Skriva svenska fraser med fonetisk skrift
Det är nödvändigt att hålla isär ortografiska och fonetiska representationer, inte minst vid diagnosticering av elevers grad av litterarisering (Riad & Forsberg, , Riad & Lim FalkInternationella fonetiska alfabetet
Observera: Denna blad innehåller fonetisk kunskap skriven tillsammans med internationella fonetiska alfabetet (IPA) inom Unicode. titta IPA inom Unicode ifall ni äger bekymmer för att titta dessa tecken.
Det internationella fonetiska alfabetet, kortat IPA (av engelskans International Phonetic Alphabet), existerar en fonetiskt alfabet.
detta används inom lingvistiken på grund av för att därför entydigt vilket möjligt företräda samtliga språkljud (foner alternativt fonem) liksom återfinns inom dem talade språken. detta utvecklades ursprungligen från International Phonetic Association.[1] detta besitter flera gånger reviderats, senast , samt uppdaterades
Tillägg mot alfabetet sker ej särskilt ofta, dock beneath [1] inkluderades ett färsk emblem, ⱱ (ett v tillsammans enstaka högerkrok), vilken existerar avsedd för att företräda ett labiodentalflapp, en språkljud liksom förekommer inom flera tungomål vilket talas inom Afrika.
Beskrivning samt användning
[redigera | redigera wikitext]IPA:s teckenuppsättning utgår ifrån detta latinska alfabetet tillsammans med lån ifrån detta grekiska, dock innehåller även ett mängd indikator såsom ej existerar direkt tagna ifrån något tidigare befintlig alfabet. Principen på grund av IPA:s uppbyggnad existerar för att detta bör täcka åtminstone tillräckligt flera foner på grund av för att varenda talat tungomål bör behärska noteras entydigt.
samtliga enskilda foner motsvaras från endast en indikator (diakriter samt andra modifierande indikator räknas ej), samt inget indikator bör inom princip motsvara flera foner, varför mot modell affrikator delas upp inom flera indikator.
fonetiskt tecken: A a glas [ɑ:] glass [a] BI praktiken används ofta ej alfabetet ständigt fullt ut, utan bara dem fonematiska dragen samt dem viktigaste allofonerna noteras. Detta existerar nödvändigt dels till för att undvika godtycke nära avskrift, dels till för att öka läsbarheten samt fokusera vid detta väsentliga inom transkriptionen. Den mindre detaljerade – fonematiska – transkriptionen besitter tecknen omgärdade från snedstreck (exempel: /ka:ka/ till uttalet från termen 'kaka').
på denna plats anges bara fonem, detta önskar yttra dem betydelseskiljande ljuden.
Den mer detaljerade transkriptionen existerar den fonetiska, samt denna plats sätts IPA-tecknen inom hakparentes Normalt innesluts fonetisk text inom hakparenteser, mot modell [hɛj] på grund av uttalet från termen ”hej” (exempel: [kʰɑ:ka] till uttalet från termen 'kaka').
Konsonanttecknen i IPA stämmer bra överens med motsvarande svenska skrivtecken och deras gängse uttalpå denna plats indikeras dem enskilda språkljuden (fonerna), oavsett ifall dem markerar enstaka innebörd alternativt ej. inom exemplet inom parentesen anger man för att /k/ inom inledningen från enstaka betonadstavelse uttalades tillsammans aspiration samt för att /a/ inom den inledande stavelsen uttalas tillsammans med enstaka bakre vokal).[2]
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Konsonanttecknen inom IPA stämmer utmärkt överens tillsammans med motsvarande svenska skrivtecken samt deras gängse uttal.
nästa existerar modell vid indikator likt används inom svensk fonetisk notation (en fullständig inventering på grund av rikssvenska återfinns senare inom artikeln):
- J-ljudet skrivs vanligtvis [j], dock förmå nära strikt fonetisk avskrift nyanseras tillsammans med en frikativt [ʝ].
- Sje-ljudet varierar många ovan landet.
- Tje-ljudet skrivs tillsammans med [ɕ].
- R-ljudet skrivs oftast endast tillsammans med [r]. Mer exakt skrivs bakre tungrots-r likt [ʀ] samt främre tungspets-r vilket [r].
på grund av för att notera uttalet används ibland ett neutral frikativa, [ʃ][a] till för att skilja dem olika uttalen åt används främst [ɧ] till sje-ljudet inom rikssvenska ”ske” samt [ʂ] på grund av detta främre sje-ljudet inom rikssvenska ”fors".
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]Vokalernas indikator samt uttal speglar främst detta latinska, vilket ligger ganska nära detta svenska.
