Vilka språk är isländska släkt med

Isländska (isländska: íslenska[]&#;(lyssna)) vid detta inhemska språket, före stavat íslenzka) existerar en västnordiskt tungomål, talat från minimalt &#; personer, främst från islänningar vid Island var detta existerar officiellt tungomål.

Närmast släkt tillsammans isländska existerar färöiska samt vissa västnorskadialekter.

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Språket besitter bevarat betydligt mer från formrikedomen än dem stora nordiska språken.^[1][2] Språket skrivs ungefär såsom norska (fornnorska alternativt fornvästnordiska) skrevs inom Norge till tid sedan, ifall än normerat efter moderna uttalsregler.^[1][3] enstaka anledning mot för att isländskan ser ut likt den fullfölja inom ljus existerar för att man inom start från talet puristiskt rensade ut yngre lånord samt inom vissa fall återupplivade döda böjningar.^[2] Isländskan ägde dock, liksom färöiskan, bevarat mer från detta fornnordiska språket än vilket liksom skett inom dem skandinaviska länderna, (delvis beroende vid mindre effekt ifrån medellågtyskan samt från digerdöden till Islands del).

Vidare blev detta isländska skriftspråket rekonstruerat därför för att detta nedsänkt nära den normaliserade fornisländskan.^[2] Den isländska staten ser genom enstaka språknämnd mot för att således många likt möjligt från dem nya orden ges inhemska former, antingen genom översättningslån alternativt genom nybildningar. Antalet främmande mening existerar därför lågt inom isländskan.

enstaka ytterlig variant inom denna puristiska strävan utgörs från háfrónska ("högisländska"), enstaka språkförening likt syftar mot för att ersätta samtliga utländska mening, inklusive egennamn samt ortnamn, tillsammans äktnordiska motsvarigheter.

Skillnader inom modern isländska mot fornnorska

[redigera | redigera wikitext]

Skillnaden inom hur man skriver jämfört tillsammans fornnorskan existerar för att flera mening tillsammans med ǫ besitter övergått mot för att uttalas tillsammans ö inom nutida isländska samt denna förändring existerar ganska konsekvent genomförd.

Detta beror vid för att isländska (i likhet tillsammans med färöiska samt tidigare även moderspråket norska) sedan urnordisk tidsperiod besitter haft en u-omljud, var a inom stammen blir ö (tidigare inom gammalnorskan ǫ) angående detta finns - alternativt enstaka gång fanns - en u inom ändelsen. Exempelvis: gömul "gammal" inom femininum singularis nominativ samt neutrum flertal nominativ samt ackusativ hette gǫmul vid fornnorska.

en annat modell existerar sång vid svenska vilket vid isländska heter söngur. termen lag vid svenska heter lög vid isländska samt existerar neutrum plural (i genitiv heter detta laga). Lag inom singularis vid isländska betyder mot modell "underlag". vid danska, norska samt engelska heter detta dock lov samt law.

På svenska heter detta lag både inom enskild samt plural vid bas från för att detta inom fornsvenskan ej fanns sådana omljud inom neutrum plural.

Isländska (isländska: íslenska [ˈis

Detsamma gäller enstaka rad mening inom neutrum vid svenska, mot modell termen barn vilket vid danska heter børn inom plural. vid isländska heter detta börn. på denna plats finns en undantag inom danska var "ö" inom isländska ej brukar motsvaras från "ø".

Samma sak, för att "ö" inom isländska motsvaras från "a" vid svenska, gäller till flera mening inom femininum enskild nominativ vid isländska (liksom inom neutrum plural).

mot modell heter detta svenska termen "ark" örk vid isländska (med genitiv samt plural arkar, arkir).

Detta mening betyder bland annat "stor kista". Dessutom besitter dem skandinaviska språken bevarat mindre, således detta finns andra stavningar, uttal samt betydelser vilket skiljer sig vid isländska.

Alfabet

[redigera | redigera wikitext]

Det isländska alfabetet består från nästa 32 bokstäver:

A Á B D Ð E É F G H inom Í J K L M N O Ó P R S T U Ú V X Y Ý ÞÆÖ

Uttal

[redigera | redigera wikitext]

Observera: Denna blad innehåller fonetisk data skriven tillsammans med internationella fonetiska alfabetet (IPA) inom Unicode.

Isländska liknar med andra ord finska i att det förekommer rikligt med böjningsformer i språket

titta IPA inom Unicode ifall ni äger bekymmer för att titta dessa tecken.

Det denna plats existerar ej samtliga uttalsregler, dock detta existerar dem maximalt primär.

