dobbs, sid.

    I mitten av oktober avslöjade flygfoton, tagna av amerikanska spaningsplan, att Kuba var i färd med att uppföra sovjetiska avskjutningsramper för kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar

  51. ^ [abc] Biermann, tid:
  52. ^Älmeberg, sid.
  53. ^Dobbs, sid.
  54. ^Dobbs, sid.
  55. ^Dobbs, sid.
  56. ^Dobbs, sid.
  57. ^Dobbs, sid.
  58. ^Älmeberg, sid.
  59. ^Dobbs, sid. ,
  60. ^Dobbs, sid.
  61. ^Kumm, sid.
  62. ^Biermann, tid:
  63. ^ [abc] Roblin, Sebastien (17 juni ). ”The Real (Underwater) Cuban Missile Crisis Almost No One Knows About” (på engelska). The National Interest.

    Läst 18 juni &#;

  64. ^”Hiroshima samt Nagasaki”. Lär ifall kärnvapen. Läst 7 juni &#;
  65. ^Wilson, Edward (27 oktober ). ”Thank you Vasili Arkhipov, the man who stopped nuclear war | Edward Wilson” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN Läst 2 juni &#;
  66. ^ [ab] Harrison, sid.

    79

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

  • Allison, Graham; Zelikow, P. (). Essence of Decision: Explaining the Cuban Missile Crisis. New York: Longman&#;
  • Dobbs, Michael (), Kubakrisen, Bokförlaget Forum, ISBN
  • Gustafsson, Thomas (). Kuba.

    Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN X&#;

  • Kennedy, Robert F., Schlesinger, Arthur Meier (), Thirteen Days: A Memoir of the Cuban Missile Crisis, W.W. Norton Company, ISBN
  • Älmeberg, bekräftelse (), När världen höll andan, Norstedts, ISBN

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]