Praktiskt taget varenda svenska vokaler uttalas dock fonetiskt olika beroende vid angående dem existerar långa alternativt korta; mot modell skrivs vykort a liksom [a], medan långt a skrivs såsom [ɑ:]. Vokalerna ä samt ö uttalas fonetiskt speciell före r samt dem retroflexa fonemen, samt dem skrivs då tillsammans andra indikator.
lång vokal kort vokal markering i skriftDiftonger skrivs vanligen helt enkelt såsom dem numeriskt värde detaljerad fonemen inom rad, mot modell [raʊk] till termen ”rauk”.
Övriga tecken
[redigera | redigera wikitext]Ett kolon ([ː], även [:]) markerar för att en fonem bör uttalas långt. Detta gäller främst inom kontext var längden existerar betydelseskiljande, fonemisk, mot modell till svenska vokaler.
Även konsonanters längd är kapabel noteras sålunda, dock detta existerar normalt förbehållet tungomål var längden existerar fonemisk, liksom finskan.
Ordaccent indikeras tillsammans med indikator direkt före dem betonade alternativt stavelserna: [ˈ] till först betoning samt [ˌ] på grund av sekundär betoning. inom mening tillsammans bara enstaka betonad stavelse, likt svenska mening tillsammans accent inom, används bara [ˈ]: 'mager', [ˈmɑːger].
inom mening tillsammans numeriskt värde betonade stavelser, såsom svenska mening tillsammans med accent II, används båda tecknen: 'mage', [ˈmɑːgˌe].
Utöver ovannämnda indikator tillkommer en antal diakritiska indikator till för att finare notera munnens slutenhet, tungans position samt tonhöjdens varians – vilket besitter fonematisk ställning eller tillstånd inom bland annat kinesiska – samt indikator till bland annat aspiration samt tystnad.
Tabeller
[redigera | redigera wikitext]Konsonanter (pulmoniska)
[redigera | redigera wikitext]- Där symboler uppvisas parvis avser den högra ett tonande konsonant.
- Skuggade områden avser uttal såsom anses omöjliga.
Konsonanter (icke-pulmoniska)
[redigera | redigera wikitext]Vokaler
[redigera | redigera wikitext]- Där symboler står inom par existerar den högra ett mjuk vokal.
Andra symboler
[redigera | redigera wikitext]ʍ | tonlös labialiserad velar approximant |
w | tonande labialiserad velar approximant |
ɥ | tonande labialiserad palatal approximant |
ɕ | tonlös palataliserad postalveolar (alveolo-palatal) frikativa |
ʑ | tonande palataliserad postalveolar (alveolo-palatal) frikativa |
ɧ | samtidig ʃ samt x |
Affrikator samt dubbla artikulationer är kapabel representeras vilket numeriskt värde symboler ihopbundna tillsammans ett tie bar ifall nödvändigt, samt representeras tillsammans med ett ligatur tillsammans med somliga vanliga affrikator:
ligatur | tie dryckesställe |
---|---|
– | ɡ͡b |
ʣ | d͡z |
ʤ | d͡ʒ |
– | k͡p |
ʦ | t͡s |
ʧ | t͡ʃ |
På bas från ett dansstil eller dataproblem inom typsnittet Arial Unicode MS kunna dessa (inkorrekt skrivna) indikator titta förbättrad ut: ɡb͡ dz͡ dʒ͡ kp͡ ts͡ tʃ͡ .
Suprasegmentaler
[redigera | redigera wikitext]ˈ | primär vokalbetoning[3] |
ˌ | sekundär vokalbetoning[3] |
ː | lång[3] |
ˑ | halvlång |
˘ | extra kreditkort |
. | stavelseuppehåll |
Minor (foot) group | |
‖ | Major (intonation) group |
‿ | länkning (avsaknad från uppehåll) |
Toner samt ordaccenter
[redigera | redigera wikitext]e̋ alternativt ˥ | extra upphöjd |
é alternativt ˦ | hög |
ē alternativt ˧ | mellan |
è alternativt ˨ | låg |
ȅ alternativt ˩ | extra nedsänkt |
ě | stigande |
ê | fallande |
↓ | nedsteg |
↑ | uppsteg |
↗ | globalt stigande |
↘ | globalt fallande |
Anmärkning
[redigera | redigera wikitext]För flertalet IPA-symboler på grund av icke-raka toner saknas stöd inom Unicode.
bokstavens uttalpå grund av för att företräda dessa kunna istället siffror användas, mot modell /e53/ till fallande /e/. Ytterligare enstaka chans existerar för att nyttja Box Drawings inom Unicode, (/e┒/ till en högt rakt /e/).
Diakritiska tecken
[redigera | redigera wikitext]Diakritiska indikator förmå placeras ovanför enstaka emblem tillsammans ett sänkare, (ŋ̊)