á uttalas /aʊ/

æ uttalas /aj/

au uttalas /œj/

é uttalas /jɛː/

ei samt ey uttalas /ɛj/

i uttalas /ɪː/

í uttalas /iː/

o uttalas /oː/

ó uttalas /oʊ/

u uttalas /ʏː/

ú uttalas /uː/

y uttalas /ɪː/

ý uttalas /iː/

þ uttalas /θ/, vilket tonlöst th inom engelskansthing

ð uttalas /ð/, vilket tonande th inom engelskans this alternativt that

hv uttalas /kv/ (i dialekten vid isländska nordlandet, vid västra Island samt inom Reykjavik) dock /xʷ/ inom söder.

ll uttalas /tl/ efter á, í, ó, ú, ý, æ, au, ei samt ey, samt /l̥/ före t samt d

nn uttalas /dn/ efter á, í, ó, ú, ý, æ, au, ei samt ey

rl uttalas /rtl/

rn uttalas /rdn/

Flerstaviga mening uttalas tillsammans betoning vid inledande stavelsen mot modell appelsína uttalas tillsammans betoning vid detta inledande a:et.

Notera dock för att trycket vid inledande stavelsen inom isländska ej existerar riktigt lika hårt vilket inom svenska.

Fler uttalsregler finns, bland annat för att vissa tecken blir stumma då man lägger mot -s (i genitiv) vid mening liksom slutar vid mot modell -rn samt -tn, uttalet från orden "barns, björns, vatns" blir alltså "bass, bjöss, vass".

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]

Den moderna isländskan bevarar detta medeltida språkets grammatik inom princip oförändrad.

Släktingarna danska, svenska, norska, färöiska och isländska kallas med ett gemensamt namn för nordiska språk

Bland annat upprätthålls en fyrkasussystem, var substantiv står inom olika struktur beroende vid ordets funktion inom satsen:

(Isländsk ordning)

hér er hestur (nominativ)

ég tók hest (ackusativ)

ég gekk frá hesti (dativ)

ég gekk til hests (genitiv)

hér er hestur (nominativ)

um hest (ackusativ)

frá hesti (dativ)

til hests (genitiv)

Lägg härtill ändelserna till bestämd struktur (nominativ: hesturinn, ackusativ: hestinn) samt plural (dativ: hestum, hestunum) inom maskulinum, motsvarande former inom femininum samt neutrum, kongruensböjning från adjektiv inom varenda kasus, tre genus samt kraftfull samt svag böjning, detsamma på grund av räkneorden upp mot fyra samt personböjning från verb inom enskild, plural samt inledande, andra samt tredjeplats individ därför besitter man en struktur tillsammans med ett väldig formrikedom.

Formerna inom fornsvenskan fanns ej ständigt alldeles desamma, dock fungerade snarlikt. Genom isländskan kunna andra nordbor erhålla enstaka levande perception ifall detta tungomål deras förfäder talade. Systemet existerar komplicerat för att lära in dock vid flera sätt enklare samt mer logiskt än detta oförutsägbara bruket från prepositioner vilket svenskan fått inom stället (det isländska gefa börnunum brauð kunna vid svenska bli såväl ge bakverk mot barnen alternativt åt barnen vilket ge barnen bröd).

Det finns även olika kasusformer nära opersonliga verb. Dessa former små frukter från växter drag från kasusens olika funktioner inom satsbyggnaden.

Närmast släkt med isländska är färöiska och vissa västnorska dialekter

detta påminner angående finskans kasussystem samt liknande kasussystem finns även inom äldre bevarade indoeuropeiska tungomål, vilket grekiska, latin, ryska, sanskrit tillsammans flera. Bland annat nära dessa opersonliga verb samt nära mängder från andra verb finns instrumentalis bevarad vilket funktion inom isländskans dativform.

En egendomlighet vilket isländskan (i likhet tillsammans färöiska samt tidigare även moderspråket norska) haft sedan sen urnordisk tidsperiod existerar en u-omljud, var a inom stammen blir ö angående detta finns - alternativt enstaka gång fanns - en u inom ändelsen.

Maskulinets franskur (urnordiska *frankskaR), detta önskar yttra 'fransk', böjt inom femininum, heter frönsk (urnordiska *franksku) vid isländska.

Färöiska och isländska utgör tillsammans de önordiska språken

'Kaka' heter kaka samt 'mamma' heter mamma inom nominativ singularis, dock ifall man böjer orden inom flertal samt säger mot modell 'mammas pannkakor' blir detta pönnukökurnar hennar mömmu (eftersom possessiva pronomen även gärna sätts efter huvudordet).

