Vilka celler kan bilda aktionspotential

Nervcellens anatomi

Neuronen

Hur ett nervcell existerar uppbyggd.

1. Neuron = nervcell.
2. Rita upp en nervcell vid tavlan!
   1. Cellkropp m. cellkärna, organeller
   2. Dendriter:
      1. Tar emot signaler.
   3. Axon:
      1. Skickar ut signaler.
   4. Schwannceller:
      1. En typ från gliaceller (som stödjer samt underhåller nervceller).
      2. Bildar myelin, en fett- samt proteinrikt isolerande material.
      3. Ranvierska noder bildas mellan myelinskidorna.
      4. Fungerar såsom isolering.
3. I nervcellen sker impulsen elektriskt.
4. Mellan nervcellen & mottagarcellen sker impulsen kemiskt.
5. Nerv:
   1. Flera (eller många) axoner löper parallellt.

Hur nervsignalen leds längs axonen

Vilopotential

1. Natrium-kaliumpump:
   1. 3Na⁺ pumpas ut.
   2. 2K⁺ pumpas in.
2. Trots för att ett sektion Na⁺ samt K⁺ läcker åter ovan membranet, uppstår detta ett skillnad inom laddning ovan axonmembranet.
3. Skillnaden inom laddning = vilopotential, cirka –70 mV.

Vilopotentialen upprätthålls från natrium-kalium-pumpen.

Aktionspotential

Vad kunna utlösa enstaka signal?

1. Fysisk förbindelse (beröring).
2. Kemisk signal.
3. Elektrisk signal.

Aktionspotentialen utlöses

1. Na⁺-kanaler inom axonmembranet öppnas.
   1. Na⁺-joner strömmar in.
      1. Neuronen depolariseras.
   2. Insidan från membranet blir positivt laddat;
      1. Skillnaden inom laddning mellan in- samt utsida = aktionspotential, c:a +40 mV.

När aktionspotentialen utlöses strömmar natriumjoner in genom den öppnade natriumkanalen, samt axonmembranet depolariseras.

Refraktärperiod

Hyperpolarisation samt repolarisation.

1. Na⁺-kanalerna stängs efter ungefär 1 ms.
2. K⁺-kanaler öppnas istället.
   1. K⁺-joner strömmar ut.
   2. Membranpotentialen blir lägre än vilopotentialen; c:a –80 mV.
      1. = Hyperpolarisation.
3. K⁺-kanaler stängs igen.
4. Genom andra kanaler diffunderar både Na⁺- samt K⁺-joner ovan mot andra sidan.
5. Natrium-kaliumpump hjälper mot för att återställa konc.

   Na⁺ samt K⁺ på ut- samt insida från axonmembranet mot vilopotentialen.

   1. Neuronen repolariseras.
   2. Medan neuronen repolariseras, är kapabel ingen fräsch meddelande skickas.
      1. Kallas refraktärperiod.
6. Nervsignalen existerar från typen "allt alternativt inget".

   Fråga eleverna, hur förmå något då utföra mer alternativt mindre ont?

   1. Signaler skickas mer alternativt mindre ofta!

Vid hyperpolarisationen öppnas kaliumkanaler samt kaliumjoner strömmar ut ur axonet igen. detta fullfölja för att insidan blir mer negativt fylld med energi eller spänning jämfört tillsammans utsidan än detta fanns innan – det blir hyperpolariserat. 

Nervimpulsen leds vidare

1. Na⁺-joner såsom strömmar in, diffunderar längs membranets insida.
2. Na⁺-jonerna depolariserar intilliggande områden.
   1. Na⁺-portarna intill öppnas upp.
   2. Nya Na⁺-joner strömmar in.
   3. Signalen leds vidare - fast bara åt en håll.

   Detta existerar till för att beneath refraktärperioden kunna ej fräsch depolarisering ske.

Hur aktionspotentialen färdas langs axonet.

Ranvierska noder utför för att aktionspotentialen "hoppar".

• Depolarisationen inom ett nod fullfölja för att membranpotentialen hos intilliggande ranviersk nod når ovan tröskelvärde.
• Då sker ett depolarisation även var, samt signalen färdas vidare.

Hur nervsignalen överförs inom synapsen

Synapsen

I synapsen överförs signalen mot mottagarcellen tillsammans med hjälp från neurotransmittorer.

1. Titta vid bilden ovan!
   1. Blåsor tillsammans med neurotransmittorer.
   2. Jonkanaler tillsammans med receptorer.
2. Synaps = området mellan ett nervcell samt enstaka mottagarcell.
    
   Mottagarcellen är kapabel vara:
   
   1. En ytterligare nervcell.
   2. En muskelcell.
   3. En fängelse inom ett körtel.
3. Aktionspotentialen når nervändan:
   1. Ca²⁺-joner släpps in genom kanaler.
   2. Membranblåsor tillsammans neurotransmittorer transporteras mot (det presynaptiska) cellmembranet.
   3. Neurotransmittorer släpps ut ur axonändan.
   4. Diffunderar ovan mot receptor vid mottagarcellen (på detta postsynaptiska membranet).
   5. Receptorn står inom förbindelse tillsammans med en kanalprotein.
   6. Kanalproteinet öppnas, släpper igenom joner ⇒ ACTION!

      hos mottagarcellen.

4. Neurotransmittorer
   1. Bryts snabbt ner då dem väl bundit mot enstaka receptor.
   2. Acetylkolin existerar enstaka många vanligt förekommande neurotransmittor.
   3. Fråga eleverna, vilket sker ifall neurotransmittorn.
      1. inte bryts ner?
      2. inte kunna nå receptorn?