Vad menas med kollegialt lärande

En nödvändig ledningsuppgift på grund av rektor existerar för att strukturera verksamheten sålunda för att lärares kollegiala utbildning förstärks alternativt vid andra sätt främjas. Internationellt argumenteras idag till betydelsen från ökat lärarsamarbete likt ett förutsättning på grund av lärares professionella tillväxt samt utbildning, ofta beneath beteckningen ”professional learning communities”.

detta handlar angående för att producera enstaka god lärmiljö inom vardagen på grund av pedagogernas kollegiala utbildning, dock även angående specifika metoder. Exempelvis lyfter Elisabeth Åsén Nordström fram lärorik handledning samt utbildning diskussion liksom modell vid hur pedagog kunna lära från varandra inom en kollegialt lärande.

Vad innebär då egentligen begreppet kollegialt lärande?

Såväl inom undersökning likt policysammanhang lyfts detta fram liksom enstaka betydande byggsten inom skolors sysselsättning tillsammans med för att nå god påverkan samt upphöjd standard inom undervisningen. dock tillsammans vaga definitioner samt varierande tolkningar finns enstaka uppenbar fara för att kollegialt utbildning blir en urvattnat term såsom omfattar inom stort sett samtliga former från samarbeten inom enstaka utbildningsinstitution alternativt förskola, samt ej en särskilt medel till lyckad skolutveckling.

Fokus vid enskild kunskapsutveckling

I dem fall var kollegialt utbildning ändå definieras existerar ett vanligt förekommande redogörelse en sammanfattande begrepp på grund av olika former från professionsutveckling var kolleger genom strukturerat samarbete tillägnar sig insikt inom den dagliga praktiken.

Skolverket () exemplifierar detta tillsammans för att kolleger samarbetar alternativt samtalar vid en strukturerat sätt på grund av för att tillägna sig förståelse samt färdigheter, alternativt på grund av för att förbättrad förstå något angående sin personlig utbildning tillsammans hjälp från sina kolleger.

Med det kollaborativa förhållningssättet och dess metoder får ni grundläggande verktyg i en undervisningsnära skolutveckling

tillsammans ett sådan utgångspunkt riktas fokus mot den enskilde lärarens kunskapsutveckling. detta existerar inom huvudsak en individuellt utbildning såsom framhävas. Läraren förstår sin personlig utbildning förbättrad, alternativt vid en nytt sätt, tillsammans med hjälp från sina kolleger.

Kollektivt utbildning – gemensam kunskap

I arbetslivsforskningen besitter man sedan länge uppmärksammat för att detta utbildning såsom sker inom arbetet tillsammans tillsammans andra ej bara utvecklar enskilda medarbetares individuella kunskaper, utan även är kapabel leda till inom gemensam förståelse.

inom forskningen används då snarare detta teoretiskt mer tydliga begreppet kollektivt lärande till för att betona för att detta utbildning bör förstås liksom något tydlig speciell än individuellt utbildning (se Granberg & Ohlsson, ).

Man lär sig ej bara för att förstå detta egna arbetet vid en nytt sätt, utan även hur detta gemensamma arbetet kunna utformas.

detta kollektiva lärandet existerar således något såsom sker utöver, dock ej oberoende från detta individuella lärandet.

Men vad är det egentligen och hur gör man för att det ska fungera? Per Fagerström utbildar och handleder lärare i kollegialt lärande för Göteborgs stad och Karlstads universitet och har nu skrivit en praktisk bok i ämnet

Därmed kunna kollektivt utbildning definieras liksom ett process var individer inom detta dagliga arbetet utvecklar sin kompetens inom samverkan tillsammans andra, samt samordnar samt integrerar detta utbildning mot nya gemensamma handlingsstrukturer inom sitt sysselsättning (Larsson, ).

Det centrala, samt detta liksom skiljer denna definition ifrån hur kollegialt utbildning vanligtvis beskrivs, existerar för att samverkan tillsammans andra ej bara resulterar inom individuell insikt, utan även inom gemensamma handlingsmönster alternativt ambitioner för att producera gemensamma sätt för att jobba.

Otto Granberg skriver inom ett antologi angående kollektivt utbildning inom arbetslivet för att den kunskapsutveckling vilket sker nära en kollektivt utbildning inkluderar gemensamma strategier till hur gruppens medlemmar bör nyttja sin gemensamma kompetens på grund av för att nå gruppens mål.

Lärandets process samt konsekvens skiljer begreppen åt

Att pedagog inom samarbetet tillsammans andra bygger upp sin personlig kompetens för att handskas tillsammans nya krav samt nya arbetsuppgifter existerar självklart något som är viktigt eller nödvändigt inom sig.

dock till för att åstadkomma verksamhetsutveckling behövs något mer. detta behövs för att pedagogerna även bygger upp enstaka gemensam förståelse då dem existerar beroende från varandras kunnande samt kompetens på grund av för att verksamheten bör nå upp mot dem syfte samt intentioner vilket läroplanen anger.

Det görs både genom att lära av egna och varandras erfarenheter och genom ta tillvara befintlig kunskap, till exempel aktuell forskning, inom området

Följdriktigt används även inom skolforskningen ofta begreppet kollektivt utbildning då betoningen ligger vid för att detta utbildning liksom sker inom samarbetet resulterar inom gemensamma rutiner, strategier alternativt handlingsmönster.

Ett sätt för att förstå skillnaden mellan begreppen kollegialt samt kollektivt utbildning existerar för att skilja vid lärandets process samt konsekvens.

inom lärprocessen bearbetar individer sina erfarenheter – antingen individuellt alternativt gemensamt tillsammans med andra – genom reflektion alternativt genom för att testa nya erfarenheter inom praktiken. Resultatet från denna lärprocess förmå artikel en nytt sätt för att förstå något alternativt för att handla. Även detta påverkan från lärandet kunna existera antingen individuellt alternativt gemensamt.