Puristisk språkvård

[redigera | redigera wikitext]

Grammatikens flera böjningsformer existerar enstaka bidragande orsak mot den konservativa isländska språkvården.

noggrann såsom svensktalande ogärna säger radior samt babyer existerar alltför särpräglade utländska mening helt enkelt omöjliga för att nyttja vid isländska. dock orsaken existerar även psykologisk: Islänningarna föredrar egna mening framför inlånade. beneath dem senaste århundradena besitter man därför uppfunnit flera mening till nya företeelser vid grundval från detta urnordiska ordstamförrådet.

ett viss språklig isolering uppvägs från för att begrepp samt term blir självförklarande samt genomskinliga, ofta även på grund av andra nordbor:

astronomi = stjörnufræði (sammansättning från stjarna samt fræði)

bibliotek = bókasafn (boksamling, även bókhlaða)

ellips = sporbaugur (sammansättning från spår samt baugur)

kontor = skrifstofa (skrivstuga)

teater = leikhús (spelhus)

pass = vegabréf (vägbrev; även passi)

dator = tölva (sammansättning från tala samt völva)

telefon = sími (tråd; även þráður)

barometer = loftvog (luftvåg, även barómet)

margarin = smjörlíki (något smörliknande, även makkarín)

bli opererad = vera skorinn upp (bli uppskuren)

demonstrera = halda kröfugöngu (hålla kravgång)

www = veraldarvefurinn (världsväven)

Dock finns detta även flera modell vid hur föreslagna nybildningar ej slagit igenom, utan var man använder sig från utländska lånord.

inom synnerhet inom detta mer informella talspråket förekommer ett sektion formulering hämtade ifrån engelskan (slettur). Ordagrant översatta engelska idiom existerar ej ovanliga heller: gera upp hug sinn ("göra upp sin håg") inom betydelsen "bestämma sig" kommer ifrån engelskans to man up one's mind.

Namn vid politiska partier samt ideologier tenderar för att lämnas oöversatta: kommúnismi, kommúnisti, sósialismi, sósialisti; krati existerar detta isländska termen till socialdemokrat.

Republikaner samt demokrater inom Förenta staterna kallas repúblikanar samt demókratar, medan republikaner samt demokrater inom initial innebörd, dvs. anhängare från republikanskt/demokratiskt statsskick kallas lýðveldissinnar^[4] samt þjóðveldissinnar^{[källa&#;behövs][förtydliga]}.

En sektion lånord används till för att detta puristiska termen äger störande alternativt opassande bibetydelser alternativt existerar svårt för att hantera inom talspråket: hommi torde alltjämt existera detta maximalt accepterade termen till homosexuell, eftersom samkynhneigður "benägen mot identisk kön" känns svårhanterligt, samt detta äldre kynvillingur (från kyn "kön" samt villa "fel, felaktighet", jfr svenskans "synvilla", "villoväg") inom dygn känns förolämpande.

l̥ɛ]) på det inhemska språket, före stavat íslenzka) är ett västnordiskt språk, talat av minst personer, främst av islänningar på Island där det är officiellt språk

Vanliga verb

[redigera | redigera wikitext]

Svenska	Isländska	Norska
vara	vera	være (bokmål) vere (nynorska)
börja	byrja	begynne (bokmål) byrje (nynorska)
köpa	kaupa	kjøpe
stänga	loka	lukke
komma	koma	komme
skära	skera	skjære (bokmål) skjere (nynorska)
göra	gera	gjøre (bokmål) gjere (nynorska)
dricka	drekka	drikke
känna, tycka	þykja	kjenne, synes (bokmål) tykkje (nynorska)
följa	fylgja	følge (bokmål) følgje (nynorska)
glömma	gleyma	glemme (bokmål) gløyma (nynorska)
få	fá	få
ge, giva	gefa	gi gjeve (nynorska)
ha, äga	eiga	ha, eie (bokmål) ha, eige (nynorska)
hjälpa	hjálpa	hjelpe
hoppas	vona	håpe, vone
hoppa	stökkva	hoppe
skratta	hlæja	le
titta	líta	titte
älska	elska	elske
möta	hitta	møte
behöva, tarva	þurfa	trenge, behøve
betala	borga	betale
minnas	muna	huske, minnes (bokmål) hugse, minnast (nynorska)
springa, löpa	hlaupa	løpe, springe (bokmål) laupe, springe (nynorska)
sjunga	syngja	synge (bokmål) syngje (nynorska)
le	brosa	smile
simma	synda	svømme (bokmål) symje (nynorska)
förstå	skilja	forstå, skjønne
vänta, bida	bíða	vente, bie

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Arnold Nordling; Hugo Pipping (), Dat.

  pl. sonom inom ett korpkenning / Arnold Nordling., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;

• Erik Noreen (), Om allitterationen vid v inom fornisländskan / Erik Noreen., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;
• I.

  Reichborn-Kjennerud; Hugo Pipping (), Mimameiðs aldin / inom. Reichborn-Kjennerud., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata&#;Q, ISSN, :NBN:fi-fd&#;

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]