atifont.pages.dev









Utbildning i skönheten är betraktarens ögon willys

Skönhet

Skönhet existerar enstaka egenskap hos enstaka individ, ställe, en objekt alternativt enstaka show liksom åstadkommer ett upplevelse från perceptuellnjutning, fras alternativt tillfredsställelse hos betraktaren. Denna upplevelse uppstår ifrån sinnliga manifestationer likt form eller gestalt, färg, temperament, ljud, utformning alternativt rytm.[1] estetik studeras inom skönhetslära, sociologi, socialpsykologi samt kulturvetenskap.

Denna upplevelse uppstår från sinnliga manifestationer som form, färg, personlighet, ljud, utformning eller rytm

estetik likt kulturell skapande kunna artikel extremt kommersialiserad.

Den subjektiva upplevelsen från estetik innefattar ofta enstaka tolkning från någon entitets balans alternativt harmoni tillsammans med naturen, vilket kunna medföra attraktion samt känslomässigt välmående. "Skönheten ligger inom betraktarens öga" existerar ett vanlig uttryck liksom uttrycker denna uppfattning.[2] om estetik existerar ett objektiv egenskap hos tingen alternativt ifall "skönheten ligger inom betraktarens öga" existerar alltjämt beneath samtal.

Estetik

[redigera | redigera wikitext]

Vad vilket brukar symbolisera estetik äger skiftat genom historien.

Summa summarum är alltså att begreppet “skönhet ligger i betraktarens ögon” stämmer, men är lite väl förenklat

inom antikens Grekland representerades estetik ofta från ett manskropp medan estetik idag oftare representeras från en kvinnoansikte.

Att förstå skönhetens natur samt fras existerar enstaka från nyckelfrågorna inom den filosofiska disciplinen skönhetslära. Tonsättaren samt kritikern Robert Schumann skiljde mellan numeriskt värde typer från estetik, naturlig samt poetisk estetik.

Den förra återfinns inom mediterandet från naturen, medan den senare finns inom människans medvetna samt kreativa ingripande inom naturen.


  • utbildning  inom skönheten  existerar betraktarens ögon willys

  • Schumann antydde för att båda typer från estetik förekommer inom melodier samt ytterligare bildkonst, dock för att naturlig estetik endast existerar sinnlig njutning. Poetisk estetik börjar var den naturliga skönheten slutar.

    Filosofen Immanuel Kant, vars estetikteori äger varit betydelsefull, noterade för att estetik tycks inneha både subjektiva samt objektiva egenskaper.[3] Kant argumenterade på grund av skönhetens subjektiva natur samt skrev: "Smakens omdöme existerar därför ej en kognitivt omdöme, samt därför ej logiskt, utan existerar estetiskt - vilket innebär för att detta existerar någonting vars bestämmelsegrund inte är kapabel existera annat än subjektivt."[4] Kant lade emellertid även symbol mot för att då någon kallar en domstol skönt, sålunda anser han ej sitt omdöme gälla endast på grund av honom egen, utan till varenda människor, samt talar ifall estetik liksom ifall detta vore enstaka egenskap hos tinget självt.[4]

    En vanlig idé existerar för att estetik återfinns inom goda domstol samt människors utseende.

    Fakta från denna artikel baserades på artikeln ”Physical Attractiveness in the Workplace” – av Eddy M

    en gott äpple upplevs artikel vackrare än en fläckat äpple. dem flesta människor ser ofta attraktiva personer liksom goda, både fysiskt samt vid en djupare strategi. dem anses, mer särskilt, inneha enstaka rad positiva drag samt personliga egenskaper.[5]

    Människors talanger förmå även förbättra samt förändra deras skönhetsuppfattning.

    Snickare förmå titta ett oproportionerlig byggnad vilket ful, samt musiker lär sig för att urskilja falska toner inom uppspelningar. flera personer utvecklar liknande skönhetsuppfattningar angående sina intressen samt arbeten.

    Termen "estetisk kompetens" används inom arbetslivet då man menar för att människor bör äga en utmärkt utseende.[6][7][8]

    Skönhetens historia

    [redigera | redigera wikitext]

    De allra första teorierna ifall estetik liksom oss idag känner mot härstammar ifrån dem grekiska försokratiska filosoferna, såsom Pythagoras.

    [1] Skönhet studeras inom estetik

    Pythagoréerna ansåg för att detta fanns en starkt grupp mellan matematik samt estetik. dem upptäckte inom synnerhet för att objekt vars proportioner överensstämde tillsammans detta gyllene snittet upplevdes vilket mer attraktiva. Den antika grekiska arkitekturen utgick ifrån denna ögonkontakt vid symmetri samt proportion.

    vetenskapsman vid University of California samt University of Toronto visade för att personer vars ansiktsdrag existerar symmetriska samt välproportionerade anses artikel mer attraktiva än dem vars ansikten ej fullfölja det.[9]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Random House Unabridged Dictionary, Random House, Inc.

    2. ^Gary Martin (). ”Beauty fryst vatten in the eye of the beholder”. The Phrase Finder. Läst 4 månad &#;
    3. ^Neill, Alex; förnamn Ridley (). The Philosphy of Art: Readings Ancient and Modern. McGraw Hill.

      Och varför är det vackert? Skönhet, eller vad som betraktas som skönhet har varierat genom historien

      sid.&#; sidor&#;

    4. ^ [ab] Kant, Immanuel; Walter Cerf, editor (). Analytic of the Beautiful, ifrån the Critique of Judgment. Indianapolis: Bobbs-Merrill. sid.&#; sidor&#;
    5. ^Dion, K. K., Berscheid, E., & Walster, E. (). What fryst vatten beautiful fryst vatten good.

      Elmer and Jim Houran från Skönhet är en egenskap hos en person, plats, ett objekt eller en föreställning som åstadkommer en upplevelse av perceptuell njutning, mening eller tillfredsställelse hos betraktaren

      Journal of Personality and Social Psychology, 24, s.

    6. ^ Aktuellt, samtal tillsammans Nina Jansdotter
    7. ^”Estetiskt kompetens: vårens populäraste trenduttryck”. Arkiverad ifrån originalet den 18 april ://&#;
    8. ^”Var attraktiv - ett fåtal arbete - rapport”. Arkiverad ifrån originalet den 18 april ://&#;
    9. ^Håkan Abrahamson (18 månad ). ”Arkiverade kopian”. Ny Teknik.

      Arkiverad ifrån originalet den 4 mars :// Läst 24 oktober &#;

    Vidare läsning

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]