När börjar veckadagar på arabiska

Veckodagarna anger dagarnas alternativt dygnensnamn samt relativa ordning inom enstaka sju dagar.

I land betyder måndag Månes dygn, tisdag Tyrs dygn, onsdag Odens ljus, torsdag Tors ljus, fredag Freja alternativt Friggs ljus, veckodag lögurdagen, vilodag Sunnas dygn. Förutom veckodag existerar varenda veckodagarna uppkallade efter dem fornnordiska gudarna.

Veckodag, vilket ej existerar sön- alternativt helgdag, kallas vid svenska dagligt liv. en äldre mening till dagligt liv existerar söckendag liksom ursprungligen betydde solens tid, då man kunde söka någon inför rätta.^[1] dem fem inledande dagarna (måndag mot fredag) räknas normalt såsom veckodagar. Hur man beräknar veckodag varierar.

Svenska banker brukar åtgärda motsättningarna mellan den juridiska formen samt den vardagligt uppfattade formen tillsammans för att nyttja termen bankdag. detta existerar då ett helgfri måndag-fredag därför vanliga bankärenden kunna göras.

Måndag dag två

besitter man autogiro sålunda dras räkningsbelopp oftast vid ett bankdag (helgfri måndag-fredag) samt ej ett juridisk dagligt liv (helgfri måndag-lördag). Den reella förfallodagen på grund av räkningar påverkas från vilka dagar liksom existerar bankdagar.

I Nordeuropa brukar man räkna måndag liksom veckans inledande dygn (följer ISO ). inom Nordamerika samt inom katolska länder beräknar man ofta söndagen liksom veckans inledande ljus, inom islamiskt dominerade länder existerar veckodag veckans inledande solens tid.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Den västerländska veckan tillsammans sina sju veckodagar började tidigt användas inom detta gamla Babylonien (Irak), från vilket ställe den sedan spreds mot folken runt östra Medelhavet samt även mot vissa delar från Asien.

Dagarna kopplades från grekerna mot dem sju himlakroppar liksom tillsammans med blotta ögat kunna ses röra sig ovan sky – solen, månen samt dem fem planeter likt plats kända vid den tiden.

Den ordning inom vilken dagarna kopplades mot dem himlakropparna (och motsvarande gudaväsen) tycks äga bestämts tidigt.

Veckodag

dem moderna västerländska veckodagarna fastställdes officiellt inom en dekret utfärdat från den romerska kejsaren Konstantin den store tid , dock deras inbördes ordning fanns då sedan länge etablerad samt ursprunget mot den redan då något oklar. ett vanlig förklaring fanns för att planeterna/gudarna ansågs härska ovan olika timmar vid dygnet samt utgående ifrån detta även ett viss dygn (se nedan), dock även andra förklaringar såsom hänvisning mot ”sfärernas musik” finns.

Romarna använde egentligen ett åttadagarsvecka, troligen från etruskiskt ursprung, dock övergick successiv beneath /talet mot sjudagarsveckan samt slutligen inom samband tillsammans med Konstantins dekret

Enligt den geocentriska världsbild liksom fanns förhärskande beneath antiken rörde sig himlakropparna inom cirklar alternativt sfärer runt jorden.

Den ordning man tidigt kom fram mot kunna ses inom bilden mot motsats till vänster. saturnus likt ligger längst bort ifrån jorden troddes röra sig inom den yttersta cirkeln, medan månen liksom existerar närmast rörde sig inom den innersta. Man föreställde sig för att fanns samt enstaka från dessa himlakroppar härskade ovan olika timmar vid dygnet inom identisk ordning såsom deras banor.

Förutom lördag är alla veckodagarna uppkallade efter de fornnordiska gudarna

saturnus, vars väg eller spår nedsänkt längst bort ut, ansågs härska ovan den inledande timmen den inledande dagen samt därefter kom dem andra himlakropparna inom tur samt ordning. Efter sju timmar började man ifall ifrån start sålunda för att saturnus vid nytt fick enstaka 60 minuter samt sålunda vidare. Man fortsatte för att dela ut timmar vid detta sätt tills man efter sju dygn åter kom tillbaks mot identisk mönster tillsammans saturnus härskande ovan den inledande timmen vid dygnet.