Under processutbildningen får ni lära mer om fördelarna med kollaborativt lärande, samt hur skolutveckling kan utgå från era elevgrupper och deras behov

Genom för att sammanföra den individuella samt gemensamma (kollektiva) dimensionen från lärandets process samt konsekvens identifierar Simons samt Ruijters fyra typer från utbildning, vilket används nedan på grund av för att illustrera en sätt för att förstå den centrala skillnaden mellan kollegialt samt kollektivt lärande.

Lärprocess	Resultat
	Individuellt	Gemensamt
Individuell	Typ 1 Individuellt lärande	Typ 2 Individuellt lärande
Gemensam	Typ 3 Kollegialt lärande	Typ 4 Kollektivt lärande

Lärande från typ 1 representerar typiskt en individuellt utbildning.

Individen fullfölja egna erfarenheter samt bearbetar egen dessa mot en individuellt lärresultat inom form eller gestalt från modifierad personlig medvetande alternativt kunskap.

Lärande från typ 2 illustrerar ett individuell lärprocess liksom ändå leder mot föreställningar (kunskap) såsom existerar relativt gemensam hos flera individer. detta rör sig då oftast, dock ej uteslutande, ifall insikt från mer generell natur, exempelvis för att behärska redogöra till ett skolas värdegrund alternativt läroplanens målbeskrivningar.

inom huvudsak kunna därför även detta betecknas vilket en individuellt lärande.

Lärande från typ 3 karaktäriserar den typ från utbildning likt bäst stämmer tillsammans med vanligt förekommande definitioner från begreppet kollegialt lärande – ett gemensam lärprocess vars konsekvens existerar individuell förståelse. Den enskilde läraren utvecklar sin kompetens genom för att samarbeta alternativt samtala tillsammans med kolleger inom sitt arbetslag, dock lärandet resulterar ej på grund av den skull inom gemensamma arbetssätt till all arbetslaget.

Lärande från typ 4 kunna slutligen reserveras till vad såsom existerar kärnan inom dem flesta definitioner från kollektivt lärande – en utbildning var både lärprocessen samt lärandets påverkan existerar gemensamt.

Medarbetare lär ej bara från varandra, dem skapar även enstaka gemensam medvetande samt gemensamma slutsatser.

Kollegialt lärande är ett samlingsbegrepp för olika former av

detta existerar således ett process var individer utvecklar sin kompetens inom samverkan tillsammans andra samt liksom en påverkan från denna lärprocess skapar gemensamma föreställningar samt handlingsalternativ.

Vaga definitioner försvårar genomslag inom praktiken

Även angående definitionerna varierar inom litteraturen tycks enstaka kritisk skillnad mellan kollegialt samt kollektivt utbildning artikel om detta gemensamma lärandet resulterar inom individuell alternativt gemensam insikt.

då kollegialt utbildning framhålls liksom ett nyckelfaktor på grund av lyckad skolutveckling görs sällan den distinktionen. då oss talar ifall kollegialt utbildning avses nog oftast enstaka lärprocess liksom sker inom samverkan tillsammans med kolleger – för att lära från andra. Mer sällan finns ett klar mål för att detta gemensamma lärandet även bör leda mot gemensam medvetande samt insikt, vilket existerar centralt till en kollektivt utbildning.

Vilket term såsom används existerar dock ej detta väsentliga, utan för att oss definierar vilket oss menar då oss använder dessa term samt vilket oss önskar åstadkomma tillsammans en fördjupat lärarsamarbete.

Att reformer samt satsningar likt syftar mot en ökat lärarsamarbete på grund av för att åstadkomma skolutveckling genom en kollegialt utbildning ej ständigt definierar vad liksom avses tillsammans detta är kapabel dock förklara varför flera satsningar besitter haft svårt för att ett fåtal genomslag inom praktiken.

Kollegialt lärande har blivit en erkänd framgångsfaktor för att utveckla undervisningen och elevernas lärande

enstaka huvud fråga existerar angående detta utbildning såsom sker kolleger emellan resulterar inom individuell alternativt gemensam insikt. för att pedagog samarbetar samt utbyter erfarenheter tycks artikel ett betydande dock ej ständigt tillräcklig förutsättning på grund av skolutveckling. inom samtliga fall ifall oss tillsammans med skolutveckling avser enstaka tillväxt från skolan inom stort, samt ej enbart enskilda medarbetares kompetensutveckling.

Text: Pär Larsson

Källor:

Larsson, P.

() Kollegialt utbildning samt konsten för att styra bland term. I: Rönnström, N. & Johansson, O. (Red.) Att leda skolor tillsammans med stöd inom undersökning – modell, analyser samt utmaningar. Natur samt kultur.

Granberg, O. & Ohlsson, J. () (Red.) Kollektivt utbildning inom arbetslivet.

strukturerat, gemensamt arbete, där kollegor tillsammans utvecklar kunskap

Lund: Studentlitteratur.

Larsson, P. () Organisatoriska förutsättningar till kollektivt utbildning. I: Granberg, O. & Ohlsson, J. (Red.) Kollektivt utbildning inom arbetslivet.

Lund: Studentlitteratur.

Work-related learning: elaborate, utöka and externalize. Länk mot ytterligare webbplats.

Uppdrag för att stödja grundskolor inom utanförskapsområden. Länk mot ytterligare webbplats.

Åsén Nordström, E. () Kollegialt utbildning genom lärorik handledning samt utbildning samtal. Stockholm: Liber.