Den himlakropp såsom härskade ovan den inledande timmen vid dygnet ansågs sedan härska ovan kurera dygnet samt fick därmed ge namn åt detta.

Torsdag dag fem

Timme	Saturnus dygn	Solens ljus	Månens ljus	Mars dygn	Merkurius ljus	Jupiters dygn	Venus ljus
1	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus
2	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius
3	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen
4	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus
5	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter
6	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars
7	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen
8	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus
9	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius
10	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen
11	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus
12	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter
13	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars
14	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen
15	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus
16	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius
17	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen
18	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus
19	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter
20	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars
21	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen
22	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus
23	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen	Mars	Merkurius
24	Mars	Merkurius	Jupiter	Venus	Saturnus	Solen	Månen

Veckodagarna vid olika språk

[redigera | redigera wikitext]

I flera tungomål existerar ett sektion från veckodagsnamnen avledda ifrån räkneord.

vid vilken solens tid startpunkten ligger varierar. vid arabiska existerar vilodag siffra en (Aḥad), måndag siffra numeriskt värde (Ithnain), tisdag siffra tre (thalāthā), onsdag siffra fyra (arbiʿā), samt torsdag siffra fem (ẖamīs) dock fredag existerar ej räkneord. vid swahili existerar veckodag siffra en, vid portugisiska vilodag, samt vid kinesiska måndag.

Veckodagarna anger dagarnas eller dygnens namn och relativa ordning inom en vecka

Även ryskan är kapabel sägas starta tillsammans med måndag, även angående detta kommer mot formulering bara inom namnen vid tisdag, torsdag samt fredag.

Veckodagsnamnen inom europeiska tungomål besitter präglats från dem tidigare romerska planet- samt gudanamnen. inom germanska tungomål byttes gudanamnen inom dem flesta fall ut mot närmast motsvarande germanska gudaväsen.

vilodag, efter stjärna Indiges alternativt solen Invictus (solens gud) inom romersk mytologi),^[2], motsvarar den germanska solen, ett asynja^[3], måndag efter Luna, vilket motsvarar satellit, likt plats månens gud,^[4][5] Mars blev Tyr (tisdag), Merkurius blev Oden (Woden) (onsdag), Jupiter blev Tor (torsdag) samt venus blev Frigg alternativt Freja (fredag).

Veckodagarna är exempel på idafa-konstruktioner

enstaka solens tid uppkallades efter badet (efter den fornsvenska traditionen för att bada; löga sig, ifrån urgermanskans laugō - 'vatten, vattenfall', vid denna ljus, lögardagen). Motsvarande ljus heter vid engelska Saturday, vilket inom romarriket fanns guden saturnus ljus.

I start från medeltiden avgjorde kyrkan för att byta varenda latinska veckodagar: vilodag fanns "första dagen".

Måndag-fredag blev andra-sjätte dagen samt veckodag blev Sabbatsdagen samt Guds solens tid. inom dem flesta romanska tungomål behöll man inom dagligt anförande romersk måndag-fredag samt behöll den kristna lördag/söndag.

inom Norden samt vid Brittiska öarna behölls varenda veckodagarna medan tyskan besitter spår från detta tidigare systemet.

Veckodagarna inom Fjärran östern besitter relaterats mot planeter i enlighet med identisk struktur vilket inom Rom. dem besitter fått namn efter dem attribut samt namn himlakropparna ägde inom dem asiatiska kulturerna, vilka ej direkt motsvarade Västerlandets gudaväsens.

Veckodagarna inom olika religioner

[redigera | redigera wikitext]

I islam säger Koranen för att Gud äger skapat världen inom sex "dagar" detta önskar yttra "ayam" (أيام) vid arabiska^[6], dock "ayam" betyder ej ständigt dem jordiska dagarna utan på denna plats menar man sex perioder.

När som helst – var som helst – på vilken enhet som helst

Inom bahá'i besitter veckodagarna namn efter Guds attribut (fullkomlighet, nåd, rätt och jämlikhet, höghet, oberoende, härlighet samt skönhet).

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]